Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Försvarsmaktens personalförsörjning

Ronald Månsson om Försvarsmaktens personalförsörjning

Sveriges soldater måste leva mitt i samhället

"Drivkraften att bli soldat ska vara en vilja att göra skillnad och en vilja att göra något aktivt. Styrkan i värnpliktssystemet var just att det var alla samhällsmedborgare av alla slag som var soldater som tog med sig sina värderingar in i systemet. Hur behåller vi dessa fördelar från det gamla värnpliktssystemet och överför dessa till det nya systemet med anställda soldater? En viktig del av svaret är att soldaterna inte låses in i kaserner åtskilda från resten av samhället utan lever sina liv mitt i detsamma", skriver Öv Ronald Månsson, garnisonschef vid Skövde garnison.


Om författaren

Överste Ronald Månsson har innehaft flera befattningar inom Försvarsmaktens centrala ledning och i olika insatsområden utomlands. han är sedan 2007 garnisonschef vid Skövde garnison.

Sveriges riksdag har beslutat att Försvarsmaktens krigsförband ska personalförsörjas på frivillighetens grund från och med 1/7 2010. Det kommer nu att finnas tre sorters soldater: de som har hemvärnskontrakt, de som är tidvis tjänstgörande på vissa övningar och i insatser och som tredje kategori de soldater som är anställda. Utöver dessa kommer det att grundutbildas soldater som ska in i systemet. De får förmåner liknande de som de värnpliktiga fick. I Skövde blir detta ca 400/år enligt nuvarande beräkningar.

I Skövde är målet att ca 1000 soldater ska anställas, ungefär jämnt fördelat på förbanden P 4 och Trängregementet. Dessutom tillkommer ca 1900 tidvis tjänstgörande soldater.

Att vara soldat är ett svårt yrke som utöver ren skicklighet i strid och vapenhantering också kräver ett mycket starkt psyke med förmåga att handla rätt och riktigt under extrema förhållanden. Särskilt viktigt är att kunna agera på ett sätt som skapar förtroende och som överensstämmer med universella värden såsom mänskliga rättigheter. Detta i en miljö som ibland kan vara likgiltig och ibland rent fientlig och för det mesta otacksam.

Det är min bestämda uppfattning att de soldater som uppfyller dessa egenskaper också är goda samhällsmedborgare. Drivkraften att bli soldat ska vara en vilja att göra skillnad och en vilja att göra något aktivt. Styrkan i värnpliktssystemet var just att det var alla samhällsmedborgare av alla slag som var soldater som tog med sig sina värderingar in i systemet. Hur behåller vi dessa fördelar från det gamla värnpliktssystemet och överför dessa till det nya systemet med anställda soldater?

En viktig del av svaret är att soldaterna inte låses in i kaserner åtskilda från resten av samhället utan lever sina liv mitt i detsamma.

I klartext innebär detta att ett regemente eller flottilj med 500 anställda soldater måste av kommuner och regioner betraktas som vilket företag som helst som etablerar sig och nyanställer. Detta ställer dock nya krav jämfört med värnpliktssystemets tid.

Dessa krav innebär givetvis kostnader initialt men vinsten är att ett stort antal unga människor får chans att etablera sig på orten och som då kan stanna kvar efter en soldatkarriär om förutsättningarna är de rätta. Näringslivet får då tillgång till många medarbetare med förnämliga egenskaper. Vice versa är det ytterst förmånligt för Försvarsmaktens rekrytering om orten har en struktur som lätt lockar unga kvinnor och män.

Vad krävs då av det omgivande samhället för få denna vinna-vinna situation?

För det första måste det finnas en fungerande kontaktyta mellan kommun/region, näringsliv, högskola/universitet, övriga utbildningsinstanser och Försvarsmakten. Det yttersta syftet är att skapa förutsättningar för att ge individer en bra utveckling efter sin soldatkarriär. Samtidigt får samhället tillgång till kvalificerad arbetskraft. Systemet med tidvis tjänstgörande soldater kräver en ständig dialog med näringslivet t ex om fackkompetensutbildning som kan krävas i både i det civila yrkeslivet och soldatlivet. Kostnaderna kan kanske delas?

För det andra måste det finnas tillgång till ett boende för soldaterna utanför kasernerna. De översiktliga enkäter som gjorts på dagens soldater visar att det inte är studentlägenheter som efterfrågas utan litet större lägenheter som några kan dela på. Träffar man under sin soldatkarriär någon kille/tjej på orten så måste möjligheter finnas att flytta ihop. Boendet bör vara så nära arbetsplats, kommunikationer och nöjen som möjligt. Dessutom bör hyresnivån vara rimlig eftersom lönen är begränsad när man inte är i insats. Detta är kanske en av de viktigare faktorerna för att soldaten ska bli ett med omgivande samhälle.

