Arbetskraftsinvandring kan inte lösa välfärdens finansiering

Hösten 2005 kom LO och Svenskt Näringsliv överens om att rekommendera sina medlemmar att garantera arbetsvillkorens upprätthållande vid utländska företags verksamhet i Sverige. Genom att minimilöner och andra arbetsvillkor inte är lagstiftade är det viktigt att kollektivavtal tillämpas även då utländska företag eller arbetstagare är verksamma i Sverige. Det är endast då som facket har en rimlig chans att kontrollera efterlevnaden och att arbetstagare från tredje land inte diskrimineras genom sämre arbetsvillkor än andra på svensk arbetsmarknad.

Fackets roll är att försvara och förbättra arbetstagarnas villkor. Vi värnar systemet med kollektivavtal för att vi vet att dessa utgör den enskilde arbetstagarens bästa skydd mot ekonomiska och sociala försämringar och diskriminering. För LO är det självklart att ingen ska behöva arbeta till sämre villkor än kollegorna bara för att man är av utländsk härkomst.

Regeringen skulle med några enkla grepp snabbt kunna förbättra rättsläget i syfte att motverka utnyttjande av migrantarbetare. Genom att göra arbetserbjudanden till juridiskt bindande anställningsavtal skulle risken minskas för att beslut om arbets- och uppehållstillstånd tas på felaktiga grunder och att de verkliga arbetsvillkoren är sämre än vad som angavs i erbjudandet. Att bara hänvisa till gällande kollektivavtal eller liknande är inte tillräckligt.

I de fall då de faktiska arbetsvillkoren understiger de sagda i erbjudandet bör det dessutom finnas sanktionsmöjligheter i form av straff, förverkande av vinsten och indraget tillstånd. Det måste också finnas ett tydligt uppdrag för ansvarig myndighet att följa upp och slå larm i de fall man upptäcker att reglerna missbrukas. Detta har LO vid många tillfällen framfört till både alliansregeringen och Miljöpartiet men fortfarande inte fått någon reaktion på. Ska tystnaden tolkas som att man anser arbetsgivarens behov väga tyngre än migrantarbetares möjlighet till rimliga arbetsvillkor och, i strid med inre marknadens regel, om konkurrensneutralitet mellan företag?

Sverige är i stor utsträckning beroende av utbytet med resten av världen. Vi har öppna gränser mot våra nordiska grannar och är en del av EUs inre marknad. I diskussionen om arbetskraftsinvandring framstår det ofta och felaktigt som om Sverige gränser skulle ha varit stängda innan 2008, då nya regler för arbetskraftsinvandring började gälla. Det är naturligtvis inte sant; Sveriges arbetsmarknad är och har länge varit öppen. Det räcker med en snabb blick på Migrationsverkets statistik över tid för att konstatera detta.

Det finns ett framtida behov av att hitta finansieringslösningar för bibehållen välfärdsnivå. Detta har gjort att hopp sätts till delfinansiering via en ökning av invandrad arbetskraft. Det finns beräkningar som visar att det skulle krävas upp mot 400 000 personer per år för att svara upp mot dessa förhoppningar. LO bedömer att fler migrantarbetare behövs för att möta behoven på svensk arbetsmarknad. Att däremot tro på arbetskraftsinvandring som lösning på välfärdens finansiering är däremot illusoriskt.

En sysselsatt person uppskattas bidra med 1,5 enheter i skatt. Men eftersom den personen också konsumerar offentliga tjänster, så blir det slutliga bidraget 0,5 enheter skatt. Många verkar "glömma bort" att de som flyttar hit givetvis måste få rätt till svensk välfärd. Slutsatsen är att nettobidraget av fler arbetande immigranter är positivt då de flesta som migrerar är i arbetsför ålder men ändå betydligt mer begränsat än vad som ibland ges intryck av i den offentliga debatten.

Inte minst påverkas detta nettobidrag av i hur stor utsträckning den invandrade arbetskraften får delta på arbetsmarknaden till samma villkor som övrig arbetskraft. För att säkra utländsk arbetskrafts ställning och för att kunna räkna med positiva nettobidrag från invandring så måste diskriminering och pressade lönelägen motverkas.

