Socialdemokrater måste sluta se valfrihet som ett hot

Det är Socialdemokraternas "utbildning" som lett till att Sverige idag har massarbetslöshet bland ungdomar.

Utbildning är inte värd att kallas utbildning om inga krav ställs. Den socialdemokratiska idén att dölja arbetslöshet med kravlös "utbildning" är en återvändsgränd.

Riktig utbildning kräver förutom begåvning engagemang och varför ska man engagera sig när man kan softa?

Begåvade människor måste få vara begåvade och inte kvävas av "rättvise"-skäl för då stagnerar samhället.

Så börjar det äntligen komma visioner och idéer från socialdemokratiskt håll. Bra.

Radikalfeminismen och vetenskapsrelativismen har blivit socialdemokratins död. Det går inte att bygga en politik på små minoriteter.

Det finns två sorters "frihet" här om vi ska följa Hayek. Den franska modellen där staten leder medborgaren, och den engelska där staten går åt sidan. Den första fungerar inte. Tyvärr antar jag av erfarenhet att det är den franska modellen av friheten författarna förordar.

Verklig valfrihet finns bara om människor har medel att välja skola, vård omsorg. Medel i det är fallet betyder pengar som människor använder efter eget huvud.

Detta skulle innebära ett socialdemokratiskt parti som sänker skatter. Varför inte gå tillbaka till hur det var på Per-Albins tid? Då var skattetrycket 11-14% av BNP (före kriget).

Sossar utgör fortfarande ett hot mot mej. 1984 beslutade de att driva mej ur mitt hem och bygga järnväg utan att ge mej ersättningsbostad. Man ska passa sej för dessa elaka människor.

Vårt parti är sprunget ur konflikten mellan arbete och kapital och ur ett samhälle där gränsen var förhållandevis tydlig

Eller att säga att vårt parti är prunget av behov av förbättringar för oss.

Det är en viss skillnad på synsätt, som är genomgåene fär artkeln.

Oreflekterad får jag gåshud när jag ser RÖTT. Inte ens en julgran är smyckat hemma hos mig i de färgerna . Har en kompis från forna Jugoslavien, hennes röda kappa räddade henne ifrån döden när hos sprang på gatan undan kulorna. Så hon tycker om sin röda kappa men icke politiken.
Det sitter djup i ryggmärgen hur de Röda vill:
Tänk inte, men om du tänker säg inget, men om du säger skriv inte, men om du skriver underteckna ej, men om du skrev under så bli inte förvånad.
Sossarnas under : finns ej arbetslöshet men ingen jobbar, ingen jobbar men alla får lön, alla får lön men lite kan köpas för den, lönen räcker inte men alla har allt, alla har allt men ingen är nöjd, ingen är nöjd men under valet väljer majoriteten RÖTT. Varför ?

Om jag får framföra min högst personliga, men av erfarenhet relevanta, åsikt, måste socialdemokraterna komma med något drastiskt för att få upp siffrorna till en värdig och representativ nivå.

Socialdemokraterna har potentialen att gå i bräschen för hela världens utveckling på många plan.

Främst tänker jag på mångkulturen som ju är synonymt med framtidens samhälle.

Varför inte slå på stort och välja en kvinnlig partiledare med invandrarbakgrund? Helst en kvinna som inte drar sig för att vara representat för SVERIGE och FÖR SIN UTLÄNDSKA kultur. Vågar man hoppas på en kvinna i hijab?

bestänk den internationella publiciteten! Nej det får vara slut på tråkiga stofiler inom partiet nu. Det håller vi tummarna för.

