Jag kommer att rösta på PP i nästa riksdags-och EU-val! Gör det ni också!
(c) Charlie Darwin 2010. Detta inlägg får inte kopieras eller mångafaldigas. Sker detta så kommer jag att stämma dig. Och jag har hela rättsväsendet i min ficka. See you in court!
Permalänk | Anmäl
Charlie Darwin, 2010-11-26, 14:30
Mediaindustrin har inte haft kontakt med sina kunder på många år.
Det var därför de ville förbjuda radion, tvn,videon och kassetten.
Det var därför man införde regionsskydd på dvd, det är därför jag i europa inte kan köpa digitala filer från usa men fysiska skivor går bra.
Permalänk | Anmäl
Arne Nilsson, 2010-11-26, 15:05
Jag sätter mig ned och funderar lite... Om jag mördar en människa, då får jag betala kanske 100.000 i skadestånd. Upphovsrättsbrott är uppenbarligen i en HELT annan liga, eftersom till och med medhjälp till det straffas så oerhört mycket hårdare. Det de är anklagade för är medhjälp till att dela ut 33 verk. Alltså kostade varje verk ca 1.500.000 kr, eller lika mycket som femton mord. Det syns ju i alla fall tydligt vad svenska "rätts"systemet tycker är mest prioriterat...
Permalänk | Anmäl
Sven P Andersson, 2010-11-26, 15:33
Den mest använda sökmotorn för torrents är Google. Ska bli intressant att se om de vågar ge sig på Google nu.
Permalänk | Anmäl
Jakob Jonsson, 2010-11-26, 16:22
@ #3
Om du tänker vidare lite så kommer du nog också fram till att brott som till exempel misshandel och våldtäkt ofta ger lägre straff än detta. Men fortfarande 46 miljoner kronor i skadestånd är helt sjukt
Permalänk | Anmäl
Robin Eriksson, 2010-11-26, 16:24
Om nu ”upphovsrättsindustrin” prånglar ut produkter som kunder inte vill ha, varför fildelas dessa produkter om ingen vill ha dem?
Om två miljoner svenskar skulle gå in affären och plocka åt sig varor utan att betala, skulle de då vara dags att legalisera sådan verksamhet?
Varför skulle man sympatisera med personer som tillägnar sig produkter utan att betala för dem och sedan eventuellt ställer dem till förfogande genom fortsatt fildelning.
Vad har hänt med ursprungsproducenternas självklara rätt att, om de så önskar, ta betalt för sina proudkter? Varför ska man inte professionellt kunna försörja sig som skapare av musik eller film, oberoende av vem i teamet man tillhör. Varför skulle musik- och filmproduktion hänvisas till hobbyverksamhet som får bedrivas på fritiden?
Varför har det de senaset åren blivit så dyrt att gå på konserter med populära artister? Kostnaden för en normal familj kan hamna i storleksordningen en femtedel av en vanlig beskattad heltidsinkomst.
Permalänk | Anmäl
Quaero Andersson, 2010-11-26, 17:00
Jag undrar om HD har tagit hänsyn till:
EU Domstolens dom i mål C-275/06
Productores de Música de España (Promusicae) mot Telefónica de España SAU
DOMSTOLEN UTTALAR SIG RÖRANDE SKYDDET FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER I INFORMATIONSSAMHÄLLET
Gemenskapsrätten innebär inte att medlemsstaterna är skyldiga att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv skydd för upphovsrätten
Flera gemenskapsdirektiv1 syftar till att medlemsstaterna, bland annat vad gäller informationssamhället, skall säkerställa att immateriella rättigheter ges ett effektivt skydd, särskilt vad avser upphovsrätten.
Ett sådant skydd får emellertid inte inverka på kraven som rör skydd för personuppgifter. Direktiven om skydd för personuppgifter2 ger vidare medlemsstaterna möjlighet att föreskriva undantag från skyldigheten att garantera sekretessen för trafikuppgifter.
Promusicae är en ideell förening vars medlemmar är producenter och utgivare av musikinspelningar och ljud- och bildupptagningar. Promusicae har väckt talan vid spansk domstol och yrkat att Telefónica skall föreläggas att förete uppgifter om identitet och hemvist för vissa personer som detta bolag förser med Internetuppkoppling i de fall Telefónica känner till deras IP-adress, samt datum och klockslag för uppkopplingen.
Enligt Promusicae använder dessa personer ett fildelningsprogram (peer to peer eller P2P) med namnet KaZaA för att från sin egen persondator göra ljudupptagningar som Promusicaes medlemmar äger rättigheterna till tillgängliga för andra användare. Föreningen har därför yrkat att
Telefónica skall föreläggas att
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s.
1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45, rättelse EUT L 195, 2004, s. 16).
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, s. 37).
förete ovannämnda upplysningar för att föreningen skall kunna väcka talan i tvistemål mot berörda personer.
Telefónica hävdar att enligt spansk lagstiftning3 är det endast tillåtet att lämna ut upplysningar i enlighet med Promusicaes yrkanden i brottmål eller i ärenden som rör allmän säkerhet eller nationens försvar.
Den spanska domstolen har ställt en fråga till Europeiska gemenskapernas domstol för att få klarhet i huruvida gemenskapsrätten innebär att medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva en skyldighet att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv skydd för upphovsrätten.
Domstolen anmärker att direktiven om skydd för personuppgifter tillåter undantag för åtgärder som är nödvändiga för att skydda medborgarnas fri- och rättigheter.
Eftersom direktivet om integritet och elektronisk kommunikation inte preciserar vilka fri- och rättigheter som berörs av undantaget, skall gemenskapslagstiftarens avsikt förstås så, att rätten till egendom och situationer då upphovsmännen försöker skydda sina rättigheter i ett tvistemål inte skall falla utanför direktivets tillämpningsområde.
Direktivet utgör således inte hinder för att medlemsstaterna föreskriver en skyldighet för berörda att lämna ut personuppgifter i ett tvistemål.
Direktivet innebär emellertid inte heller att medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva en sådan skyldighet.
Vad gäller direktiven om immateriella rättigheter konstaterar domstolen att inte heller dessa innebär att medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva en skyldighet att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv skydd för upphovsrätten.