Om invandring av arbetskraft innebär att kompetens som saknas på arbetsmarknaden tillförs, så förbättras matchningsprocessen. Arbetsgivare som i riket inte kan hitta någon lämplig person att fylla en vakans med kan tack vare internationellt rörlig arbetskraft få en tjänst utförd. Alltså undviks så kallade flaskhalsar som i värsta fall annars kan bromsa investeringar och utveckling. Om den migrerande arbetskraften däremot konkurrerar med - i motsats till kompletterar - den inhemska arbetskraften, så blir situationen en annan. Då ökar konkurrensen om arbetstillfällen och följden kan bli ökad arbetslöshet.

Sveriges möjligheter till arbetskraftsinvandring begränsas av EUs regler som säger att alla lediga jobb i första hand ska tillsättas med arbetskraft inifrån unionen, innan arbetskraft hämtas från tredje land. Arbetskraftsinvandring ska alltså endast ske vid konstaterad bristsituation. Huruvida en bristsituation föreligger är ibland svårt att bedöma. Och det är i denna fråga som LOs starkaste invändningar mot nuvarande system återfinns.

När arbetsgivaren enligt de nya reglerna enskilt får avgöra om brist finns, så är det enkelt att undvika bra - och mer kostsamma - arbetsvillkor eftersom han eller hon då kanske snarare ser brist på billig arbetskraft och egentligen inte på själva utbudet av arbetskraft. Vissa arbetsgivare erbjuder så dålig lön och arbetsmiljö att inga personer med kännedom om vad som anses "normalt" accepterar att arbeta till dessa villkor. Sådana arbetsgivare upplever säkert en brist.

Men istället för att tvingas förbättra villkoren för att locka till sig arbetssökande i närområdet, så kan arbetsgivaren få arbetstagare från länder med än sämre villkor eller med okunskap om vad som faktiskt väntar, att acceptera jobberbjudandet. Troligtvis är det så att den "sämsta" arbetsgivaren är den första som upplever en bristsituation. Således är grunden för arbetskraftsinvandring idag alltför ofta en fråga om priset på arbetskraft. Det är det vi ser bekräftas genom alltför många exempel på migrantarbetare som blir lurade av oseriösa arbetsgivare.

Arbetskraftsinvandring sker ofta till lågproduktiva branscher. Bristen på arbetskraft brukar förklaras med att den inhemska arbetskraften är ovillig att utföra dessa arbeten. Om man accepterar den förklaringen och använder det som motiv till arbetskraftsinvandring, så minskar man också på omvandlingstrycket i ekonomin, vilket på sikt får negativa konsekvenser för samhällsekonomin.

I själva verket är knappast orsaken till arbetskraftsbrist inom lågproduktiva branscher en ovilja inför själva arbetsuppgifterna, utan att reservationslönen, det vill säga den minsta lön arbetskraften kräver, är högre för européer än för tredjelandsmedborgare. Den hänger i sin tur samman med kostnadsläget i det land man lever. Med ständig tillgång på personal har inte arbetsgivaren krav på sig att höja attraktionen i arbetstillfällena. Istället för att hänvisa arbetsmiljöer som inte är attraktiva nog för européer åt tredjelandsmedborgare, bör ett tryck sättas på dessa branscher att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren.

Det här förklarar nödvändigheten av en opartisk bedömning av bristsituationen inom ett visst yrke eller viss region. Den yrkesindelning Arbetsförmedlingen använder sig av förefaller dessutom vara ett trubbigt verktyg för att identifiera brister. Det är absolut nödvändigt att fack och arbetsgivare, som har en mycket god insikt i de lokala arbetsmarknaderna, gemensamt får vara med och avgöra om en brist finns. En sådan process är snabb och smidig. Snittiden från ansökan till beslut var i Stockholm innan reformen, tio dagar. Med dagens system fås ett fackligt yttrande inom en vecka.

