Räcker lagrådet till enligt nya grundlagen?

Sverige har fått en ny grundlag och som en följd av denna har lagrådets ställning blivit starkare. Frågan är vad som kan göras då lagrådet missköter sin uppgift?

Lagrådet godkände för några dagar sedan regeringens förslag till införandet av datalagringsdirektivet som svensk lag. Det går att resa många invändningar i sak mot direktivet men när den som ska granska dess förenlighet med svensk grundlag och Europakonvention agerar så försumligt som vi  menar att lagrådet gjort så ökar kraven på en författningsdomstol.
Detta är lagrådets "arbetsinstruktion" som den definieras i regeringsformen 8:18.

Lagrådets granskning skall avse
1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften,
5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Regeringsformen 2 kap. 23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Det finns på ett antal punkter anledning att granska förslaget ur denna synvinkel. Hur överensstämmer direktivet med oskuldspresumtionen?
Europakonventionen godkänner under vissa förutsättningar som synes vissa inskränkningar i rätten till privatliv och det kan ju synas vara rätt klart i vilka sammanhang man kan tänka sig det. Så är det också, d.v.s att sammanhangen är tämligen klara men sen så blir det besvärligare.

Europadomstolen, som är den instans som avgör frågor om brott mot konventionen, har i den praxis som etablerats vid olika domar kring artikel 8 mycket tydligt fastslagit att om några inskränkningar ska tillåtas så måste det först visas att det finns ett oavvisligt samhällsintresse och när det är visat, även att de åtgärder som då vidtas mot enskilda står i proportion till den skada den enskilde drabbas av.

Lagen ska även vara preciserad och avgränsad och får alltså inte vara generell och svepande. Enligt min uppfattning så är den svenska lagen just det sistnämnda, generell och svepande, såtillvida att den ger de rättsvårdande myndigheterna rätt att ta del av den lagrade information som är definitionsmässigt kränkande enligt artikel 8, för alla typer av brott från förtal till kärnvapensprängningar.

De erfarenheter som gjorts i länder där direktivet finns infört sedan några år visar på intet sätt att direktivet bidragit till att lösa fler allvarliga brott. I vissa fall, som t.ex gällande internetbrott, så har man efter direktivets införande löst färre.

För att kunna ge direktivet stöd av fakta har EU-kommissionen begärt in uppgifter från samtliga EU-länder och resultatet skulle ha redovisats nu i höst. Då det inte inkommit några fakta till stöd för att direktivet skulle vara ens i närheten av att göra den nytta som man påstod vid dess införande, har redovisningen skjutits fram till i vår.

Även denna avsaknad av konkreta och påtagliga resultat och förbättringar i brottsbekämpningsarbetet innebär ur Europakonventionssynpunkt att man än starkare kan ifrågasätta om integritetsintrånget och skadan som direktivet innebär står i proportion till den nytta som hittills alltså varit noll!?

"Det är svårt att få en samlad bild av lagstiftningen på området och omfattningen av de intrång i grundlagsskyddet som en enskild sammantaget kan drabbas av genom olika tvångsåtgärder." (Lagrådet 2008-04-29 i yttrande avs. 2007:979)

Europadomstolen har också utifrån praxis slagit fast att lag måste vara förutsebar på olika sätt. Man måste fråga sig hur förutsebar den är för dig och mig när den inte längre är det för lagrådet?

Man kommenterar inte heller det faktum att direktivet är föremål för domstolsprövning och att Tyskland och Rumäniens författningsdomstolar sagt nej till inhemsk lag baserad på direktivet.

Som framgår av vad vi anfört så menar vi att lagrådet inte uppfyllt vad som sägs i regeringsformen utan man har tvärtom brustit i sitt granskningsuppdrag på alla de fem punkter som regeringsformen säger att rådet ska granska.

Den granskning som borde ha gjorts i enlighet med ovan har Lagrådet gjort på tre rader:

"Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med vad som föreskrivs i EU:s datalagringsdirektiv och får i överensstämmande delar anses utgöra ett med europeiska ögon försvarligt ingrepp i den personliga integriteten för att få till stånd nödvändiga brottsbekämpande åtgärder."

Utöver detta har rådet gjort en del språkliga förändringar och inget mer.

Det duger helt enkelt inte!

Michael Gajditza (L)
Alexander Bard (L)
Jens Odsvall (L)
Amanda Brihed (L)
Calle Rehbinder (L)

Michael Gajditza (14 artiklar)
http://www.svemykon.info

Anmäl