Domstolen understryker dock att tolkningsfrågan handlar om hur skyddet för olika grundläggande rättigheter kan förenas med varandra, vilket är nödvändigt. I detta fall skall rätten till skydd för privatliv, å ena sidan, förenas med rätten till skydd för egendom och rätten till effektivt rättsmedel, å andra sidan.
Domstolen finner härvid att medlemsstaterna när de införlivar direktiv om immateriella rättigheter och om skydd för personuppgifter med nationell rätt skall utgå ifrån en tolkning av direktiven som gör det möjligt att uppnå en korrekt balans mellan de olika grundläggande rättigheter som åtnjuter skydd enligt gemenskapens rättsordning.
Vid genomförandet av införlivandeåtgärderna beträffande dessa direktiv, ankommer det på medlemsstaternas myndigheter och domstolar att inte bara tolka sin nationella rätt på ett sätt som står i överensstämmelse med dessa direktiv utan även att se till att de inte grundar sig på en tolkning av dem som skulle stå i strid med dessa grundläggande rättigheter eller med andra allmänna principer för gemenskapsrätten, såsom proportionalitetsprincipen.
3 Lag 34/2002 av den 11 juli 2002 om informationssamhällets tjänster och elektronisk handel (BOE nr 166, av den 12 juli 2002, s. 25388).
Domen i fulltext finns tillgänglig på domstolens webbplats:
http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&Submit=rechercher&...
Permalänk | Anmäl
Bengt Hesdorf, 2010-11-26, 17:16
En liknelse: Vem tillhandahåller vägar i Sverige så att man kan ta sig till en helikopterplattform? Vägverket. Vem ansvarar för svenskt luftrum? Militären kanske? Vem ser till att värdedepårånare kan köpa stegar? Valfri stegleverantör. Vem tillhandahåller bränsle till helikoptrar? Oljebolag säkert. Utan dessa underleverantörer hade rånet mot värdedepån i Västberga varit omöjliga. Utan TPB skulle fildelning dock fungera då det finns andra aktörer. SJUK DOM (Obs - inte sjukdom - utan just som jag skrev SJUKDOM)
Permalänk | Anmäl
Janne Berggren, 2010-11-26, 17:56
#7: Skivbranschen säljer CD skivor som enligt de själva inte får göras om till MP3or.
MP3:or är vad allt fler väljer att lyssna på istället för att springa runt och byta CD skiva istället för att ha allt samlat.
Momsen på CD försäljningen ger staten större intäkter per CD än vad det ger kreatörerna som skriver text,musik och framför låtarna.
Distributionen av MP3:or är så otroligt låg att det inte rättfärdigar branschens 90%iga del av summan de får per såld MP3 låt.
Idag kunde vi haft massor av tjänster för direkt nerladdning av film/spel/musik ifrån lagliga tjänster om upphovsrättsindustrin för 15 år sen istället för att börja stämma sina kunder la lika mycket tid & pengar på att utveckla nya distributionskanaler.
Valet var mellan att utvecklas in i framtiden eller sätta sig på tvären.
Vilka har gynnats av att de satte sig på tvären?
När man pratar om den mänskliga glimten, det som gör oss människor till människor som utvecklats så pratar man om hur vi lyckats med att lära oss nya saker, utvecklats med tiden och tagit till oss nya kunskaper.
Att sätta sig på tvären och säga nej nej nej så ska vi inte göra vi ska göra som förut det var mycket bättre då.
Var hade mänskligheten varit då?
till sist så säger du att ur-producenterna ska få betalat. det tycker jag med.
Det var just därför som Hollywoods manusförfattare hade en strejk för första gången på runt 50år här om året.
TV-bolagen visade nämligen hela TV avsnitt på nätet med reklam och betalad 0:- för det.
Det stod nämligen inte i avtalet att de inte fick göra så.
Permalänk | Anmäl
Laban Andersson, 2010-11-26, 20:52
@ Quaero Andersson
” Om två miljoner svenskar skulle gå in affären och plocka åt sig varor utan att betala, skulle de då vara dags att legalisera sådan verksamhet?”
I det fallet skulle det handla om stöld, vilket är ett helt skilt väsen mot vad kopiering är. När det gäller förbud mot stöld så finns det ett mycket större folkligt stöd och risken att folket skulle vilja legalisera stöld är av samma anledning mycket mindre. Med andra ord, skilj mellan stöld och fildelning. Håll diskussionen saklig och relevant.
” Varför skulle man sympatisera med personer som tillägnar sig produkter utan att betala för dem och sedan eventuellt ställer dem till förfogande genom fortsatt fildelning.”
För att det handlar om personliga uppgörelser som inte har ett dugg att göra med rättighetsinnehavarna? Varje part i en fildelningstransaktion har gett sitt godtycke till vad som sker. Det finns inget som görs utan medtycke här, vilket det som kontrast vore ifall det handlade om något sorts intrång. Det är med andra ord helt vanliga transaktioner privatpersoner emellan. Varför skulle man inte sympatisera med dessa människor som endast åberopar sina mänskliga rättigheter, som dessvärre inskränks allt för mycket av dagens otidsenliga upphovsrättslagstiftning.
” Vad har hänt med ursprungsproducenternas självklara rätt att, om de så önskar, ta betalt för sina proudkter? Varför ska man inte professionellt kunna försörja sig som skapare av musik eller film, oberoende av vem i teamet man tillhör. Varför skulle musik- och filmproduktion hänvisas till hobbyverksamhet som får bedrivas på fritiden?”
Menar du att de i dagens läge inte har rätt att ta betalt för en produkt om de så önskar? Kan de inte skapa en produkt och försöka sälja den menar du? Menar du verkligen att man inte skulle kunna försörja sig som skapare av musik eller film ifall man moderniserade upphovsrättslagstiftningen? Kanske är det så att du också är av åsikten att man heller inte kan sälja vatten på flaska?
” Varför har det de senaset åren blivit så dyrt att gå på konserter med populära artister? Kostnaden för en normal familj kan hamna i storleksordningen en femtedel av en vanlig beskattad heltidsinkomst.”
