Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-11-27 10:11, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Nyttan med plikten kan inte nog betonas. Även om vissa "bara" gjorde vad de skulle under de månader de låg i lumpen så var det en erfarenhet för livet som var värdefull både för de enskilda människorna och samhället. Där missade vi någonting. Och dessvärre går det inte att reparera, skriver Åsa Lindestam (S), riksdagsledamot och ledamot av Försvarsutskottet.
Åsa Lindestam (S) är riksdagsledamot och ledamot av Försvarsutskottet.
Hur ska det gå till när plikten är vilande och därmed upphävd? Jag har nyligen fått höra att Arbetsförmedlingen har fått i uppgift att tala om för de som är arbetslösa att det går att få jobb i Försvarsmakten.
Är det dessa vi vill ha?
Både ja och nej: Självklart är mekaniker, civilingenjörer och eventuella arbetslösa kirurger välkomna att ta en kortare utbildning inom försvaret för att få full kompetens som yrkessoldat åt Sveriges försvar. Men när den som misslyckats med studier, inte fått ihop tillräckliga betyg för att gå vidare till gymnasiet, högskola eller annan utbildning vill söka som yrkessoldat - vad händer då?
Vi ställer höga krav just nu på våra militära killar och tjejer, men om det uppstår vakanser? Om det uppstår mängder av vakanser? Hur ska vi då hantera dessa ansökningar?
Personligen tror jag att ett av de bättre sätten är ha reservofficerare som får rycka in med jämna mellanrum och träna sin förmåga som soldat. Kruxet kan ju bli vad arbetsgivaren säger, vill en arbetsplats stå utan sin anställda personal för att internationell tjänst kallar? Vilket arbete skulle kunna vara helt överens med att släppa iväg sina arbetskamrater i något år för att sen komma tillbaka och axla bördan igen? Det kan finnas en och annan, säsongsarbete, de som arbetar i skogen eller de som lägger asfalt på sommaren? Men snickaren, förskolläraren, arbetsledaren? Nej, knappast! Här behövs kontinuitet på arbetsplatsen. Det finns ändå lösning där vi i lagstiftande församling kan ge reservofficeren rätt till ledigt på samma sätt som föräldralediga får.
Det svåraste tror jag ändå är att visa för hela landet att personer med styrka både i hjärna, hjärta och muskler behövs för att ta ansvar för vårt land. Idag syns inte militärer i våra städer förutom där man fortfarande har regementen. I min del av landet har vi inte sett några på flera år. (Gävleborg) Hur ska då flickor och pojkar tindra med ögonen och säga när jag frågar på förskolan om vad de ska bli när de inte ens vet att ett sånt yrke finns? Här har försvaret en stor och tung roll att spela. Efter att ha misshandlat alla frivilligorganisationer genom att förändra organisationsstödet finns inte kraften kvar från deras håll att dra sitt strå till stacken. Hemvärnet visar med all kraft att den utveckling som de behöver och måste ha för att träna inte prioriteras i samma utsträckning som resten av Försvarsmakten genom lågt satta löner för både befäl och de övriga. Vem känner då att de vill stå upp och vara beredda att sätta flera timmar i veckan på att ringa, maila, rekrytera, planera, träna och utföra, summera och utvärdera de övningar som förväntas genomföras inom Hemvärnet, De Nationella Skyddsstyrkorna?
Nyttan med plikten kan inte nog betonas. Även om vissa "bara" gjorde vad de skulle under de månader de låg i lumpen så var det en erfarenhet för livet. När världen blir osäker i form av storm, översvämning, el-förluster, elektroniska hackers eller terrorhot så finns en grund för en som gjort plikten att stå på. Den sitter i folksjälen på alla som fått vara med om den här övningen. Även om den minimeras till tre månader hade den varit värdefull för de enskilda människorna men även för samhället. Där missade vi någonting. Och dessvärre går det inte att reparera.
Självklart måste det till samarbeten mellan alla berörda aktörer idag. Men som det påpekats i media nyligen, det finns ett svagt intresse för dessa frågor. Och om ännu färre vet något om vad det är så går spiralen nedåt.
Jag önskar inte ett krig i omvärlden, långt därifrån, men jag blir orolig när så många är mer intresserade av vissa konstiga TV-program än vad som händer i verkliga livet.
Min vision är att alla, flickor och pojkar, kvinnor och män, får en kortare utbildning på hur vi ska överleva när strömmen försvinner, vattnet har frusit och kölden tränger in. Att få känna att det finns möjligheter bara det finns rätt tankar om hur det ska gå till. Och att några av dessa tänker lite till på hur det är om maten tar slut och vi måste överleva på lite ätbart. Och samtidigt knackar någon stormakt på dörren och vill ha vårt land för att vi har rent vatten, jordar som inte är förstörda och skog som växer o ger bra virke. Hur gör man demokrati när man är hungrig?
Efter alla mina år i skolan vet jag att lärare inte heller kan demokrati i det praktiska livet. En elev i grundskolans år 4 beskrev demokrati för mig så här när jag frågade vad det var: "Fröken sa att vi ska få åka på skolresa och alla vi elever ville åka till Gröna Lund men då sa fröken att vi skulle åka till Uppsala och titta på Domkyrkan, och så blev det"
Alla vi tillsammans, alla i Sverige och i vår omvärld måste arbeta för mänskliga rättigheter, en demokrati värd att leva i och ta ansvar för, men utan att skrämmas ändå söka förstå sammanhang och vad som händer i vår värld. Om vi jämför Afghanistans talibaner och deras stridsvilja och även den övertygelse med vilken de är beredda att sätta livet till för sitt land så har vi någonstans misslyckats med vår befolkning och bäddat för mjukt.
Många reservofficerare, med yrkesbakgrund i något annat arbete, med en lag som beviljar tjänstledighet, med en Försvarsmakt som blir öppnare för vilka hot som finns mot oss och klarar att kommunicera detta, med ett Hemvärn som får möjlighet att rekrytera och träna på hyfsade villkor och med en blandning av båda könen, inte för att det ska vara båda könen utifrån att vi tänker och levererar olika tack vare att vi har olika kön så finns ett hopp om att vi alla både kan och vill ta ansvar för oss själva men även för Sverige och för vår omvärld.
Rekryteringen till det frivilliga försvaret påverkar hela samhället - försvarspolitiken, arbetsgivare, orter med regementen och anhöriga till soldater, sjömän, officerare och reservofficerare. Vilka är de avgörande faktorerna för en lyckad frivillighet?
Internationell arbetsskyldighet

