Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-11-18 09:11, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Låt oss en gång för alla slå fast att ett yrkesförsvar inte kommer bli billigare än ett värnpliktsförsvar. Det är naivt att tro att näringslivet av någon sorts altruistiska och patriotiska skäl kommer att släppa ifrån sig sin personal till Försvarsmakten. Reformen står och faller med om företagen får tillräcklig ekonomisk ersättning för sina uppoffringar. Förändringen av personalförsörjningssystemet är kanske nödvändig beroende på de krav och uppgifter som ställs på Försvarsmakten, men det måste få kosta vad det kostar, skriver Lars Fresker, Förbundsordförande Officersförbundet.
Lars Fresker är förbundsordförande för Officersförbundet.
Försvaret ska i framtiden bestå av cirka 15 600 heltidsanställda och 11 600 deltidsanställda. De fast anställda soldaterna kan vara anställda upp till åtta år i följd. Därefter ska de ta civila anställningar är tanken.
För att de tidsbegränsat anställda ska kunna få civila jobb måste alla utbildningar som sker inom försvarets regi certifieras och valideras så att de är gångbara på den civila marknaden efteråt. Idag kan en sjukvårdsman i Afghanistan få hantera skarpa skottskador, men den militära utbildningen har ett ytterst begränsat civilt meritvärde. Detta måste åtgärdas, men att certifiera civilt lär kosta mer än idag.
Avseende de tidvis tjänstgörande som ska tjänstgöra i försvaret för ett visst antal insatser och övningar per kontraktsperiod, tycker jag mig ha uppfattat en viss naiv politisk förhoppning om att näringslivet av någon sorts altruistiska och patriotiska skäl ska släppa ifrån sig sin personal till Försvarsmakten. Det kommer inte att ske. Reformen står och faller med om företagen får tillräcklig ekonomisk ersättning för sina uppoffringar. Om systemet med tidvis anställda blir en förlustaffär för näringslivet kommer de inte att ställa upp och lösa Försvarsmaktens behov. Så starkt är inte kontraktet mellan försvaret och övriga samhället. Endast om näringslivet hålls skadelöst och får ekonomisk kompensation för de merkostnader som uppstår kan systemet fungera. Allt annat är orimligt och naivt att hoppas på.
För att en individ ska lockas att lämna sitt ordinarie arbete för en tillfällig anställning i försvaret krävs ett konkret och attraktivt erbjudande. Om Försvarsmakten vill attrahera den mest kompetenta och den mest lämpade personalen måste villkoren vara därefter. Lönerna måste vara konkurrenskraftiga, arbetets innehåll upplevas som tillfredsställande och den dag individen lämnar Försvarsmakten måste den ha med sig en kompetens som går att använda på den civila marknaden.
Försvarsmakten har endast en chans på sig att sälja in soldatyrket som ett attraktivt yrke. Och det tillfället är nu. Om inte de som nu anställs upplever att man kommit till en attraktiv arbetsplats med attraktiva arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter har Försvarsmakten förspillt sin chans. Rykten sprids snabbt och den bild som sätts nu är den bild som kommer att bli den bestående. Om Försvarsmakten misslyckas nu kommer myndigheten bli en arbetsplats med låg status som endast förmår att locka i lågkonjunktur. Det är ingen vild gissning. Det räcker att se hur det ser ut i andra länder. I Holland har man som värst haft vakanser på 7000 personer vilket motsvarar nästan en sjättedel av den totala personalstyrkan.
Så låt oss här och nu, en gång för alla, slå fast att ett yrkesförsvar inte kommer bli billigare än ett värnpliktsförsvar. Med det nya yrkesförsvaret får vi ett försvar bättre anpassat till militära insatser utomlands och andra militära uppgifter som inte kräver att hela Sverige ska kunna försvaras mot ett angrepp från en annan stat.
Med tanke på att vi lämnat doktrinen att Sverige ensamt ska kunna sköta sitt försvar är det kanske en nödvändig förändring. Men det måste få kosta vad det kostar. Det måste alla inblandade vara på det klara med.
Rekryteringen till det frivilliga försvaret påverkar hela samhället - försvarspolitiken, arbetsgivare, orter med regementen och anhöriga till soldater, sjömän, officerare och reservofficerare. Vilka är de avgörande faktorerna för en lyckad frivillighet?
Internationell arbetsskyldighet

Sveriges soldater måste leva mitt i samhället

SMS-majoren om Försvarsmaktens dubbla budskap

Värnplikten borde aldrig ha avskaffats

Personalförsörjning och vindkraft - två sidor av samma mynt

Samverkan till nytta för hela Sveriges säkerhet och välfärd

En anställd armé kräver stöd av näringsliv och fack

Den allmänna värnplikten har aldrig funnits


Nutidens officerare utbildas i gårdagens system

Försvarsmakten måste granskas - nu startar vi Svensk Soldat

Bästa reklamen är nöjda soldater

Osäkra antaganden kräver en "plan B"


Försvarets kompetens mot civila skador - en glömd joker?

