Öka arbetslösheten!

Ett friskt och blomstrande samhälle på medborgarnas vilkor har givetvis behov av arbete. Dagens arbetsmarknad befinner sig tyvärr långt från den rimliga funktionen att tillgodose dessa. Vad som är bekymmersamt är likgiltigheten inför detta faktum vart man än vänder blicken i samhället. Medan vi ser vad som närmast skulle kunna beskrivas som mobbning av arbetslösa göms samtidigt medborgare bakom sysselsättningar så subventionerade och konstgjort framställda att de utgör en patetiskt tunn ridå mellan utanför- och innanförskap. Arbetslöshet är alltid frukten av ett samhälles framsteg och utveckling.

De som idag far allra mest illa på den svenska arbetsmarknaden är de som befinner sig i fas 3. En slutförvaring för långtidsarbetslösa där den sista arbetsförmågan ska kramas ur redan svårt utnyttjade människor. Denna grupp växer snabbt och omfattar just nu omkring 25 000 personer. Fas 3 har funnits sedan våren 2009 och hittills har mindre än två procent av deltagarna tagit sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. I de grumliga vatten detta arbetarnas b-lag tvingas röra sig  för att inte fråntas sitt försörjningsstöd frodas "entreprenörer" som bygger hela sin verksamhet på de 5000 kronor i månaden de skattefritt får när de sysselsätter en arbetslös. Detta är det egentliga bidragssamhället som döljer sig bakom den sk arbetslinjen. Åtskilliga bemanningsföretag, rekryteringsföretag, jobbcoacher etc finns här. Detta har blivit den svenska regimens sätt att bygga en underklass genom att kringå LAS och andra lagar på arbetsmarknaden. Detta gör man katastrofalt nog utan mothugg från fackföreningshåll.

I innanförskapet, på det som omnämns den reuljära arbetsmarknaden finns åtskilliga tusen medborgare som borde friställas och finnas till samhällsbyggandets förfogande. Inte heller dessa får idag utlopp för sin mänsklighet i form av kreativitet eller stimulans. Deras huvuden är också nedsänkta i sysselsättningsillusionens sand. Här fungerar lönearbetet dock som en fasad bakom vilken man kan undslippa att ifrågasättas. I denna sektor finns inte minst många offentligt anställda vilket gör att även oppositionen tiger. Utöver de rena skojarna och bondfångarna, stjärntydarna och jobbcoacherna finns också de som sysselsätts inom vapenindustrin eller andra existensfientliga näringar.

Det finns många exempel på hur Sveriges medborgare far illa i kampen mot arbetslösheten. I denna väderkvarnskamp ser vi idag regering, opposition, fackföreningar och näringsliv stå på samma sida istället för att våga ta nästa steg och se framtiden som den ser ut sedan några decennier tillbaka. Alla är ense om att vi står inför enorma utmaningar lokalt och globalt. Sysselsättningen är inte en sådan utmaning. Överskottet på arbete är idag uppskattningsvis 30% i Sverige och dessa männsikors kapital och arbete skulle kunna göra Sverige till ett framtidsland på allvar.

Arbete är en rättighet, lönearbete är det inte. Ej heller en skyldighet. För Sveriges skull hoppas jag att vi snart börjar släppa våra tabun kopplade till begreppet arbete. Den som avsäger sig sitt lönearbete gör idag en hedervärd insats om den tror sig göra mer nytta någon annanstans. Den som vågar stå för att den står utan lönearbete men inte utan identitet gör det också. Den som har mod att lämna sysselsättningsidiotin och kräver lön utan arbete är den som är en framtidsvisionär!

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30780

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Lön utan arbete, var det inte det som provades i fullskala i Sovjetunionen?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-12-02, 14:00

Du har fel Bo T det som praktiserades i sovjet var att flera personer kontrollerade samma byrkratiska åtgärd just för at tupprätthålla illusionen som att det fanns arbete åt alla. Det är den politik som återinförst av alliansen i och med fas3

Permalänk | Anmäl #2 susanna svensson, 2010-12-02, 14:27

Målsättningen är väl att man skall tjäna på att arbeta men att det inte skall vara ett måste eftersom vi har överproduktion. Då kunde t.ex folk gå i tillfällig pension när barnen är i åldern 0-5 år för att sedan återgå i arbete.

Det är skillnad på att utföra arbeten som annars inte hade blivit gjorda och på de uppgifter som nästan är ett privilegium att ha ansvaret att utföra.

Permalänk | Anmäl #3 Ludvig Nyberg, 2010-12-02, 15:36

Skönt att det finns människor kvar som vågar tänka själv, och fritt! Nog tycker man att vi borde sträva efter att öka den fria tiden! Att vi ska klara av det nödvändiga arbetet, men som kanske ofta upplevs som ett tvång, så snabbt som möjligt. Ju fler som hjälps åt, desto fortare bör det gå.
Roten till problemen, att tillvaron har blivit en karikatyr av vad det kan vara, är att vårt land drivs så att medborgarna anses ha skyldighet att tjäna det ekonomiska systemet. Borde det inte vara så att vi har ett ekonomiskt system som tjänar medborgarna!?
Huvudorsaken till att utvecklingen inte går åt rätt håll är säkerligen grunden till ekonomin, det sätt som pengar skapas och penningmängden kontrolleras. Brist är inbyggd i systemet eftersom i stort sett alla pengar i samhället är lånade pengar som det ska betalas ränta på. Pengar skapas som skuld. De flesta har nog en aning om att det är något som inte stämmer. Varför har i stort sett alla länder gigantiska statsskulder? Mer om detta - http://korta.nu/npft0 - En annan värld är möjlig!
Tänk när man på nyheterna rapporterar att den fria tiden ökar, som något positivt!

Permalänk | Anmäl #4 Stefan Andersson, 2010-12-03, 23:47

Har någon någonsin räknat ut hur mycket kostar att administrera arbetslösa? Alla arbetsmarknadsåtgärder och A-kassor?
Hur mycket kostar alla spärrvakter och andra vakter på tunnelbanan?
Hur mycket kostar att få ut sjuka på "arbetsmarknaden"?
Hur mycket kostar att administrera hemlösa?
Jag antar att ingen vågar räkna på det, eftersom det skulle resultera enormt arbetslöshet, eller hur?
Vänligen Laszlo

Permalänk | Anmäl #5 Laszlo Donat, 2010-12-16, 10:50

Artikelförfattaren är på rätt spår, men fortfarande fast i vårt paradigm....

För det första, så döp om arbetslöshet till arbetsfrihet. Vem vill egentligen arbeta? Ingen... Alla vill vara sysselsatta med meningsfulla och utvecklande sysslor. Men all MÅSTE tjäna pengar för att kunna betala för mat, bostad, transporter, etc... Varken pengar eller arbete borde vara är ett självändamål.

Vi lever i en annan tid nu jämfört med någonsin tidigare. Tack vare datorer, robotar och artificiell intelligens har vi tekniskt möjligheten att automatisera det mesta av nödvändig produktion. När produktion av mat, kläder, bostäder och transporter är automatiserad, kan man fråga sig varför vi inte ska kunna låta var och en få dessa saker gratis? Under en övergångsperiod krävs det så klart pengar (bland annat en medborgarlön), arbete, etc för att få systemet på plats och för att ge vissa incitament som kan krävas.

Det finns vad jag vet framförallt två politiska rörelsen som är inne på detta spår. Googla på Paradism och Zeitgeist Movement.

Permalänk | Anmäl #6 Kenny Stolpe, 2011-03-12, 12:04