För det tredje krävs mycket goda kommunikationer till och från orten till storstäderna, men också till kringliggande orter. I ett senare skede av livet då familjer bildas kommer andra krav på boende, service och skola som kanske inte tillgodoses på regementsorten. Det är då viktigt att dessa möjligheter till inpendling finns inte minst för officerare och civilt anställda. En större region som är möjlig att bo i skapar också fler arbetstillfällen att välja på för soldatens man/hustru.

Det viktigaste rekryteringsområdet är sannolikt regionen närmast garnisonsorten helt enkelt därför att Försvarsmakten redan finns etablerad där och är välkänd. Tidigare erfarenheter från officersrekryteringen styrker denna tes. Detta innebär dock inte att rekryteringsåtgärder inte behöver göras där utan tvärtom. Det måste finnas ständig tillgång till information om yrket gärna i form av ett rekryteringskontor. Från detta kan information ges till skolor, arbetsförmedlingar m m. Det krävs ett ständigt informationsarbete för att få nödvändigt inflöde eftersom det efterhand kommer att vara ett utflöde från Försvarsmakten ut i samhället.

Skövde och Skaraborg har de absolut bästa förutsättningarna för att lyckas mot framtidens ställda krav på militär verksamhet; närheten till stora befolkningscentra såsom Göteborg, Borås, Jönköping och Örebro ger goda möjligheter för rekrytering och de stora fria ytorna och övnings- och skjutfälten medger att våra förband kan bedriva övningar och annan verksamhet på ett enkelt sätt. Skaraborg med Skövde i täten har visat att man vill arbeta tillsammans med Försvarsmakten för att hitta fungerande och hållbara lösningar för framtiden, en samverkan som nu befästs och fördjupas genom ett forum för dialog och utveckling där Försvarsmakten, kommuner och näringsliv möts - Försvarsmaktsråd Skaraborg.

Goda samhällsmedborgare är bra soldater och bra soldater är goda samhällsmedborgare. Försvarsmakten kommer att åstadkomma goda soldater genom en bra utbildning och ett aktivt värdegrundsarbete. Det krävs dock hela samhällets engagemang att skapa bra förutsättningar för soldaterna så att de blir framgångsrika samhällsmedborgare och det är Försvarsmaktens uppgift att förvalta och utveckla de relationer som vi nu bygger med samhället. Det är inte Försvarsmaktens soldater utan Sveriges!

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30748

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Att vara soldat är ett svårt yrke som utöver ren skicklighet i strid och vapenhantering också kräver ett mycket starkt psyke med förmåga att handla rätt och riktigt under extrema förhållanden. Särskilt viktigt är att kunna agera på ett sätt som skapar förtroende och som överensstämmer med universella värden såsom mänskliga rättigheter. Detta i en miljö som ibland kan vara likgiltig och ibland rent fientlig och för det mesta otacksam."

Mot bakgrund av bl a ovanstående; vilken är överstens bestämda uppfattning om att soldater med dessa kvalifikationer i månatlig ersättning skall erhålla ca 1000 kr mindre än thailändska bärplockare [inget ont om dem som individer, men ett sjukt system] i Norrland?

Permalänk | Anmäl #1 Oberon Lindeman, 2010-12-01, 15:27

Självklart skall samhället samarbeta för att lösa såväl försvarets som andra myndigheters verksamhet. Det finns dock en alltför stor rädsla att försvaret skulle bedriva någon form av sektverksamhet. Studenter i korridorer innebär inte automatiskt att dessa inte är en del av samhället. Snarare uppfattas ofta denna lösning som ett positivt inslag i en social och kulturell kontext. Livet på ett regemente skall för de som så önskar vara ett positiv socialt skyddsnät och fostran. Detta tillsammans med möjligheten att ev behålla ett boende i sin hemtrakt där det tidigare sociala nätet finns är bästa sättet att skydda mot post-stress symtom efter insatser samt en återgång till civil verksamhet efter avslutad tjänst.
4 år i Skövde varav mycket tid läggs på övningar eller utlandstjänst innebär inte automatiskt att du är integrerad i det civila livet i Skövde. 20-25 års uppväxt i B-by ger dig en riktig integregring som vid behov kan övervintra under ett antal år.
Förslaget är att fortsätta att erbjuda fritt logementsboende som ett alternativ och inte försämra denna möjlighet. Övriga tidsbegränsat anställda skall självklart stödjas för att kunna välja andra alternativ.

Permalänk | Anmäl #2 B Andersson, 2010-12-01, 23:41


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.