Kramar,
MVH
Berit von Gyllencreützer af Björkesund och Helgö - al Abdulhassis
Socialsekreterare på Lidingö & Debattör
http://batikhaxanberit.blogspot.com

Inte konstigt om s vissnar ihop totalt, om den syn som dessa artikelförfattare ger prov på är någorlunda typisk för ledande socialdemokrater. Man är totalt "lost"! Vilse, borta, utan all verklighetsförankring. Vad kan det bero på? Är det något dom äter? Mer troligt tecken på skador som en ersättning på 50- 60 000 kr/mån kan ge upphov till.
Vad har s för existensberättigande om det är tillväxt och att springa allt fortare i ekorrhjulet och "valfrihet" som gäller. Det är ju en kopia av de borgerligas program.
Det bästa vore om det groteska missfoster som s har utvecklats till totalt faller samman. Vilken lättnad det vore! Att bli av med den kvävande våta filt som håller tillbaka det folkliga motståndet mot övergreppen vårt land utsatts för. Finns det överhuvudtaget något kvar av det vi kallade Sverige? Finns det något som inte beslutas åt oss utifrån, alla direktiv kommer från EU, alltså från storfinansen och storbolagen. Utrikespolitiken är privatiserad och överlämnad åt NATO och deras marionett Bildt (och Urban Ahlin).
Tyvärr är det enda hopp vi har det att euron och EU kollapsar, och s. Så att vi kan (tvingas) återupptäcka att vi kan och får lov att tänka självständigt, och kan bygga upp det samhälle vi vet att vi förtjänar och och har förmågan till ovanpå ruinerna av det gamla.

För närvarande står hela världsekonomin inför en omställning som S politruker ännu inte vill vidgå.

Olje- och fordonsindustri har fungerat som ett batteri för världsekonomin under drygt 100 år men nu måste batteriet bytas ut. Problemet är att ingen vet var det nya batteriet ligger eller hur det ser ut.

OM de svenska Socialdemokraterna fortfarande står för att de ligger i skärningspunkten mellan motstående intressen arbete och kapital bör de alltså godta återskapandet av de förhållanden som rådde vid fordons- och oljeindustrins framväxt eftersom det är där de motstående intressena möts.

Karlsson&Stjernkvist vill göra (s) till ett mer renodlat idéparti. Ev intressekonflikter bör tonas ned.

Själva Idén lyder: Välj Rätt!

Rätt utbildning, rätt värdepappersfond för sparande och pension, rätt vård och omsorg osv. För "rätt val" garanterar inte bara individuell framgång och behovstillfredsställelse på alla områden. Rätta val gör naturligtvis också "intressefrågan" ointressant eftersom ju alla blir tillfredsställda (själva poängen med "rätt val", eller hur?) och befriar därmed politikerna från att ta ställning i varje intressekonflikt. Det må gälla arbete vs kapital, prioriteringar i vård och omsorg eller vilken basal livsfråga som helst. Det Fria Valet fixar garanterat allt - nämligen per definition. Alltså det Rätta Fria Valet, förstås.

Karlsson&Stjernkvist undviker helt den koppling till Marknaden som utgjort fundamentet i de senaste decenniernas öronbedövande fria-valretorik, även i New Labour-tappning. Och därmed undviker de fortsatt diskussion om möjligheten att reducera politiska beslut om bl a existensiella frihets-, jämlikhets-, rättvise- och välfärdsfrågor till något som kan - och bör! - avgöras av en marknadsekonomiskt konstruerad utbuds-efterfrågemekanik.

Utan detta fundamentala och marknadsbaserade resonemangsunderlag blir det framförda budskapet obehagligt likt den formlösa New Age-retorik som frodats under individualismens och laissez-faireekonomins nyliberala årtionden. För vad skiljer egentligen artikelförfattarnas budskap från löften om att med rätt val av t ex stenmaterial i halskedjan få de Rätta Vibrationer som styr ens liv till slutgiltig framgång? På alla områden.

I världen hopar sig problemen med bl a ökande arbetslöshet (50 miljoner bara i vårt närområde EU) och systemkris i det samhällsbasala finans- och kreditväsendet, där skuldexplosionen i den privata sektorn nu gröper ur den ena statsbudgeten efter den andra pga desperata räddningsaktioner som medför drastiska nedskärningar i välfärden. Uppenbarligen urakuta problem som tar fokus från mer långsiktig planering av t ex hållbar miljö, migration osv. Problem som hur tydligt som helst ökar konfliktriskerna, vare sig det gäller handlels- och valutakrig eller militär konfrontation.