Tillgång och efterfrågan?
Permalänk | Anmäl
kras, 2010-11-26, 21:19
#9 Janne Berggren,
Instämmer, och därför bör Vägverket och övriga aktörer genast åtalas för att ha underlättat rånet. Döm dem 46 miljoner kr i böter !
Permalänk | Anmäl
Charlie Darwin, 2010-11-26, 22:43
http://www.dn.se/polopoly_fs/1.1216655.1290777386!Pirate_Bay_domen.pdf
de nämner faktiskt både google och youtube, men kommer med motiveringen att de mest används till lagligt material... det kan man sedan diskutera om man nu orkar.
Permalänk | Anmäl
Petrus Ingelsten, 2010-11-27, 08:52
Jag har som rubrik på min blogg: The Pirate Bay, vad har de egentligen gjort sig skyldiga till? http://ramona-fransson.blogspot.com/2010/11/pirate-bay-vad-ar-de-egentli...
Permalänk | Anmäl
Ramona Fransson, 2010-11-27, 09:59
Den som tror att Google är bättre, kan t ex skriva in "alla kan simma torrent" på Google, och vips kommer det upp länkningar till både Pirate Bay och andra platser där man kan ladda ned den filmen. Så Google ligger till och med ett steg längre upp i näringskedjan.
Det här är till stor del en generationsfråga. Vi som var med på femtiotalet tycker det är naturligt att man ska få plocka svamp och bär på andras mark, och ge bort det plockade i present när man går bort till andra. Det betraktas till och med som respektfullt.
De som är födda några decennier senare tycker det är lika naturligt att man ska få plocka digitala verk på den digitala allmänningen. Vem som har rätt kommer snart att visa sig. Blir det höga stängsel och trampminor ute i skogen, och höga straff för den som plockar digitala svampar? Eller fritt tillträde, och nya kreativa sätt att tjäna pengar på film, musik och andra digitala verk?
Permalänk | Anmäl
Mayo Mellberg, 2010-11-27, 15:56
Industrier och affärsmodeller kommer och går, det är en del av marknadsekonomins styrka. Skrivmaskinstillverkare och droskförare har fått söka nya jobb, och det kommer skivbolagens personal också få göra.
Musik har funnist sen stenåldern, men skivindustrin är en historisk parentes. Nu får artisterna återgå till att huvudsakligen tjäna pengar på att uppträda, precis som det alltid har varit utom de senaste 50 åren.
Permalänk | Anmäl
Jakob Jonsson, 2010-11-27, 16:39
Är upphovsrättslagen verkligen skriven för upphovsmännen i första hand? Det är ju dem upphovsrättsindustrin säger sig värna.
Jag vill förstås som författare eller vad jag nu skulle råka vara, kunna få betalt för mitt arbete och har rimligen rätt till en viss ersättning, så länge jag lever. Men vad har jag för glädje av pengar under mina första 70 år i graven? Inte någon, tror jag.
Är det inte så att upphovsrättsindustrin i första hand värnar sin rätt att tjäna pengar på mitt arbete, inte min rätt att göra detsamma? Och om fildelning skall räknas som stöld, skall då inte upphovsrättsindustrins "rättigheter" till mitt arbete efter min död, räknas som en stöld från allmänheten? Alla borde väl kunna få rätt att ta del av mitt arbete gratis, efter att jag har dött, om det nu är min rätt till ersättning man påstår sig värna?
Kanske kunde rentav regeringen expropriera ”upphovsrätten” (efter upphovsmannens död) för denna industri, till förmån för ett allmänintresse av att kunna ta del av det kulturella material som producerats?
Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Expropriation
"Expropriation (av lat. ex, "av, från", och pro'prius, "egen"), ett rättsligt beteende, där någon av hänsyn till ett allmänt intresse tvingas att avstå en tillkommande rätt eller underkasta sig en begränsning i sin rätt."
Från https://lagen.nu/1960:729
"4 Kap. Upphovsrättens giltighet
43 § Upphovsrätt till ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller, i fråga om verk som avses i 6 §, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Upphovsrätt till ett filmverk gäller i stället intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket. Lag (1995:1273)."
Permalänk | Anmäl
John H Nilsson, 2010-11-28, 02:35
Jag hoppas på att denna vilda västern åtgärdas och att alla IT-leverantörer får samma ansvar och skyldigheter som tidningarna. Då kanske vi kulturarbetare får en chans att få betalt för vårt jobb. Tills dess kan ju ni piratpartister hålla filmare,artister, kompositörer och författare med lön. Eller låta oss få era adresser och nycklar så vi kan gå in och hämta vad vi anser oss behöva.
Annars uttrycker min ilska att: livstids fängelse utan benådning och en miljard i skadestånd vore ett lämpligt straff. Ni kräk som snor våra jobb sabbar våra yrkesmöjligheter och utan vår tillåtelse lägger upp våra verk på torrent är så usla så orden räcker inte.
Permalänk | Anmäl
Börje Peratt, 2010-11-28, 14:15
Att den som har skrivit. framfört och/eller spelat in ett musikstycke och/eller film skulle få mer än någon liten procent av vad en cd eller dvd kostar oavsett olaga fildek´lning eller ej.
Är inget annat än en myt.
I det ögonblick som jag eller någon annan musiker/kompositör skriver under ettt avtal med ett skivbolag så skriver man oftast över även sina rättigheter till musikstycket/filmen.
Alltså är det normalt inte den som har skrivit stycket som innehar upphovsrätten utan denna tillhör normalt det skivbolag som man har kontrakt med.
Däremot så har antalet besökare på konserterna ökat sedan internet gjorde sitt intåg och därigenom även ökat intäckterna för den enskilde musikern (Detta gäller främst klubbspelningar och inte arena konserter)
I och med att fler bevistar konserterna så ökar även försäljningen av mat och dryck på konsertställena och därav även moms intäkterna.
Med andra ord så kan den olaga fildelningen vara samhällsnyttig.
Dessutom så har den olaga fildelningen stark bidragit till att många okända samt även många äldre grupper har blivit upptäckta vilket de knappast hade blivit utan internet.