Rekrytering av frivilliga kräver ny folkförankring

Försvarets attraktionskraft är färskvara

Försvarets behov av soldater och sjömän kräver en stor samhällsreform

Militärt personalförsörjningssystem kräver civilt nytänkande

Försvarets personal den viktigaste tillgången
Försvaret vet inte hur många reservister som behövs

Nöjda medarbetare är bästa reklamen
Vikten av att släppas in i gemenskapen på tjänstgöringsorten

Vem ska granska Försvarsmakten?

Machoestetik och massiva statliga reklamkampanjer är fel väg för försvaret

Politikerna har inte beställt en yrkesarmé

Femtusen proffs för en säkrare värld

Högskolan är en del av Försvarsmaktens rekryteringskraft

Civil-militär samverkan är framtiden

Uppblåst retorik från de rödgröna om personalförsörjningen

Kostnaderna för yrkessoldater grovt underskattade

Vågspel med det svenska försvaret

Rekryteringen sker hemma vid köksbordet

Personalförsörjningen är en ödesfråga för Försvarsmakten

Bästa möjliga förutsättningar ger bästa möjliga rekrytering

Sveriges Försvarsmakt – mer än någonsin en angelägenhet för alla

Idealiserad bild av yrkessoldater - och ignorerad civil kompetens
Värnplikten, ett Stockholmssyndrom

Rätt utbildad, rätt övad och rätt utrustad

Den stora debatten om Försvarsmaktens personalförsörjning
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Har någon meddelat Israel att värnplikt är omodernt?
De har ju kvar sin värnplikt för alla mellan 18 och 49. Och de ska försvara ett område med samma yta som Småland.
Att tro att Sverige, till ytan ett av Europas största länder, kan betala en yrkesarmé av sådan storlek att den kan avskräcka det är synnerligen naivt.
Det hjälper inte om man har ett mycket litet antal välutbildade soldater. Man måste ha kvantitet också.
"De fast anställda soldaterna kan vara anställda upp till åtta år i följd." Nu väntar jag med spänning på en andra artikel av ordföranden i Officersförbundet där han ger sin syn på anställningsvillkoren för alla sjömän i försvarsmakten. Det är alltid lika underhållande med officerare - såväl fackligt aktiva som opoerativa - som anser att personalen är försvarsmaktens viktigaste resurs för att i nästa andetag tro att soldater och sjömän är samma sak.
Nu eller aldrig? Vad sägs om aldrig och återgå till att kunna försvara vårt egna land är inte det det viktigaste?
Är det nån ide att gå med i militären till vilket syfte då det uppenbarligen inte har något att göra med försvaret av Sverige så är det knappast patriotiskt. Tvång på att acceptera post utomlands och om du vill bli officer men inte vill delta i diverse internationella insatser så glöm det.
Nä för usel lön utan något intresse av att försvara Sverige...Nej tack det låter som nåt Black Water sysslar med.
Värnpliktsförsvaret skulle även fortsättningsvis har tjänat Sveriges intressen bäst och kostnadseffektivast. Men det är inte bara värnpliktens avskaffande som ställer till det i personalrekryteringen. Även den förändrade inriktningen från försvar av det svenska territoriet till faktiskt införlivade i Nato-insatser i krigshärdar globalt påverkar kraftig.
Nu krävs, att yrkesofficerarna ska förbinda sig att verka i faktiska krig under sin anställning, vilket naturligtvis många befintliga officerare inte vill göra, De förstår vad det handlar om. Den faktiska krigserfarenheten, som i princip alla ska få erfara kommer sannolikt att medföra samma effekter på svensk trupp som utländska redan erfarit. Risken för att dö under ett år uppgår troligen till mellan 1-5 procent, Risken för allvarligt skadas fysiskt är ännu större, men störst är risken för psykisk traumatisering - kanske 30 procent.
Många kommer att ha svårt att anpassa sig till ett annat yrke och normalt samhällsliv i Sverige efter avslutat(e) uppdrag och väljer kanske övergång till de privata internationella entreprenörsförband, som blir allt vanligare, Andra kommer hem och får svårigheter med nya jobb och relationer. Andra rehabiliteras till ett vanligt arbetsliv och relationer.
Förutom det höga pris som enskilda officerare kommer att få betala, så kommer förmodligen personalförsörjningen för försvaret att försvåras ytterligare. Riskerna i yrket ökar och lockar fler mindre lämpade personer (lockas av risk), potentiella lämpliga sökande kräver högre ersättning och stora arbetsmiljöinsatser och målgruppen minskar successivt pga att många helt enkelt inte vill delta.
Samtidigt kommer ett ökande antal unga människor genom traumatisering ställas utanför arbetsmarknaden eller kräva avsevärda insatser för komma tillbaka till civilt liv. Jämför gärna med krigsveteranerna i USA, som utgör ett växande samhällsproblem.
Det är ett kostsamt experiment - mänskligt och ekonomiskt - som vi utsätter unga människor för.