I denna värld är det sannerligen inte intressekonflikter som saknar betydelse såsom artikelförfattarna hävdar. Däremot exemplifierar de politiker som på ett skrämmande sätt saknar intresse för allvarliga och djupgående konflikter.

Tja, det känns ju lite otydligt igen. Socialdemokratin vill nu bli medelklassens parti och det är ju rätt långt från de ståndpunkter som Hjalmar Branting hade. Han ville ju ha ett mer jämlikt samhälle och jag kan inte tänka mig att han skulle skicka svenska soldater till andra världsdelar för att strida under utländsk flagg. Men det är klart att världen har förändrats sedan Brantings tid, eller?

Det mest troliga, och definitivt en realitet om (S) även förlorar valet 2014, blir nog att (S) kommer till att splitras i en höger och en vänster falang.

Att (S) även skulle förlora 2014 är nog ett faktum så länge som (S) inte lösgör sig från LO och därmed börjar att föra en politik som är realistisk i vår tid

Att (S) och LO är så hårt samman knutna är dessutom ett reellt hot mot vår sk. "demokrati" [1]
Då ett av kravet för att kunna räkna sig som "demokrati" är politiskt obundna och fria fackföreningar vilket vi definitivt inte har i Sverige idag.

Att sedan höra (S)´s partisekreterare yttra att partistyelsen borde bestå an minst X antal ledarmöten med utländsk bakgrund
Det får mig nästan att undra över vika (S) vill repensentera i riksdagen.
Det verkar inte som om (S) talar för den "vanlga" mannen på gatan utan frågan vem eller vilka som (S) egentligen reprensenterar i dagsläget.

Att sedan en som Mona över huvud taget kunde bli aktuell som partiledare är nog för de flesta en gåta.
De flesta vet troligtvis att den sk. "Toblerone affären" inte enbart hanlde om en eller två Toblerone utan var ett bedrägri utan motstycke i svensk politisk historia.

Dessutom så hade Mona redan misskött ett flertal politiska förtroende uppdrag samt andra poster hon hade tilldelats samt blivit sparkad från Sveriges riksdag innan Person förbarmade sig över henne.
Så Monas gästspel som partiledare var dömt att misslyckas redan från början.

[1] http://sites.google.com/site/bengtandrasida/

För att utbildning skall vara effektiv krävs att den som utbildas har motivation. Att individen vill lära sig något i så hög grad att denne är beredda att göra uppoffringar, såväl i pengar som i studieansträngning. Att bara skickas på kurs är att i många fall slänga bort både pengarna och tiden, synnerhet om det sker inom ramen för en arbetsmarknadspolitik.

För att flertalet skall ha ekonomisk möjlighet vore obligatoriska avsättningar till kompetenskonton en väg att gå. Avsatta medel skulle enbart kunna gå till utbildning under den aktiva tiden. Det som sedan eventuellt blir över skulle kunna ge ett tillskott till pensionen.

Jo, tyvärr. Om den enskilde får större möjlighet att ta ansvar för sin egen skolgång betyder det att han eller hon blir mindre intresserad av andras.
Och alla kommer aldrig att aktivt välja skolgång åt sina barn.
Jag blir besviken att allt fler sossar ansluter sig till det liberala synsättet att genomsnittet är måttstocken på om ett land är lyckat. Inte den livskvalitet landets svagaste har. Eller hur ojämlikt samhället är.
På tal om valfrihet. Varför skulle väljarna behöva ytterligare ett liberalborgerligt parti? Det är faktiskt helt meningslöst. Lägg hellre ner S. Eller varför inte bygga politiken runt jämlikhet? Det skulle befolkningen vinna på även om inte S vinner nästa val heller. Utan en opposition till vänster kan Moderaterna ta sig till vad som helst.