Detta innebär att mycket musik och även filmer har kunnat sprida sig över generationsgränserna vilket hade betydligt svårare utan fildelning.
Sedan kan man ju fråga sig vad som gäller när jag spelar in ett TV program på VHS och lånar ut denna till min granne tex?
Skulle även detta beivras med IPRED som stöd?
Räcker det inte med att vi betalar en sk. kasettskatt på all lagringsmedia redan?
Dessutom så föreligger det redan en dom i EU domstolen som friar en spansk operatör från kravet på att lämna ut vem som innehar en viss ip-adress.
EU-domstolen fastslår i domen att det strider mot EU´s skydd för den personliga integriteten att lämna ut uppgifter som kan härleda en viss ip adress till en viss person.
(Domstolens dom i mål C-275/06 per den 29 januari 2008
i mål C-275/06
Productores de Música de España (Promusicae) mot Telefónica de España SAU)
Hela domen finns att läsa här:
http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&Submit=rechercher&...
Permalänk | Anmäl
Bengt Hesdorf, 2010-11-28, 18:00
Pantent- och upphovsrättslagstiftningen finns till för att skydda samhället, aldrig för att skydda enskilda patent- och upphovsrättsinnehavare. När lagstiftningen kom till (det är ju inte för så länge sedan) ansåg man att just denna lagstiftningen bäst, rätt eller fel, gynnade samhällsutvecklingen.
Det finns all anledning att betvivla att så är fallet i dag med den digitala utvecklingen. Därför bör alla medverka till en seriös debatt om en framtida lagstiftning som bäst skyddar samhället. Dagens debatt, i vilken man får anse att den patetiska Pirate Bay domen tillhör, är undermålig. Den består egentligen av två skyttegravar, en befolkad av politiker, jurister m fl (de flesta av dem verkar vara fullständiga teknikidioter) och en annan befolkad av teknikkunniga användare (de flesta av dem verkar sakna känsla för historik).
Detta är definitivt något för de juridiska fakulteterna vid universiteten. Det borde tillsättas ett antal professorstjänster i digital rätt (men se då till att innehavarna av dessa tjänster är teknikduktiga, det man nu hör från vissa fakultetsföreträdare i området gör mig fullständigt mörkrädd).
En annan konsekvens av den undermåliga debatten är att många nu upplever politikerna som ett gäng personer laddade med osäkrade handgranater i byxfickorna. Man väntar bara på att nästa "lagförslag", "direktiv" eller något liknande ska krevera.
Som detta "datalagringsdirektiv" som saknar teknisk förankring. Man ålägger operatören att spara säkert petabyte av IP-paket som flyter runt i operatörens IP-nät. All information (kalla det applikationer, tjänster, data eller vad som helst) finns lagrade i dessa paket. Och vem ska då borra upp dessa paket? Det kommer att krävas mycket stora dataresurser och stort kunnande för att göra det. FRA har allt detta men det måste vara ytterst olagligt att utnyttja deras resurser (eller är det inte det? är nya illegala bakvägar på väg?). Att svensk polis skulle fixa detta känns bara skrattretande. Vad säger de juridiska faktulteterna om hur lagen ska användas, det kanske tekniskt sett inte ens går. Upp till debatt!
Permalänk | Anmäl
Magnus P, 2010-11-28, 18:46
Magnus, hur gynnas samhället av att en eller några aktörer har egenrätt på produktion och försäljning av en viss vara/tjänst? Det skulle vara intressant om du kunde förklara det lite närmare.
Att datalagringsdirektivet saknar teknisk förankring, är enligt min mening en underdrift. Direktivet är dels baserat på falska premisser om hur Internet fungerar och används, och dels tar den inte hänsyn till att Internet är under ständig förändring, aldrig statisk. Därför tror jag att direktivet - oavsett resurserna - inte kommer ha någon som helst verkan, förutom då att inskränka på medborgarnas integritet.
Permalänk | Anmäl
Darius I., 2010-11-29, 02:58
@Darius I.
Jag tror du missförstår mig - jag menar absolut inte att samhället i dag gynnas av det.
Patentlagstiftningen togs ursprungligen fram för att den ansågs gynna teknisk utveckling - detta med samhällsnyttan i åtanke. Genom att öppna upp konstruktioner och samtidigt skydda dem skulle man uppnå detta. Fungerar det idag? Knappast (kanske med undantag för läkemedelsindustrin som har lite speciella förutsättningar). Den ursprungliga upphovsrättslagstiftningen är svårare att begripa - den känns mer som ett industriellt beställningsverk.
Det du säger om datalagringsdirektivet är intressant - det juridiska systemet är normalt allergiskt mot lagar som saknar allmänhetens acceptans, inte går att efterfölja eller tillämpa eller är allmänt obegripliga. Här lyckas man nog med konststycket att få till allt detta allergiframkallande i ett enda direktiv.
Jag tycker som sagt att de juridiska fakulteterna vid universiteten borde ta sitt ansvar, jag har svårt att förstå att någon annan skulle kunna göra det. Jag gjorde ett mycket ovetenskapligt test, jag gick in vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet och letade efter forskningsprojekt kring digital rätt, som i sig bör vara ett huvudämne. Jag hittade ingenting - kanske är det bättre ordning någon annanstans eller letade jag dåligt?
Permalänk | Anmäl
Magnus P, 2010-11-29, 13:19
Ok, då förstår jag hur du menar med patentlagstiftningen.
Tja, datalagringsdirektivet är ju till en början ett europeiskt initiativ, pådriven av bl.a. Sverige. Att de juridiska fakulteterna nu slipper undan ansvaret kan man ursäkta i.o.m. att man TVINGAS införa det. Men man kan ju dock fråga sig vad fakulteterna runt om Europa sysslade med för sex år sedan när det var tal om detta för första gången...
I övrigt är det inte särskilt svårt att införa en kontroversiell lag, det gäller på bara att peka på ett yttre (oftast kraftigt överdrivet) hot som t.ex. terrorism, eller ett inre hot som t.ex. barnpornografi. Med dessa "hot" blir det väldigt lätt att införa lagar som normalt sätt aldrig hade fått något stöd.
