Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-12-02 15:12, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Föräldrar i dag kan välja mellan många olika barnomsorgsalternativ och svenska folket har tydligt visat i flera undersökningar att en majoritet är för valfrihet. Därför är det väldigt viktigt att regeringen är tydlig med att man respekterar valfriheten och försvarar att föräldrar har tillgång till ett brett utbud att välja mellan. Därför borde vi också ha en minister som representerar alla alternativ - en barnomsorgsminister och inte en förskoleminister.
Madeleine Lidman, Hemmaföräldrars nätverk
Jag är med och driver Hemmaföräldrars nätverk och arbetar även som redaktör för nättidningen Hemmaföräldrar. Sedan 2001 har jag arbetat för att göra hemmaföräldrarnas röst hörd i media och för att vi ska ha många olika barnomsorgsalternativ att välja mellan. Jag har också länge arbetat för att förskolans barngrupper ska bli mindre och för att det ska bli mer personal. Redan 2006 skrev och påtalade jag i en debattartikel i SvD, att det är en stor brist att förskolebarn saknar skydd i en arbetsmiljölag och en Lex Sarah lag.
I Sverige har vi i dag många olika barnomsorgsalternativ att välja mellan. Redan etablerade alternativ är förskola, dagmamma, tvåfamiljs- eller trefamiljssystem och hemmaalternativet (vårdnadsbidrag). Med barnomsorgspengen så blev det möjligt för föräldrar att hitta ytterligare lösningar.
Hur kan det då komma sig att vi har fått en minister som bara representerar ett av alternativen - nämligen förskola? Nyamko Sabuni borde ha utnämnts till barnomsorgsminister - inte förskoleminister - för att visa att regeringen menar allvar med sin ambition att erbjuda föräldrar många olika barnomsorgsalternativ.
Problemet i en del kommuner är att man väljer att inte informera om barnomsorgspengen, i andra väljer man att gå emot opinionen av ideologiska skäl - och vägrar införa vårdnadsbidraget och i en del kommuner så arbetar man också aktivt för att fasa ut sina dagmammor, genom att inte marknadsföra deras verksamhet på hemsidorna och genom att inte tillåta föräldrar att specifikt ställa sig i kö till just dagmamma - det går bara att ställa sig i kö till "förskola". I det läget hade det varit extra viktigt att få en barnomsorgsminister för att visa att regeringen tar valfriheten på allvar.
När så också Nyamko Sabunis första utspel blir ett utspel mot dagmammorna, där hon anser att "de måste ha utbildning - det räcker inte att bara ha erfarenhet av barn", så undrar man lite över motivet. Sett till brukarundersökningar har familjedaghemman eller den pedagogiska omsorgen, som det numera heter, en större andel nöjda föräldrar än vad förskolan har. Det är få i dag som inte känner till att förskolan brottas med många problem på grund av stora barngrupper och få personal. En situation som är problematisk både för personalen och för barnen. Det pågår flera upprop för att minska barngrupperna och höja personaltätheten och det hade därför kanske varit bättre att börja med att ta itu med problemen inom förskolan - istället för att gå på dagmammorna som erbjuder en väl fungerande verksamhet.
För att visa att regeringens ambition är att behålla valfriheten - där föräldrar själva betros med att välja barnomsorgsalternativ - så skulle det vara bra om vi fick en barnomsorgsminister, istället för en förskoleminister, så att vi föräldrar kan känna trygghet i att alla barnomsorgsalternativ är fullvärdigt och seriöst representerade.

Fembarnsfar: Dagens neurotiska föräldrageneration visar ingen hänsyn
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Madelene! Sa bra att du skriver om detta. Klassisk manipulerinfg av de nya "partierna for valfrihet" men som i sjalva verket stramar at de fria valen genom bland annat utse en "forskoleminister". Jag tycker nastan att det kanns absurt att inte fler reagerar och bara svaljer vad dessa partier haller pa med! Vi maste vakna upp och se vad de pysslar med. Speciellt vander jag mig mot pedagogiktvanget, dessa barn behover karlek och anknytning, inte mer pedagogiska floskler.
Ja, det känns lite obehagligt när det kommer samtidigt med den nya skollagen och allmän förskola från tre års ålder. Visst just nu är det ALLMÄN förskola och frivilligt men redan för två år sedan pratade Anders Borg om att förskolan ska bli obligatorisk från tre års ålder, så vem vet vad som ligger i pipeline.
(Protestera gärna i fb gruppen mot obligatorisk förskola: http://www.facebook.com/group.php?gid=123150327717093)
Det är som med sexårsverksamheten, den infördes som en "frivillig" verksamhet. Men ganska snart erbjöd alla förskolor bara verksamhet för barn mellan 1-5 år, så i praktiken försvann valfriheten för de föräldrar som valt dagis. Tidigare gick man ut i stora kampanjer och sa att "alla föräldrar väljer sexårs" - ja för att de var tvungna ja. Samtidigt har man lagt ned deltidsförskolorna (lekis) så att alternativ saknas för sexåringarna.
Vi styrs med järnhand under den falska förespeglingen att allt sker frivilligt men gör det verkligen det - den här totala styrningen av hur våra barn ska få växa upp?
Nu verkar elimineringen av dagmammor och andra barnomsorgsalternativ vara nästa steg. Vissa kanske blir uttråkade av den här diskussionen men jag tror att den är mycket viktig. När alla väl är samlade i alla samma fålla och förskolan är obligatorisk och det enda alternativet, så är det svårt att förändra saker och ting eller komma med klagomål. Vi ser ju redan i dag, när en majoritet av alla barn går på dagis - hur föräldrar protesterar mot stora barngrupper och få personal - utan att något händer.
Vad ska de göra då? Byta till något annat? Vad - när så många dagmammor fasats ut?
Det här är en ganska allvarlig situation och jag hoppas att tillräckligt många förstår det, för att stoppa den här styrningen mot ett enda barnomsorgsalternativ.
Visst har du Lidman en viktig & avslöjande poäng i att ministerns titel är förskoleminister, inte barnomsorgsminister, & visst har du ytterligare en i att ministern så uppenbart vill tolka den i den nya skollagen tillkomna lagtexten så att det inte längre ska räcka för dagbarnvårdare att ha erfarenhet av att ta hand om små barn, att de oxå ska avkrävas formell barnpedagogisk utbildning.
Men det där sista, lagtolkningen, torde hon få svårt att få stöd för i de domstolar som ändå, i slutänden, avgör frågan.
Läs mer @ http://www.barnensratt.se/news.htm#101202-1!
Mycket hovsamt skrivet av Madeleine Lidman när det gäller den totalitära styrningen av familjer och barnens fostran som numera sköts av Sabuni och Fp - ett parti som kallar sig liberalt. Detta trots att Fp ogenerat fortsätter att förvalta en socialistisk förtryckarpolitik. En politik rakt motsatt allt vad liberalism och frihet heter och i klar konflikt med flera av Europakonventionens mänskliga rättigheter: Föräldrarätten, skyddet för familjen, förbudet mot staters diskriminering av medborgare på grund av deras åsikt ....
En liberal familjepolitik skulle naturligtvis innebära ett skatteuttag med hänsyn till bärkraft och eventuella bidrag och subventioner lika till alla barns vård, oavsett föräldrarnas åsikt om vad som är god barnomsorg, oavsett om de sätter sina barn i förskola, hos dagmamma eller gör jobbet själva.
Allt annat är en totalitär styrning av något av det mest privata i livet, som inte hör hemma i ett land som kallar sig fritt och demokratiskt !