Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Wikileaks

Foto: Scanpix. Deporterad från Israel. Journalisten och aktivisten Johannes Wahlström.
Roland Poirier Martinsson om Wikileaks

Har Jan Helin och Martin Jönsson gett bort nyhetsvärderingen till aktivisten Johannes Wahlström?

 Hur är det med Aftonbladet och Svenska Dagbladet? Har Jan Helin och Martin Jönsson full tillgång till det Wikileaksmaterial som ligger till grund för deras publiceringar? Eller lånar man sig till Wahlströms omdöme när det gäller urval och prioriteringar? Ett klargörande i frågan skulle vara mycket välkommet. Alldeles bortsett från den mycket stora skada som Wikileaks åsamkat det öppna samhället, skulle det onekligen strö ytterligare salt i såret om två av våra största tidningar fungerar som Johannes Wahlströms nyttiga idioter. 


Om författaren

Roland Poirier Martinsson är chef för Timbro medieinstitut.

Wikileaks tar emot dokument från whistle blowers eller skvallerbyttor - etiketten är grannlaga - och publicerar sedan dessa på sin hemsida. Kring detta kan man resonera. Först naturligtvis det grundläggande problemet: utan journalistisk bearbetning riskerar information som det demokratiska samhället av goda skäl vill hålla hemligt att spridas till det öppna samhällets fiender.

Vidare finns det en risk att privatpersoner löper skada, både i form av integritetskränkning och faktisk fysisk vedergällning.

På ett annat plan finner vi den uppenbara risken att den sortens i bokstavlig bemärkelse ansvarslösa publiceringar skadar det öppna samhället. Finns det någon som tror att de myndighetsmänniskor som har makten över informationen i dag drar slutsatsen att mer öppenhet krävs?

Dock finns det ytterligare ett problem, som hittills knappast har diskuterats. Det gäller urvalet av information. Wikileaks påstår att man publicerar urskillningslöst. Det är tvivelsutan en sanning med modifikation. Kanske är det en lögn.

För det första sker ett urval bara genom det faktum att det är i demokratiska samhällen som den här typen av läckor nästan alltid förekommer. I repressiva stater är kontrollen för det första betydligt hårdare, bortom gränsen för vad som är förenligt med mänskliga rättigheter och, för det andra, straffar myndigheterna urskillningslöst. I dag sätter Wikileaks fokus på hur illa det är i en mängd demokratiska länder. Gott så. Men hur illa är det i alla de länder från vilka det inte läcker? Vi får inte veta, då Wikileaks "metoder" inte fångar den typen av överträdelser. Konsekvensen är att Wikileaks reducerar den fria världens mjuka makt att agera på den internationella scenen.

Urvalsproblemet finns också på en annan nivå. Hur vet vi att Wikileaks publicerar allt? Och finns det någon tanke bakom ordningen i vilken dokumenten släpps - och därmed digniteten?

I Sverige finns det särskilt goda skäl att ställa den frågan. Här tycks Johannes Wahlström vara mellanhanden som lyfter dokument från Wikileaks trave och delar ut till medierna. Svenska Dagbladet och Aftonbladet förser nu sina läsare med dagliga rapporter från diplomatins skuggvärld och intrycket är entydigt: skurkarna är USA och dynamiken är kriget mot terrorismen.

Johannes Wahlström har en egen agenda, blottad särskilt tydligt i en Ordfrontartikel 2005, som fabulerade kring den internationella judiska konspirationens tentakler i Sverige, till den milda grad att Ordfront drog tillbaka artikeln. Detta specifika exempel kännetecknar Wahlströms opinionsbildande verksamhet: anti-USA, anti-Israel (för att inte säga anti-judendom), hård vänster.

I Sverige kan nu Lars Ohly av alla människor kritisera alla andra partier för deras antidemokratiska agerande. Det är också en följd av Wikileaks.

Nå, det är som det är med den saken. Jag inbillar mig inte att Wahlström eller Wikileaks ska ifrågasätta sina roller och sitt beteende.

Men hur är det med Aftonbladet och Svenska Dagbladet? Har Jan Helin och Martin Jönsson full tillgång till det Wikileaksmaterial som ligger till grund för deras publiceringar? Eller lånar man sig till Wahlströms omdöme när det gäller urval och prioriteringar?

Ett klargörande i frågan skulle vara mycket välkommet. Alldeles bortsett från den mycket stora skada som Wikileaks åsamkat det öppna samhället, skulle det onekligen strö ytterligare salt i såret om två av våra största tidningar fungerar som Johannes Wahlströms nyttiga idioter.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30918

13 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Samtidigt ska man komma ihåg att Wikileaks-dokumenten hittills inte gett någon skandal för Israel.