Angående forskning på området kan jag hålla med om att det är väldigt tunt, sett inom Sverige i alla fall. Det enda relevanta jag kunde hitta var följande:
http://www.juridicum.su.se/ifim/ramsidor/pubframe.htm
Permalänk | Anmäl
Darius I., 2010-11-29, 21:31
Jag tankar själv hem allt möjligt allt som oftast men det betyder inte att jag tycker att jag har rätt att göra det. Jag gör det mest för att jag kan och för att det är smidigt.
Jag tycker självfallet att den som har skapat musik eller film borde få betalt för det men problemet är väl att upphovsrätten är evig (?) och det kommer aldrig fungera på internet. Jag tycker det vore rimligt om allt släpptes fritt efter 1-3 år eller något liknande.
Permalänk | Anmäl
Erik Bergman, 2011-01-16, 10:49
23 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag kommer att rösta på PP i nästa riksdags-och EU-val! Gör det ni också!
(c) Charlie Darwin 2010. Detta inlägg får inte kopieras eller mångafaldigas. Sker detta så kommer jag att stämma dig. Och jag har hela rättsväsendet i min ficka. See you in court!
Mediaindustrin har inte haft kontakt med sina kunder på många år.
Det var därför de ville förbjuda radion, tvn,videon och kassetten.
Det var därför man införde regionsskydd på dvd, det är därför jag i europa inte kan köpa digitala filer från usa men fysiska skivor går bra.
Jag sätter mig ned och funderar lite... Om jag mördar en människa, då får jag betala kanske 100.000 i skadestånd. Upphovsrättsbrott är uppenbarligen i en HELT annan liga, eftersom till och med medhjälp till det straffas så oerhört mycket hårdare. Det de är anklagade för är medhjälp till att dela ut 33 verk. Alltså kostade varje verk ca 1.500.000 kr, eller lika mycket som femton mord. Det syns ju i alla fall tydligt vad svenska "rätts"systemet tycker är mest prioriterat...
Den mest använda sökmotorn för torrents är Google. Ska bli intressant att se om de vågar ge sig på Google nu.
@ #3
Om du tänker vidare lite så kommer du nog också fram till att brott som till exempel misshandel och våldtäkt ofta ger lägre straff än detta. Men fortfarande 46 miljoner kronor i skadestånd är helt sjukt
Om nu ”upphovsrättsindustrin” prånglar ut produkter som kunder inte vill ha, varför fildelas dessa produkter om ingen vill ha dem?
Om två miljoner svenskar skulle gå in affären och plocka åt sig varor utan att betala, skulle de då vara dags att legalisera sådan verksamhet?
Varför skulle man sympatisera med personer som tillägnar sig produkter utan att betala för dem och sedan eventuellt ställer dem till förfogande genom fortsatt fildelning.
Vad har hänt med ursprungsproducenternas självklara rätt att, om de så önskar, ta betalt för sina proudkter? Varför ska man inte professionellt kunna försörja sig som skapare av musik eller film, oberoende av vem i teamet man tillhör. Varför skulle musik- och filmproduktion hänvisas till hobbyverksamhet som får bedrivas på fritiden?
Varför har det de senaset åren blivit så dyrt att gå på konserter med populära artister? Kostnaden för en normal familj kan hamna i storleksordningen en femtedel av en vanlig beskattad heltidsinkomst.
Jag undrar om HD har tagit hänsyn till:
EU Domstolens dom i mål C-275/06
Productores de Música de España (Promusicae) mot Telefónica de España SAU
DOMSTOLEN UTTALAR SIG RÖRANDE SKYDDET FÖR IMMATERIELLA RÄTTIGHETER I INFORMATIONSSAMHÄLLET
Gemenskapsrätten innebär inte att medlemsstaterna är skyldiga att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv skydd för upphovsrätten
Flera gemenskapsdirektiv1 syftar till att medlemsstaterna, bland annat vad gäller informationssamhället, skall säkerställa att immateriella rättigheter ges ett effektivt skydd, särskilt vad avser upphovsrätten.
Ett sådant skydd får emellertid inte inverka på kraven som rör skydd för personuppgifter. Direktiven om skydd för personuppgifter2 ger vidare medlemsstaterna möjlighet att föreskriva undantag från skyldigheten att garantera sekretessen för trafikuppgifter.
Promusicae är en ideell förening vars medlemmar är producenter och utgivare av musikinspelningar och ljud- och bildupptagningar. Promusicae har väckt talan vid spansk domstol och yrkat att Telefónica skall föreläggas att förete uppgifter om identitet och hemvist för vissa personer som detta bolag förser med Internetuppkoppling i de fall Telefónica känner till deras IP-adress, samt datum och klockslag för uppkopplingen.
Enligt Promusicae använder dessa personer ett fildelningsprogram (peer to peer eller P2P) med namnet KaZaA för att från sin egen persondator göra ljudupptagningar som Promusicaes medlemmar äger rättigheterna till tillgängliga för andra användare. Föreningen har därför yrkat att
Telefónica skall föreläggas att
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s.
1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, s. 45, rättelse EUT L 195, 2004, s. 16).
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, s. 37).
förete ovannämnda upplysningar för att föreningen skall kunna väcka talan i tvistemål mot berörda personer.
Telefónica hävdar att enligt spansk lagstiftning3 är det endast tillåtet att lämna ut upplysningar i enlighet med Promusicaes yrkanden i brottmål eller i ärenden som rör allmän säkerhet eller nationens försvar.
Den spanska domstolen har ställt en fråga till Europeiska gemenskapernas domstol för att få klarhet i huruvida gemenskapsrätten innebär att medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva en skyldighet att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv skydd för upphovsrätten.
Domstolen anmärker att direktiven om skydd för personuppgifter tillåter undantag för åtgärder som är nödvändiga för att skydda medborgarnas fri- och rättigheter.
Eftersom direktivet om integritet och elektronisk kommunikation inte preciserar vilka fri- och rättigheter som berörs av undantaget, skall gemenskapslagstiftarens avsikt förstås så, att rätten till egendom och situationer då upphovsmännen försöker skydda sina rättigheter i ett tvistemål inte skall falla utanför direktivets tillämpningsområde.