Det finns stora svårigheter med att garantera arbetsvillkor i verkligheten och inte bara på pappret. Från fackligt håll har vi sett alltför många exempel på hur "marknaden" fungerar när den tillåts reglera sig självt. Människor blir hänsynslöst utnyttjade och utspelade mot varandra då mindre nogräknade arbetsgivare i jakt på billigast arbetskraftskostnad inte drar sig för att erbjuda anställningar under i det närmaste slavliknande villkor. Bevis på bevis radas upp på att marknaden inte klarar att självt upprätthålla ens grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet och än mindre en långsiktigt hållbar ekonomisk och social utveckling.

De krav på upprätthållna kollektivavtal som fackföreningar har, handlar om att de anställda ska få del av de resultat de är med och skapar. Detta kan förklaras av främst två skäl: den solidariska lönepolitiken och incitament för ökat arbetskraftsutbud. Den solidariska lönepolitiken innebär en fördelning av produktivitetsökningar mellan konkurrensutsatt och skyddad sektor, vilket gynnar konkurrensförmågan gentemot omvärlden genom att inte hela produktivitetsökningen tas ut i den sektor som omedelbart påverkar vår utrikeshandel. Med liknande lönenivåer upprätthålls också konkurrensneutralitet mellan arbetsgivare och de olika branschernas förmåga att tillgodose sitt behov av arbetskraft upprätthålls.

De flesta empiriska studier visar att migration inte har en signifikant påverkan av arbetsmarknaden. Detta kan troligast förklaras av att löner är trögrörliga. De effekter som har kunnat mätas visar dock att en lönepress tycks uppstå på låginkomsttjänster medan reallönerna inom höginkomsttjänster ökar som en följd av ökad tillgång av produkter från låginkomstsektorerna.

Det är självklart att vi ska handla både varor och tjänster över nationsgränserna. Däremot uppstår ett problem om en tjänst utförs till ett dumpat pris relativt den lokala marknadens praxis och utan hänsyn till gällande kostnadsläge. En press nedåt på kostnadsnivåerna innebär förr eller senare en press nedåt på välfärdsnivåerna. Om svenska företag tvingas möta en konkurrens på olika villkor genom att minska vinstnivåer och kostnader, så minskar även löneutrymmet för de anställda i dessa företag. Med minskad löneutveckling följer minskat utrymme för statens skatteuttag. Det innebär i sin tur en begränsning av vad samhället kan erbjuda medborgarna i form av välfärdstjänster. Jämlika villkor för utländsk och inhemsk arbetskraft blir därmed även en bidragande garant för den svenska välfärdsnivån.

Monika Arvidsson (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30696

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är inte seriöst att påstå att den svenska välfärdsnivån kan garanteras.

Permalänk | Anmäl #1 Tobias Wallin, 2010-11-30, 00:07

Det var en ganska vettig artikel från LO.

Självklart ökar arbetskraftsutbudet av invandring och därmed pressas lönerna ner, speciellt när vi redan har 500.000 arbetslösa i Sverige och 50 miljoner i EU. Sveriges kostnader för invandringen beräknades 1999 till 267 miljarder och är väl drygt 300 miljarder idag, pengar som kunde användas till att sänka skatter på arbete för att stimulera efterfrågan och minska arbetslösheten, samtidigt som vi kunde hjälpa många fler flyktingar mycket billigare i konfliktens närområde.

Det är ju bra att LO äntligen vaknat i denna fråga och börjar arbeta för svenska arbetares intressen av god lön och arbete för de arbetslösa.

Permalänk | Anmäl #2 Johnny Andersson, 2010-11-30, 00:23

Detta är alltså LO:s ståndpunkt (som jag förstod den):
Arbetskraftsinvandring är motiverat inom områden där det råder arbetskraftsbrist, inte annars. Detta för att fler utslagna och/eller bidragsberoende människor är svindyra i en välfärdsstat (även utan de sociala effekterna med kriminalitet, etc).