Permalänk | Anmäl #1 ÄRRHÅ, 2010-12-06, 15:08

Som vanligt så är Roland Poirier Martinsson ute och cyklar tillsammans med den övriga högern som vill fortsätta ha en mer odemokratisk och hemlighetsfull värld. En del av hans argumentation går ut på att ska man avslöja USA.s dokument så måste man avslöja Kinas och Rysslands också problemet är att det inte har läckt något därifrån men om det skulle läcka information därifrån så skulle säkert Wikileaks publicera det men bara för att det inte har läckt därifrån än så ska ju inte det vara någon invändning från att publicera det som man redan har.

Roland Poirier Martinssons andra argument mot Wikileaks är att dokumenten kan skada enskilda personer i Irak eller Afghanistan problemet är att det inte finns några belägg för plus att Wikileaks själva har gått in i dokumenten och strukit känsliga person uppgifter. Kritiken borde väl riktas mot USA som har dödat över 100 000 civila enligt wikileaks dokumenten som läckte från USA.

Det tredje argumentet mot Wikileaks som Roland Poirier Martinsson använder sig av blir ju ett litet självmål av högern eftersom argumentet går ut på att Lars Ohly nu kan kritisera högern för att vara odemokratiska och därför ska man inte publicera dokumenten från Wikileaks. Känns lite som att när högern inte har några egentliga argument så spelar man ut Lars Ohly kortet för att han hade en annan syn på kommunism än vad högern har. Det känns ju inte direkt moget av Roland Poirier Martinsson men uppenbarligen så gillar han sandlådan.

Roland Poirier Martinsson kritik av SVD och Aftonbladet är ju lite häpnads väckande här misstänkliggör han journalisten genom att ta upp ett helt annat ämne där journalisten och Roland inte är överens om.

Hela Roland Poirier Martinssons argumentering faller platt och det visar väl också hur lite Roland Poirier Martinsson anser sig värna om ett demokratiskt samhälle där medborgarna får ta del av information som dess makthavare vill undanhålla dem.

Om vi har medborgare utan relevant information hur ska då de kunna fatta rationella val när de väljer sina politiker som ska styra samhället?

Permalänk | Anmäl #2 babar, 2010-12-06, 15:33

Argumentationen når verkligen långt under lågvattenmärket att en viss persons tidigare artiklar skulle göra denne oförmögen att vidarebefodra Wikielakes dokument låter horribelt och bekant vi såg liknade osakliga inlägg från någon då Bonnierpressen synades i sömmarna. Tyvärr är det tråkiga med högern är när det inte finns sakliga argument att komma med så tar man fram dom "fula efterslängarna" och sänker sig själva fullständigt. Ett gott råd analysera innehållet i dokumenten istället för att misstänkliggöra och angripa personer på osakliga grunder. Babar du tog upp det mesta tack för att bra inägg.

Permalänk | Anmäl #3 L.Tedde, 2010-12-06, 17:04

Varför ska just Wikileaks ta ansvar för de politiska konsekvenserna av sina publiceringar? Vilket annat media gör det? Skulle AB strunta i en läcka på (s)-kansliet för att en publicering enbart skulle skada den ena sidan? Det är ju befängt.

"et är i demokratiska samhällen som den här typen av läckor nästan alltid förekommer. I repressiva stater är kontrollen för det första betydligt hårdare". Precis! Och det är därför reaktionerna på Wikileaks avslöjar vilken sorts samhälle man egentligen föredrar.

Permalänk | Anmäl #5 Johan Wallin, 2010-12-06, 20:28

Och vad syftar den här artikeln till? Någon slags guilt by association? Johannes Wahlström kan väl ha vilka åsikter han vill om de nu inte torgförs i sammanhangen med Wikileaks. Artikeln luktar smutskampanj lång väg.

Permalänk | Anmäl #6 Karl Pedal, 2010-12-06, 22:35

Personligen ser jag att Aftonbladet valde en kontroversiell debattör. Så fort det blåste om personen i fråga släppte man honom som en het potatis, vilket är litet tragiskt. De visste att han var en osmidig person, att ha han som debattör var för att han har något att tillföra debatten. Han är likväl en tillräckligt intressant person i debatten att de borde haft honom kvar.

Jag trodde journalister var mer intresserad av "sanningen" än så. Kan man ha en kommunist som kulturledare, som hyllar en -ism som dödat fler människor de sista 100 åren än någon annan -ism då måste man också kunna ha en rimlig omvärldsdebatt.