Direktivet utgör således inte hinder för att medlemsstaterna föreskriver en skyldighet för berörda att lämna ut personuppgifter i ett tvistemål.
Direktivet innebär emellertid inte heller att medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva en sådan skyldighet.
Vad gäller direktiven om immateriella rättigheter konstaterar domstolen att inte heller dessa innebär att medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva en skyldighet att lämna ut personuppgifter i tvistemål, i syfte att skapa ett effektiv skydd för upphovsrätten.
Domstolen understryker dock att tolkningsfrågan handlar om hur skyddet för olika grundläggande rättigheter kan förenas med varandra, vilket är nödvändigt. I detta fall skall rätten till skydd för privatliv, å ena sidan, förenas med rätten till skydd för egendom och rätten till effektivt rättsmedel, å andra sidan.
Domstolen finner härvid att medlemsstaterna när de införlivar direktiv om immateriella rättigheter och om skydd för personuppgifter med nationell rätt skall utgå ifrån en tolkning av direktiven som gör det möjligt att uppnå en korrekt balans mellan de olika grundläggande rättigheter som åtnjuter skydd enligt gemenskapens rättsordning.
Vid genomförandet av införlivandeåtgärderna beträffande dessa direktiv, ankommer det på medlemsstaternas myndigheter och domstolar att inte bara tolka sin nationella rätt på ett sätt som står i överensstämmelse med dessa direktiv utan även att se till att de inte grundar sig på en tolkning av dem som skulle stå i strid med dessa grundläggande rättigheter eller med andra allmänna principer för gemenskapsrätten, såsom proportionalitetsprincipen.
3 Lag 34/2002 av den 11 juli 2002 om informationssamhällets tjänster och elektronisk handel (BOE nr 166, av den 12 juli 2002, s. 25388).
Domen i fulltext finns tillgänglig på domstolens webbplats:
http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&Submit=rechercher&...
En liknelse: Vem tillhandahåller vägar i Sverige så att man kan ta sig till en helikopterplattform? Vägverket. Vem ansvarar för svenskt luftrum? Militären kanske? Vem ser till att värdedepårånare kan köpa stegar? Valfri stegleverantör. Vem tillhandahåller bränsle till helikoptrar? Oljebolag säkert. Utan dessa underleverantörer hade rånet mot värdedepån i Västberga varit omöjliga. Utan TPB skulle fildelning dock fungera då det finns andra aktörer. SJUK DOM (Obs - inte sjukdom - utan just som jag skrev SJUKDOM)
#7: Skivbranschen säljer CD skivor som enligt de själva inte får göras om till MP3or.
MP3:or är vad allt fler väljer att lyssna på istället för att springa runt och byta CD skiva istället för att ha allt samlat.
Momsen på CD försäljningen ger staten större intäkter per CD än vad det ger kreatörerna som skriver text,musik och framför låtarna.
Distributionen av MP3:or är så otroligt låg att det inte rättfärdigar branschens 90%iga del av summan de får per såld MP3 låt.
Idag kunde vi haft massor av tjänster för direkt nerladdning av film/spel/musik ifrån lagliga tjänster om upphovsrättsindustrin för 15 år sen istället för att börja stämma sina kunder la lika mycket tid & pengar på att utveckla nya distributionskanaler.
Valet var mellan att utvecklas in i framtiden eller sätta sig på tvären.
Vilka har gynnats av att de satte sig på tvären?
När man pratar om den mänskliga glimten, det som gör oss människor till människor som utvecklats så pratar man om hur vi lyckats med att lära oss nya saker, utvecklats med tiden och tagit till oss nya kunskaper.
Att sätta sig på tvären och säga nej nej nej så ska vi inte göra vi ska göra som förut det var mycket bättre då.
Var hade mänskligheten varit då?
till sist så säger du att ur-producenterna ska få betalat. det tycker jag med.
Det var just därför som Hollywoods manusförfattare hade en strejk för första gången på runt 50år här om året.
TV-bolagen visade nämligen hela TV avsnitt på nätet med reklam och betalad 0:- för det.
Det stod nämligen inte i avtalet att de inte fick göra så.
@ Quaero Andersson
” Om två miljoner svenskar skulle gå in affären och plocka åt sig varor utan att betala, skulle de då vara dags att legalisera sådan verksamhet?”
I det fallet skulle det handla om stöld, vilket är ett helt skilt väsen mot vad kopiering är. När det gäller förbud mot stöld så finns det ett mycket större folkligt stöd och risken att folket skulle vilja legalisera stöld är av samma anledning mycket mindre. Med andra ord, skilj mellan stöld och fildelning. Håll diskussionen saklig och relevant.
” Varför skulle man sympatisera med personer som tillägnar sig produkter utan att betala för dem och sedan eventuellt ställer dem till förfogande genom fortsatt fildelning.”
För att det handlar om personliga uppgörelser som inte har ett dugg att göra med rättighetsinnehavarna? Varje part i en fildelningstransaktion har gett sitt godtycke till vad som sker. Det finns inget som görs utan medtycke här, vilket det som kontrast vore ifall det handlade om något sorts intrång. Det är med andra ord helt vanliga transaktioner privatpersoner emellan. Varför skulle man inte sympatisera med dessa människor som endast åberopar sina mänskliga rättigheter, som dessvärre inskränks allt för mycket av dagens otidsenliga upphovsrättslagstiftning.
” Vad har hänt med ursprungsproducenternas självklara rätt att, om de så önskar, ta betalt för sina proudkter? Varför ska man inte professionellt kunna försörja sig som skapare av musik eller film, oberoende av vem i teamet man tillhör. Varför skulle musik- och filmproduktion hänvisas till hobbyverksamhet som får bedrivas på fritiden?”
Menar du att de i dagens läge inte har rätt att ta betalt för en produkt om de så önskar? Kan de inte skapa en produkt och försöka sälja den menar du? Menar du verkligen att man inte skulle kunna försörja sig som skapare av musik eller film ifall man moderniserade upphovsrättslagstiftningen? Kanske är det så att du också är av åsikten att man heller inte kan sälja vatten på flaska?
