Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2010-11-17 17:11, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Sverige är trygghetsnarkomanernas land. Våra väl utvecklade trygghetssystem bidrar varken till nya jobb, kreativitet eller entreprenörskap. Att du alltid kan lita på någon annan för att klara din försörjning kan vara kontraproduktivt och ta död på såväl kreativitet som entreprenörskap. Vår inställning till företagande är mer att det handlar om att förverkliga sig själv än överlevnad.
Mathias har arbetat som företagscoach samt byggt upp och drivit arbetsmarknadspolitiska projekt för organisationen Communicare i Mellansverige. Han har även genomfört uppdrag med fokus på entreprenörskap åt bl.a. Ungdomsstyrelsen, SIDA, LSU, Karlstad Universitet, Drivhuset, Regionförbundet Örebro, Region Värmland, Ung Företagsamhet och Nyföretagarcentrum.
Entreprenörskap. Vilket urtvättat ord det är. Om man läser på Wikipedia så kan entreprenörskap definieras: "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter." Det låter ju bra så långt men jag tror också att mycket av svaret till vilka som blir entreprenörer ligger vår kulturella bakgrund och sociala arv. I Sverige i dag är normen att söka anställning, inte att starta företag.
Under 2010 fick jag förmånen att jobba i ett SIDA projekt i Turkiet. Detta gick ut på att hjälpa till att ta fram ny ungdomspolitik i Turkiet med inspiration från Sverige. Mitt jobb var bl.a. att inspirera och prata entreprenörskap och hur vi i Sverige jobbar med detta. Jag genomförde diskussioner kring hur de sociala trygghetssystemen i länderna främjar eller hämmar entreprenörskap och vår inställning till företagande. I Sverige har vi väl utvecklade system och ett oerhört finmaskigt trygghetsnät som i stort sett alltid och genast fångar upp dem som inte arbetar.
A-kassan är ett exempel, sjukpenning en annan. Dessa system bidrar till att människor inte hamnar i en ekonomisk kris och tvingas från hus och hem om de blir arbetslösa eller sjuka. Det är de positiva effekterna av systemet. Men det finns även en annan sida av myntet. Det negativa med att ha dessa finmaskiga nät är att de passiviserar människor. Att du alltid kan lita på någon annan för att klara din försörjning kan vara kontraproduktivt och ta död på såväl kreativitet som entreprenörskap. Systemen kan skicka signalen att vi inte behöver göra något eftersom det löser sig ändå. Vi får våra pengar utan krav och utan att behöva kämpa för dem. Inställningen till entreprenörskap, att ta sig för något, blir hämmad av detta synsätt. Istället för att vara en väg till sysselsättning blir företagandet en jobbig belastning eller en lyx för de som redan har pengar.
I andra länder med mindre utvecklade sociala trygghetssystem tvingas man att vara kreativ, att ta sig för något. Entreprenörskap för att överleva. Generellt sett är personer med utländsk bakgrund mer entreprenöriella än svenskfödda. Enligt SACO och Svenskt Näringslivs rapport är endast 30 procent av alla nyanlända sysselsatta efter två år. Ett tydligt tecken på en misslyckad integrationspolitik i och för sig, och kanske ett av skälen till att många ser eget företag som den enda lösningen att klara sig själva. Att överleva. Lägg till ett starkt stöd från släkt och familj såväl arbetsmässigt som ekonomiskt och en erfarenhet sedan barnsben att jobba hårt.
Det vi behöver för att skapa ett entreprenöriellt samhälle kanske inte bara är mer entreprenörskap i skolan? Utan mindre trygghet, starkare stöd och tro på varandra och viljan att jobba stenhårt för att uppnå det vi drömmer om. Det kanske är först då som det blir lika självklart även i Sverige att ha a-skattesedel som att ha f-skattesedel.

Småföretagen behöver bättre självförtroende

Om någon varnat mig så hade jag aldrig blivit företagare

Döp om värnskatten så att fler blir företagare

Regeringen behandlar oss företagare som soptunnor

Tusentals småföretag lägger ner i onödan

Maud Olofsson och Alliansen struntar i småföretagen

Maud Olofsson måste sluta lägga krokben för småföretagen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Artikelförfattaren glömmer en mycket viktig sak. Jag har själv ett företag på halvtid ihop med anställning. Det stora problemet med att få igång ett företag så att man kan leva på det, är att på det man får in i inkomst tar staten 60-70% i skatt och sociala avgifter. Det innebär att man måste dra in väldigt mycket för att få en lön stor nog att betala hyra, mat osv.
Enligt min mening skjuter artikelförfattaren på helt fel orsaker till lågt företagande. Det är inte trygghetsnätet det är fel på - det är de höga skatterna. Att jag för att betala min hyra på 5000 måste dra in 15000, och det när alla omkostnader är borträknade.
Problemet är att kompetenta människor biter sig fast i trygga anställningar och förväntar sig att de sjukskrivna, invandrarna och långtidsarbetslösa ska fixa nyföretagandet. Behöver du arbetsförmedlingens hjälp att hitta en anställning, så har du inget nätverk som duger för att bli framgångsrik. Sannolikt har du inte heller besparingar att satsa eller fast egendom att inteckna. Den är mindre än 5 procent av landets befolkning som på heltid försörjer sig på eget företagande. 95 procent är försörjda av någon annan.