Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Försvarsmaktens personalförsörjning

Wiseman om Försvarsmaktens personalförsörjning

Att bli officer är inget kall

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem baseras på en rad osäkra faktorer. Sverige har nu gått "all-in" på ett yrkesförsvar med heltids- och deltidskontrakterad personal rekryterad på helt frivillig grund. Det finns ingen återvändo. Vi har som nation inte råd att misslyckas med personalförsörjningen i dess form av frivillig rekrytering, skriver den person som driver Wiseman's Wisdoms, den mest inflytelserike anonyme försvarsbloggaren.


Om författaren

Wiseman är en pseudonym för den mest inflytelserika försvars- och säkerhetspolitiske bloggaren. Han jobbar i Försvarsmakten.

Att Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare, inte minst bland ungdomar, är alla rörande överens om. Men vägen dit är hög grad höljd i dunkel. FOI pekar också i en ny rapport på att den numerär Försvarsmakten behöver rekrytera årligen, 4000 soldater, är hög i internationell jämförelse.

Stora osäkerheter råder inom den nya personalförsörjningsformen, inte minst i tillvägagångssättet för att bemanna och ersätta kontrakterade soldater och deras arbetsgivare. Det finns åtskilliga hemvärnsmän idag som kan vittna om vilken ekonomisk förlust det är för dem personligen och för deras arbetsgivare vid tjänstgöring. Hur gör man det attraktivt för företagare att anställa personal som är kontrakterad? Hur motiverar man redan civilt anställda att söka sig ett andra yrke som kontrakterad soldat? Det finns ett antal frivilliga organisationer som gör ett mycket bra jobb i strävan att skapa ett civilt meritvärde för militär personal, men otroligt lång väg återstår och större insatser krävs. Ska det vara lägre arbetsgivaravgift om man anställer veteraner eller kontraktsanställda?

Agerandet i etablera Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare måste ske här och nu. Man får aldrig chansen till att göra ett nytt första intryck. Det arbetet åligger inte bara Försvarsmakten, utan denna måste även få stöd av andra myndigheter i att skapa mervärde för personer med bakgrund som militärt anställda. Kanske ska det vara förtur till andra statliga jobb eller utbildning? Ska man få unga människor att offra några av de viktigaste åren i livet på att tjänstgöra i Försvarsmakten måste man räkna med att betala tillbaka något.

Men även Försvarsmakten har mycket att göra på sin planhalva. På ett knappt år har Försvarsmakten som arbetsgivare lyckats skapa sig en massa medial bad-will genom sitt agerande som arbetsgivare, vilket man samtidigt berömmer sig om att vara en god sådan. Försvarsmakten har inte på något sätt råd med rubriker som de om sjukskrivningarna på NBG:s mycket veterantäta spaningspluton till följd av upplevda missförhållanden inom arbetsvillkoren. I senaste Officerstidningen läser man om hur tidigare förstärkningsbefäl som anmält intresse för att fortsätta som anställd personal tvingas acceptera en lönesänkning med 1000 kr/mån. Kritiken mot det sätt på vilket det nya anställningsavtalet drevs igenom har varit massiv, fastän 95 % av personal i slutändan accepterade omregleringen. Oskickligt beslutsfattande och arbetssätt skapar onödig bad-will och slitningar mellan personal och chefer. Det gör inte Försvarsmakten till den attraktiva arbetsgivare den måste vara.

Sunt förnuft måste råda även inom personalpolitiken. Rätt väg är inte att tysta ner kritiken och lägga locket på utan istället att lyssna till personalen och arbeta för att komma till rätta med missförhållandena.

Alla militärer känner talesättet att en plan endast håller till den första stridskontakten. På samma sätt är det viktigt att vårt personalförsörjningssystem och Försvarsmaktens attraktionskraft förblir intakt, även när det prövats i skarpa insatser över en längre tid. Det är viktigt att de anställda känner att de har fullt politiskt stöd vid insatser. Ska man helt förlita sig att personal ska söka sig till Försvaret frivilligt, måste man också försöka få det till yrke som har viss status.

Än viktigare är att den personal som förolyckas eller skadas och deras anhöriga får den bästa vård och ersättning som kan tänkas. Svenska statsministrar har t ex hittills helt lyst med sin frånvaro vid hemkomstceremonier. En bra ledare inser vikten av personlig närvaro hos personalen efter svåra beslut. För en amerikansk president är det fullständigt naturligt att någon gång dyka upp vid flygplatsgaten då soldater återkommer från insatser. Han kan inte alltid vara där, men bara att han är där någon gång innebär att man känner uppskattning. Det är en icke försumbar del i attraktionskraften hos ett yrke. De människor som stannar på en arbetsplats där de aldrig möter uppskattning är lätt räknade.

Anställning inom Försvarsmakten innebär ofta bosättning på orter utanför de stora tätorterna. För soldaten eller den försvarsanställde som flyttar måste förbandens lokala personalavdelningar i samarbete med kommunerna vara mycket duktiga på att bistå den anställde med stöd för att hitta jobb åt respektive, barnomsorg, deltidsstudier och mycket mera. Tar man en titt på hur det fungerar i landet på andra sidan bergsryggen i väster finns åtskilliga erfarenheter på området att inhämta.

Att Försvarsmakten bara ska vara hänvisad till personer som saknar annat val än att söka sig till Försvarsmakten är inte hållbart, men det är den överhängande risken om Försvarsmakten misslyckas med att etablera sig som en ytterst attraktiv arbetsgivare och vad som har hänt i flera andra länder som gått över till yrkesförsvar.

För personalen är Försvarsmakten inte oumbärlig, men däremot är personalen oumbärlig för Försvarsmakten. Den tid då officers- och soldatyrket var ett kall försvann med adeln. Åtgärderna måste till nu.

Hur den nya personalförsörjningsformen ska finansieras är en annan femma. Men det hör inte hemma i denna debattserie. Vägen är redan vald och nu är det bara att acceptera kostnaden.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30458

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Adeln har inte försvunnit. Men det kanske den svenska allmogens försvarsförmåga gjort. På grund av att samhällsorganisationen tas för given och att allmänheten - till skillnad från den mindre nationsbundna adeln - har dåligt minne. Allmänhetens försvarsförmåga lär dock återuppstå när de oerhört allvarliga konfliktorsaker som idag växer fram hunnit bli tillräckligt påtagliga.

Vilka motiv kommer att leda till insikt om krisernas omfattning, demografiska, geopolitiska, eller andra förändringar? Eller kanske något så påtagligt som varubrist i matbutiken?

Permalänk | Anmäl #1 Tobias Wallin, 2010-11-22, 23:59

Det är få förunnat att kunna blogga på arbetstid. Önskar att jag kunde det också.

Kallet bör kanske restaureras med mer reklamfilm. Arbetslösa i Fas 3 kan bli snabbadlade och komma in i Fas 4 genom att skriva på. Alla blir kallade en gång till Rosenbad för kaffe och bullar.

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-11-23, 12:57


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.