” Varför har det de senaset åren blivit så dyrt att gå på konserter med populära artister? Kostnaden för en normal familj kan hamna i storleksordningen en femtedel av en vanlig beskattad heltidsinkomst.”
Tillgång och efterfrågan?
#9 Janne Berggren,
Instämmer, och därför bör Vägverket och övriga aktörer genast åtalas för att ha underlättat rånet. Döm dem 46 miljoner kr i böter !
http://www.dn.se/polopoly_fs/1.1216655.1290777386!Pirate_Bay_domen.pdf
de nämner faktiskt både google och youtube, men kommer med motiveringen att de mest används till lagligt material... det kan man sedan diskutera om man nu orkar.
Jag har som rubrik på min blogg: The Pirate Bay, vad har de egentligen gjort sig skyldiga till? http://ramona-fransson.blogspot.com/2010/11/pirate-bay-vad-ar-de-egentli...
Den som tror att Google är bättre, kan t ex skriva in "alla kan simma torrent" på Google, och vips kommer det upp länkningar till både Pirate Bay och andra platser där man kan ladda ned den filmen. Så Google ligger till och med ett steg längre upp i näringskedjan.
Det här är till stor del en generationsfråga. Vi som var med på femtiotalet tycker det är naturligt att man ska få plocka svamp och bär på andras mark, och ge bort det plockade i present när man går bort till andra. Det betraktas till och med som respektfullt.
De som är födda några decennier senare tycker det är lika naturligt att man ska få plocka digitala verk på den digitala allmänningen. Vem som har rätt kommer snart att visa sig. Blir det höga stängsel och trampminor ute i skogen, och höga straff för den som plockar digitala svampar? Eller fritt tillträde, och nya kreativa sätt att tjäna pengar på film, musik och andra digitala verk?
Industrier och affärsmodeller kommer och går, det är en del av marknadsekonomins styrka. Skrivmaskinstillverkare och droskförare har fått söka nya jobb, och det kommer skivbolagens personal också få göra.
Musik har funnist sen stenåldern, men skivindustrin är en historisk parentes. Nu får artisterna återgå till att huvudsakligen tjäna pengar på att uppträda, precis som det alltid har varit utom de senaste 50 åren.
Är upphovsrättslagen verkligen skriven för upphovsmännen i första hand? Det är ju dem upphovsrättsindustrin säger sig värna.
Jag vill förstås som författare eller vad jag nu skulle råka vara, kunna få betalt för mitt arbete och har rimligen rätt till en viss ersättning, så länge jag lever. Men vad har jag för glädje av pengar under mina första 70 år i graven? Inte någon, tror jag.
Är det inte så att upphovsrättsindustrin i första hand värnar sin rätt att tjäna pengar på mitt arbete, inte min rätt att göra detsamma? Och om fildelning skall räknas som stöld, skall då inte upphovsrättsindustrins "rättigheter" till mitt arbete efter min död, räknas som en stöld från allmänheten? Alla borde väl kunna få rätt att ta del av mitt arbete gratis, efter att jag har dött, om det nu är min rätt till ersättning man påstår sig värna?
Kanske kunde rentav regeringen expropriera ”upphovsrätten” (efter upphovsmannens död) för denna industri, till förmån för ett allmänintresse av att kunna ta del av det kulturella material som producerats?
Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Expropriation
"Expropriation (av lat. ex, "av, från", och pro'prius, "egen"), ett rättsligt beteende, där någon av hänsyn till ett allmänt intresse tvingas att avstå en tillkommande rätt eller underkasta sig en begränsning i sin rätt."
Från https://lagen.nu/1960:729
"4 Kap. Upphovsrättens giltighet
43 § Upphovsrätt till ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller, i fråga om verk som avses i 6 §, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Upphovsrätt till ett filmverk gäller i stället intill utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket. Lag (1995:1273)."
Jag hoppas på att denna vilda västern åtgärdas och att alla IT-leverantörer får samma ansvar och skyldigheter som tidningarna. Då kanske vi kulturarbetare får en chans att få betalt för vårt jobb. Tills dess kan ju ni piratpartister hålla filmare,artister, kompositörer och författare med lön. Eller låta oss få era adresser och nycklar så vi kan gå in och hämta vad vi anser oss behöva.
Annars uttrycker min ilska att: livstids fängelse utan benådning och en miljard i skadestånd vore ett lämpligt straff. Ni kräk som snor våra jobb sabbar våra yrkesmöjligheter och utan vår tillåtelse lägger upp våra verk på torrent är så usla så orden räcker inte.
Att den som har skrivit. framfört och/eller spelat in ett musikstycke och/eller film skulle få mer än någon liten procent av vad en cd eller dvd kostar oavsett olaga fildek´lning eller ej.
Är inget annat än en myt.
I det ögonblick som jag eller någon annan musiker/kompositör skriver under ettt avtal med ett skivbolag så skriver man oftast över även sina rättigheter till musikstycket/filmen.
Alltså är det normalt inte den som har skrivit stycket som innehar upphovsrätten utan denna tillhör normalt det skivbolag som man har kontrakt med.
Däremot så har antalet besökare på konserterna ökat sedan internet gjorde sitt intåg och därigenom även ökat intäckterna för den enskilde musikern (Detta gäller främst klubbspelningar och inte arena konserter)
I och med att fler bevistar konserterna så ökar även försäljningen av mat och dryck på konsertställena och därav även moms intäkterna.
Med andra ord så kan den olaga fildelningen vara samhällsnyttig.
Dessutom så har den olaga fildelningen stark bidragit till att många okända samt även många äldre grupper har blivit upptäckta vilket de knappast hade blivit utan internet.
Detta innebär att mycket musik och även filmer har kunnat sprida sig över generationsgränserna vilket hade betydligt svårare utan fildelning.
Sedan kan man ju fråga sig vad som gäller när jag spelar in ett TV program på VHS och lånar ut denna till min granne tex?
Skulle även detta beivras med IPRED som stöd?
Räcker det inte med att vi betalar en sk. kasettskatt på all lagringsmedia redan?