Sveriges soldater måste leva mitt i samhället

SMS-majoren om Försvarsmaktens dubbla budskap

Värnplikten borde aldrig ha avskaffats

Personalförsörjning och vindkraft - två sidor av samma mynt

Samverkan till nytta för hela Sveriges säkerhet och välfärd

En anställd armé kräver stöd av näringsliv och fack

Den allmänna värnplikten har aldrig funnits

Nutidens officerare utbildas i gårdagens system

Försvarsmakten måste granskas - nu startar vi Svensk Soldat

Bästa reklamen är nöjda soldater

Osäkra antaganden kräver en "plan B"


Försvarets kompetens mot civila skador - en glömd joker?

Rekrytering av frivilliga kräver ny folkförankring

Försvarets attraktionskraft är färskvara

Försvarets behov av soldater och sjömän kräver en stor samhällsreform

Nu eller aldrig för Försvarsmakten

Militärt personalförsörjningssystem kräver civilt nytänkande

Försvarets personal den viktigaste tillgången
Försvaret vet inte hur många reservister som behövs

Nöjda medarbetare är bästa reklamen
Vikten av att släppas in i gemenskapen på tjänstgöringsorten

Vem ska granska Försvarsmakten?

Machoestetik och massiva statliga reklamkampanjer är fel väg för försvaret

Politikerna har inte beställt en yrkesarmé

Femtusen proffs för en säkrare värld

Högskolan är en del av Försvarsmaktens rekryteringskraft

Civil-militär samverkan är framtiden

Uppblåst retorik från de rödgröna om personalförsörjningen

Kostnaderna för yrkessoldater grovt underskattade

Vågspel med det svenska försvaret

Rekryteringen sker hemma vid köksbordet

Personalförsörjningen är en ödesfråga för Försvarsmakten

Bästa möjliga förutsättningar ger bästa möjliga rekrytering

Sveriges Försvarsmakt – mer än någonsin en angelägenhet för alla

Idealiserad bild av yrkessoldater - och ignorerad civil kompetens
Värnplikten, ett Stockholmssyndrom

Rätt utbildad, rätt övad och rätt utrustad

Den stora debatten om Försvarsmaktens personalförsörjning
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Dock var det bara en plikt för knappt halva befilkningen! Av ett visst kön! En majoritet "slapp" undan!
Motivet att återinföra den SELEKTIVA värnplikten är att sätta upp betydligt fler armeförband för att kunna försvara landet vilket är en grundläggande uppgift vi INTE löser idag eller 2014.
Motivet för detta är en försämrad utveckling i vårt närområde där rustningstakten är våldsam på den ryska sidan och profilen och omfattningen av övningsverksamheten oroande. Från rysk sida påstås att man övar strid mott terrorister men i själva verket övar de mekaniserad strid och anfallsuppgifter bla mot Baltikum och Polen. En gradvis escalering av övningsverksamheten har skett de senaste åren i östersjöområdet både från Ryssland och Natos sida. Inte mycket av detta sägs i Svensk press eller från försvarsledning,riksdagspolitiker eller försvarsminister.
Svensk försvarspolitik karakteriseras av senfärdighet,blåögdhet,ansvarlöshet ,internationell patos,ointresse för vårt eget land och en kass förmåga att kunna avväga och prioritera våra anskaffningar av materiel till våra fåtaliga förband.
Wilhelm Agrell har nyligen sagt att försvarpolitiken är en blackout och jag tycker att han precis har fångat det.
Jag skulle önska att de befattningshavare som deltagit i denna massförstörelse av Svensk försvarsförmåga lämnar sina platser i Riksdagen och i Försvarledningen.
Jag skulle önska att vi skärper förvaltningsrätten så att det blir lättare att åtala oansvariga myndighetspersoner för tjänstefel motsvarande.
I Sverige blir det aldrig några konsekvenser oavsett om det är detta,Tsunami,snökaos etc.
Helt oacceptabelt
Mycket bra att du och socialdemokraterna vill ha en värnplikt liksom även Vänsterpartiet och SD.
Jag tror att du fångade problemet väldigt bra citat:
"Om vi jämför Afghanistans talibaner och deras stridsvilja och även den övertygelse med vilken de är beredda att sätta livet till för sitt land så har vi någonstans misslyckats med vår befolkning och bäddat för mjukt"
Vi har ingen ordentlig nationalkänsla i vårt land. Har vi det så undertrycks den väl i den offentliga debatten eftersom det inte uppfattas ok att tycka om sitt eget land känna stolthet för vad vi utför.
Omedelbart kommer åsiktpolisen och pekar finger och sätter stämplar på folk Främlingsfientlig,rasist eller gud vet vad för okvädesord.
Riksdagen har ett stort ansvar för att blivit så tyvärr.
Ett folk i vapen med en stor arme kommer aldrig att kunna besegras däremot en yrkearme med liten kvalificerad utrustning