Är inte detta samma budskap som förde SD till Riksdagen?! :-)

Det man alltid saknar från LO är en diskussion om hur man får ekonomin att fungera bättre -- och då skapa ökat arbetskraftsbehov från näringslivet.

Permalänk | Anmäl #3 Bernt, 2010-11-30, 01:02

" Slutsatsen är att nettobidraget av fler arbetande immigranter är positivt då de flesta som migrerar är i arbetsför ålder men ändå betydligt mer begränsat än vad som ibland ges intryck av i den offentliga debatten", skriver du. Ja, så är det förmodligen. Vårt stora inflöde av lågutbildade och därmed svårplacerade immigranter kommer med all sannolikhet att medföra att vi måste börja skära i våra trygghetssystem. Det finns ingen annan väg som jag förstår det. Att ha generösa bidrag gör människor passiva och medför i värsta fall att bidragssystemen i sig är en anledning till migration. Här finns ett omedelbart behov av att se till att hitta andra försäkringslösningar där inte bidragssystemen fungerar avskilt från varandra, utan samordnas. Det ska inte vara möjligt att uppbära flera olika ersättningar samtidigt utan att dessa samordnas. En miniminivå ska garanteras med inte nödvändigtvis överstigas. Ett exempel på felriktade bidrag är flerbarnstilläggen som i vissa fall ger så stor utdelning att kvinnokarriär bli lika med barnafödande.

Permalänk | Anmäl #6 Jan Wiklund, 2010-11-30, 09:47

@Bernt: SD vill väl förbjuda all invandring, även arbetskraftsinvandring där det finns en brist.

Som Monika skriver så är det dock svårt att veta om det verkligen är en brist. T.ex. så arbetskraftsinvandrar många dataspecialister trots att arbetslösheten hos systemvetare är 15%.
Även om det inte fanns många arbetslösa dataspecialister i sverige så finns det också många arbetslösa dataspecialister i EU, så det är ganska glasklart att man bryter mot reglerna.

Fackanslutningen i IT-branschen är bland de lägsta i sverige och nu får man betala för det.

Permalänk | Anmäl #7 Arne Nilsson, 2010-11-30, 12:10

inget gör mig så vresig och frustrerad som de som gör skillnad på människovärde beroende på om man är européer eller tredjelandsmedborgare.

Permalänk | Anmäl #8 Wanda J, 2010-11-30, 13:05

Det är ju i alla fall intressant att Monika Arvidsson vågar föra fram åsikten att dagens arbetskraftsinvandring sänker välståndet i landet.

Det kanske finns folk i LO som kan tänka trots allt.

Permalänk | Anmäl #10 Bo T, 2010-11-30, 14:13

@Wanda J
Hetsa inte upp dig! Människovärde i detta sammanhang syftar på människans värde på arbetsmarknaden, och det är ju så att människor får olika lön där, en regel som gäller också för infödda svenskar. Om sedan alla människor har något slags lika människovärde i religiös eller andlig mening är en annan sak.
Själv hoppas jag att jag har värde i den sista bemärkelsen för på arbetsmarknaden är jag helt värdelös, tyvärr.

Permalänk | Anmäl #11 Bernt Enarsson, 2010-11-30, 17:31

@Arne Nilsson: Nej då, SD tvärtom för att ta in kvalificerad arbetskraft när det finns ett behov av det. Däremot är man starkt emot just den form av lönedumpningspolitik som artikelförfattaren tar upp och som i praktiken främst leder till lönedumpning och ett cyniskt utnyttjande av människor från tredje världen.

I vissa branscher finns ju redan nu ett visst behov av utländsk arbetskraft men det finns idag inga regler som hindrar företag från att anställa utländska medborgare till just dessa tjänster.

@Wanda J: Jag håller med. Självklart bör vi kämpa för att alla människor ska ha tillgång till den standard som vi har här i Sverige, samtidigt som vi strävar efter en hållbar utveckling. Hur detta ska gå till har vi nog alla lite olika tankar om. Att lura massor av fattiga människor till Sverige med löften om guld och gröna skogar för att sedan inte uppfylla vår del av "avtalet", känns i alla fall inte som den bästa strategin för att uppnå det målet, enligt mig.