Dessutom så föreligger det redan en dom i EU domstolen som friar en spansk operatör från kravet på att lämna ut vem som innehar en viss ip-adress.
EU-domstolen fastslår i domen att det strider mot EU´s skydd för den personliga integriteten att lämna ut uppgifter som kan härleda en viss ip adress till en viss person.
(Domstolens dom i mål C-275/06 per den 29 januari 2008
i mål C-275/06
Productores de Música de España (Promusicae) mot Telefónica de España SAU)
Hela domen finns att läsa här:
http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&Submit=rechercher&...
Pantent- och upphovsrättslagstiftningen finns till för att skydda samhället, aldrig för att skydda enskilda patent- och upphovsrättsinnehavare. När lagstiftningen kom till (det är ju inte för så länge sedan) ansåg man att just denna lagstiftningen bäst, rätt eller fel, gynnade samhällsutvecklingen.
Det finns all anledning att betvivla att så är fallet i dag med den digitala utvecklingen. Därför bör alla medverka till en seriös debatt om en framtida lagstiftning som bäst skyddar samhället. Dagens debatt, i vilken man får anse att den patetiska Pirate Bay domen tillhör, är undermålig. Den består egentligen av två skyttegravar, en befolkad av politiker, jurister m fl (de flesta av dem verkar vara fullständiga teknikidioter) och en annan befolkad av teknikkunniga användare (de flesta av dem verkar sakna känsla för historik).
Detta är definitivt något för de juridiska fakulteterna vid universiteten. Det borde tillsättas ett antal professorstjänster i digital rätt (men se då till att innehavarna av dessa tjänster är teknikduktiga, det man nu hör från vissa fakultetsföreträdare i området gör mig fullständigt mörkrädd).
En annan konsekvens av den undermåliga debatten är att många nu upplever politikerna som ett gäng personer laddade med osäkrade handgranater i byxfickorna. Man väntar bara på att nästa "lagförslag", "direktiv" eller något liknande ska krevera.
Som detta "datalagringsdirektiv" som saknar teknisk förankring. Man ålägger operatören att spara säkert petabyte av IP-paket som flyter runt i operatörens IP-nät. All information (kalla det applikationer, tjänster, data eller vad som helst) finns lagrade i dessa paket. Och vem ska då borra upp dessa paket? Det kommer att krävas mycket stora dataresurser och stort kunnande för att göra det. FRA har allt detta men det måste vara ytterst olagligt att utnyttja deras resurser (eller är det inte det? är nya illegala bakvägar på väg?). Att svensk polis skulle fixa detta känns bara skrattretande. Vad säger de juridiska faktulteterna om hur lagen ska användas, det kanske tekniskt sett inte ens går. Upp till debatt!
Magnus, hur gynnas samhället av att en eller några aktörer har egenrätt på produktion och försäljning av en viss vara/tjänst? Det skulle vara intressant om du kunde förklara det lite närmare.
Att datalagringsdirektivet saknar teknisk förankring, är enligt min mening en underdrift. Direktivet är dels baserat på falska premisser om hur Internet fungerar och används, och dels tar den inte hänsyn till att Internet är under ständig förändring, aldrig statisk. Därför tror jag att direktivet - oavsett resurserna - inte kommer ha någon som helst verkan, förutom då att inskränka på medborgarnas integritet.
@Darius I.
Jag tror du missförstår mig - jag menar absolut inte att samhället i dag gynnas av det.
Patentlagstiftningen togs ursprungligen fram för att den ansågs gynna teknisk utveckling - detta med samhällsnyttan i åtanke. Genom att öppna upp konstruktioner och samtidigt skydda dem skulle man uppnå detta. Fungerar det idag? Knappast (kanske med undantag för läkemedelsindustrin som har lite speciella förutsättningar). Den ursprungliga upphovsrättslagstiftningen är svårare att begripa - den känns mer som ett industriellt beställningsverk.
Det du säger om datalagringsdirektivet är intressant - det juridiska systemet är normalt allergiskt mot lagar som saknar allmänhetens acceptans, inte går att efterfölja eller tillämpa eller är allmänt obegripliga. Här lyckas man nog med konststycket att få till allt detta allergiframkallande i ett enda direktiv.
Jag tycker som sagt att de juridiska fakulteterna vid universiteten borde ta sitt ansvar, jag har svårt att förstå att någon annan skulle kunna göra det. Jag gjorde ett mycket ovetenskapligt test, jag gick in vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet och letade efter forskningsprojekt kring digital rätt, som i sig bör vara ett huvudämne. Jag hittade ingenting - kanske är det bättre ordning någon annanstans eller letade jag dåligt?
Ok, då förstår jag hur du menar med patentlagstiftningen.
Tja, datalagringsdirektivet är ju till en början ett europeiskt initiativ, pådriven av bl.a. Sverige. Att de juridiska fakulteterna nu slipper undan ansvaret kan man ursäkta i.o.m. att man TVINGAS införa det. Men man kan ju dock fråga sig vad fakulteterna runt om Europa sysslade med för sex år sedan när det var tal om detta för första gången...
I övrigt är det inte särskilt svårt att införa en kontroversiell lag, det gäller på bara att peka på ett yttre (oftast kraftigt överdrivet) hot som t.ex. terrorism, eller ett inre hot som t.ex. barnpornografi. Med dessa "hot" blir det väldigt lätt att införa lagar som normalt sätt aldrig hade fått något stöd.
Angående forskning på området kan jag hålla med om att det är väldigt tunt, sett inom Sverige i alla fall. Det enda relevanta jag kunde hitta var följande:
http://www.juridicum.su.se/ifim/ramsidor/pubframe.htm
Jag tankar själv hem allt möjligt allt som oftast men det betyder inte att jag tycker att jag har rätt att göra det. Jag gör det mest för att jag kan och för att det är smidigt.
Jag tycker självfallet att den som har skapat musik eller film borde få betalt för det men problemet är väl att upphovsrätten är evig (?) och det kommer aldrig fungera på internet. Jag tycker det vore rimligt om allt släpptes fritt efter 1-3 år eller något liknande.