Vår mer än lovligt förvirrade åklagarverksamhet har klassat Julian som våldtäktsman efter vad jag kan se rätt lösa anklagelser (om de inte är lösa så har våra "ärade" journalister misslyckats förklara vad hans våldtäkt bestod i, sexuellt ofredande kanske? men våldtäkt?) utan att man ser dem som nyttiga idioter.

Permalänk | Anmäl #7 olvoair, 2010-12-07, 01:14

Roland Poirier Martinsson tror som bekant att Gud finns, trots att allt tyder på motsatsen. Han talar om "den mycket stora skada som Wikileaks åsamkat det öppna samhället" fastän avslojanden om korruption, cyniskt maktspel och manipulerad demokrati torde ha motsatt effekt.
Tror han också på jultomten, trots att det syns att de flesta tjockisarna på varuhusen har loesskägg?

Permalänk | Anmäl #9 Lars E. Johansson, 2010-12-07, 04:37

Karl P
Nej det är inte "guilt by association"... utan "guilt by beeing the main creator" av bizarra antesimitiska lögner i media. Alltså "pretty far from associations"

Wahlströms återkommande galna teorier om judiska världsomspännande konspirationer borde vara nog skäl att en gång för alla avskriva honom som trovärdig journalist.

Permalänk | Anmäl #10 Lee Bertin, 2010-12-07, 08:30

#10
Jag kan varken se eller på annat sätt upptäcka att Wahlström torgför sina privata idéer tillsammans med Wikileaks? Eftersom han inte gör det och hans åsikter används i det här sammanhanget för att misskreditera honom så blir det - per definition- ett försök till guilt by association. Den debattekniken är mycket låg!

Permalänk | Anmäl #11 Karl Pedal, 2010-12-07, 14:03

Jag delar inte Johannes Wahlströms åsikter, tror jag. Dvs jag är tämligen okunnig i frågan. Men all denna hysteriska kritik av honom får en att höja på ögonbrynen. Vad kritikerna gärna förtiger, när de kallar honom antisemit, är att han är jude uppväxt i Israel. Han tillhör de stora grupper där som är kritiska mot Israels politik vad gäller palestina.
I Sverige har han varit aktiv med att granska makten över media, med koppling till Bonnier och israelisk lobby. Är det kanske det som är den verkliga orsaken till den hysteriska tonen hos kritikerna?

Permalänk | Anmäl #12 Mats Forssblad, 2010-12-07, 16:46

Roland Poirier Martinsson har med denna artikel idiotförklarat sig själv. Han svamlar om "demokratiska länder" som om dessa vore immuna mot maktmissbruk. Att han dessutom nedlåter sig till att gå till personangrepp och använda sig av invektiv som "aktivist", "skvallerbyttor" och "nyttiga idioter" stärker definitivt inte hans sak.

I en närmast orwelliansk formulering påstår RPM att:

"utan journalistisk bearbetning riskerar information som det demokratiska samhället av goda skäl vill hålla hemligt att spridas till det öppna samhällets fiender"

Kan Roland Poirier Martinsson vara snäll och förklara varför det exempelvis ska hemlighållas att USA mörkat systematisk tortyr i Irak och att USA medvetet undanhållit uppgifterna om ett mycket stort antal civila dödsoffer i Irakkriget?

Permalänk | Anmäl #13 Läderlappen, 2010-12-07, 20:17

Roland, vilken är egentligen den mycket stora skadan Wikileaks åsamkat det öppna samhället???

Ett klargörande i frågan skulle vara mycket välkommet!

Permalänk | Anmäl #14 Kristoffer Ljungqvist, 2010-12-10, 15:50

Utan Wikileaks hade vi inte känt till händelserna i "Collateral Murder". Jag tycker detta mer än väl väger upp eventuella nackdelar med Wikileaks. Dessutom verkar inga ha skadats p.g.a. information från Wikileaks. Det verkar som om de i praktiken tar bort personuppgifter för hotade personer. Jag tror inte Wikileaks enbart samarbetar med antisemiter på vissa marknader (Ryssland och Sverige har nämnts) och att de inte samarbetar med antisemiterna för att de är antisemiter. Man borde snarare fråga varför SVT, Aftonbladet och möjligen SvD samarbetar med en antisemit. JW lär ha kommenterat anklagelserna i radio eller TV men jag missade det. Anledningen till att Wikileaks samarbetar med dem är väl att de blivit kontaktade av dem. Hittills har ju Wikileaks material inte varit till någon nytta för antisemiterna utan snarare tvärtom ty inga spår kan ses av "ZOG".

Permalänk | Anmäl #15 Mikael O. Bonnier, 2010-12-18, 00:39

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.