Samtidigt har vi en enormt kostsam asyl- och anhöriginvandringsindustri där privata aktörer tjänar stora pengar på flyktinghantering, -avtal och -anläggningar utan att ta något egentligt ansvar för en vettig integration av alla dessa människor.

Hur man försvarar detta moraliskt har jag svårt att förstå, förmodligen tror man att man gör något "gott" (även om det även här ofta handlar om människor som blir lovade mer än vad man kan hålla och som till följd av detta lätt hamnar i utanförskap och bidragsberoende i segregerade parallellsamhällen).

Jag anser inte att dessa frågor är oavhängiga vår människosyn. Tvärtom borde vi alla fundera på hur vi egentligen ser på människor som väljer att bosätta sig i Sverige - av alla möjliga länder i världen - och deras potential att förändra sina liv och sin situation.

Hur skulle vi själva agera och hur skulle vi vilja bli bemötta om vi själva blev tvungna att migrera till andra sidan jordklotet? Som kompetenta individer eller offer? Jag anser att det är häri vår egentliga människosyn visar sig.

Permalänk | Anmäl #13 Josefin Helander, 2010-11-30, 18:40

@Josefin Helander, dina sista meningar säger så mycket: hur vi skulle reagera och vilja bli bemötta?
Hela ens liv och andras liv påverkas.Märkte att det finns så många definitioner om människor.Vi bor under samma svenska blåa himmel:infödda,inhemska,immigranter,utlänningar,asylsökande,
personer med utländsk bakgrund,invandrare,flyktingar,skyddsbehövande,de som kommit av humanitära skäl eller pga familjeanknytning...Alla vi skall samsas, få plats i underbara Sverige och göra nytta för landet. Hur klarar vi detta ? Vi säger "vi" och "dem", vad är det som ibland skapar hat ? Naturlig mänsklig reaktion är sådan :finns det många arbeten så bryr man sig inte om att bredvid jobbar 3 personer med utländsk bakgrund, råder det brist på jobb, hög arbetslöshet mm så automatiskt skyller man på mycket. Och mycket måste förändras bl.a inom politik som har orsakat den olyckliga utvecklingen. En här utan bra ledare är som en kropp utan lycklig själ.

Permalänk | Anmäl #15 Wanda J, 2010-12-01, 20:11

Arbetskraftinv. trodde jag var att man fixade jobb och bostad i hemlandet och sen när det var klart , då flyttar man.

Inte flyttar först , utan jobb och bostad. Allt för att leva på våra skatte pengar.

Helt sjukt system....

Permalänk | Anmäl #16 rogan malmberg, 2010-12-02, 17:04

Genom arbete kan det inte gå förnärvarande, när till och med rksbanken är emot arbete. Man kallar det för överhettning när arbetare efterfrågas till en högre lön, men det gäller inte andra grupper i samhället. Så skulle någon invandrare eller någon annan vilja arbete utavtusan så sätter riksbanken stopp för det,

Permalänk | Anmäl #17 Bertil Eklund, 2010-12-02, 21:02

Det är smått absurt att Sverige har en arbetskraftsinvandring utan att ha några som helst krav och kriterier för vilka arbetare man tänker sig att rekrytera. I t ex Canada har man också arbetskraftsinvandring men då med krav på att dessa ska vara utbildade inom välbehövliga områden.
Istället återfinns de flesta som kommer till Sverige i syfte att arbeta ( en liten rännil i den sammnlagda invandringen) i lågkvalificerade arbeten inom städ-, och restaurantbranschen. Inga raketforskare där heller.

Permalänk | Anmäl #18 Maj Grandmo, 2010-12-03, 07:39

Arbetskraftsinvandring är ju bra, men är det verkligen det vi har idag?

Permalänk | Anmäl #19 Kalle Stropp, 2010-12-20, 12:45

Kalle: Ja, det har vi. Inte speciellt svårt att svara på.

Permalänk | Anmäl #20 Emily Svensson, 2011-07-07, 12:34