Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-11-15 18:11, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Barbro Johansson skriver i sin kommentar till mitt inlägg om Djurgårdsstaden att jag fått allt om den så kallade bakfoten. Att mina propåer bara är illvilliga. Att denna kommunala prospektering av Djurgårdsstaden är välvillig alltigenom och äger de bästa mål för sina ögon. Barbro Johanssom menar att här finns inget tvång i boendet.
Jag är bostadssökande i Stockholm och vet hur svårt det är att få tag i en bostad för ett överkomligt pris. Dessutom är de utsatta grupperna pensionärer, ungdomar och studerande i en mycket illa position i Stockholm vad gäller möjligheter att få bostad.
Jag citerar borgarrådet Joakim Larsson (M) ordförande i Stockholms exploateringsnämnd som samordnar projektet för stadsdelen Norra Djurgårdsstaden:
" -Någon hypotetisk individ skulle kunna strunta i det här( livsstilsprogrammet, BH:s anmärkning), men människor fungerar inte så" (Joakim Larsson.DN tisd 9 nov 2010)
Med andra ord, så ligger detta livsstilsprogram fast och är en förutsättning för att man skall flytta in i Djurgårdsstaden, förutom att man äger de ekonomiska förutsättningarna förstås. Vad är detta om inte ett slutet system i vad man kan kalla en postkommunistisk anda där ett lyckorike förutskickas om vissa ultimata regler följes???
I övrigt Barbro Johansson, så är ju tolkningsmöjligheterna oändliga utifrån nedanstående principprogram som kan låta bestickande frivilligt och utvecklingspositivt men man bör betänka och det har Barbro Johanssson alldeles lämnat utanför diskussionen att det är ett mycket dyrt boende som erbjuds en exklusiv grupp, detta talar Barbro Johansson absolut inte om.
Dessutom har miljögrupper beskrivit hur projektet Norra Djurgårdsparken bygger bort höga miljövärden såväl bestående frisk natur som osedvanligt värdefulla och oskattbara biologiska lokaler. Detta nämner inte Barbro Johansson.
Jag citerar ur Stockholm kommuns principprogram för Norra Djurgårdsstaden det som kallas Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden:
"11. Hållbara livsstilar
En utmaning vid planering av Norra Djurgårdsstaden är att skapa förutsättningar för ett gott
liv för de boende i området med närhet till rekreation, sociala aktiviteter och kultur. En annan
utmaning är att bygga området på ett sätt som gör det "lätt att göra rätt" från miljösynpunkt
eftersom de boendes livsstilar är en avgörande faktor för utvecklingen av en hållbar stadsdel.
Exempelvis är det väsentligt att ha gång- och cykelavstånd till vardaglig service såsom
livsmedelsbutiker, sportaktiviteter, vårdcentral, bibliotek, skola och förskola.
En nyckelfråga är att minska hushållens ekologiska fotavtryck. Detta kan ske genom att
hållbar teknik kombineras med ett smart beteende hos innevånarna i området. En primär
uppgift är att informera de boende och verksamma på ett pedagogiskt sätt varför och hur
Norra Djurgårdsstaden har byggts med särskild miljöprofil. Information behövs också om hur
de system som finns för kretslopp och energi samt för individuell mätning, avläsning och
styrning ska användas. En annan uppgift är att tydliggöra och inbjuda de boende till de
offentliga och privata miljöer i form av parker, torg, gaturum och lokaler som har skapats för
ett rikare socialt liv.
För att hållbara livsstilar ska upplevas som attraktiva behöver de leda till en hög livskvalitet.
Därför är gemenskapsfunktioner som ökar den sociala hållbarheten i området av stor vikt.
Offentliga liksom privata utemiljöer är mötesplatser som behöver utformas med goda
kvaliteter och rymma olika sociala funktioner. Inom fastigheten behöver finnas
gemensamhetslokaler och mötesplatser för att möta olika typer av behov och intressen hos
boende och föreningsliv, exempelvis lokaler med storkök för festligheter och samvaro. Här
kan boende och verksamma komma samman för att diskutera gemensamma angelägenheter
och utveckla hållbara livsstilar.
Även folkhälsa, motion och spontanidrott är en del av den hållbara livsstilen och behöver ges
goda förutsättningar i området. Nedan tecknas en önskvärd framtidsbild om hållbara livsstilar
i Norra Djurgårdsstaden."
Som sagt ett mycket vackert och vällvilligt livsstilsprogram kan tyckas. Men för vem? En exklusiv grupp? Och vilka värden bygger man bort?
Är det bara ett vackert miljöskyltfönster man vill bygga? Medan andra miljöer och boenden i Stockholm blir totalt eftersatta?
Detta liknar alldeles för mycket Kina och Pekings hantering vid Olympiaden då kineserna fraktade bort den sociala misären. Moderaterna bygger bort den och tränger ut den från Stockholm
Dessa frågor måste ställas. Bygger moderaterna potemkinkulisser för att göra Stockholm till Europas miljöstad nummer ett?
Bygger de på sikt in ett klassboende i Stockholms innerstad som blir alltmer accentuerat. Detta är en mer djupgående och långsiktig fråga.
Benny Holmberg
I den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden förväntas boende leva ett grönt liv och motionera. Stockholms-Moderaternas Joakim Larsson håller i taktpinnen.

Norra Djurgårdsstaden - ett moderat Metropolis?

Att göra människors boendevanor till politik är inget nytt

Moderaterna har blivit hälsofascister
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Kritiserar skribenten endast bostäderna i området och inte övriga hyresgäster? Miljömålen gäller väl även arbetsplatserna som skall skapas (och som jag tror kommer vara många fler än bostäderna).
Och om det är så hemskt att sanera marken och bygga en energismart och kretsloppsanpassad stadsdel. Vad är alternativen?
-Låta gasverket och den gamla hamnen ligga kvar ett par år till?
-Bygga med sämre miljökrav så det blir billigare på kort sikt?
Angående det ekonomiska så är det väl bättre att det får betala sig själv än att boende i Farsta, Bromma och Hässelby skall betala gemensamt genom subventioneringar? Således blir det dyrt för de inflyttande entreprenörerna på kort sikt.
Sen finns det ju faktiskt en fördel med såna här projekt som även de mest konservativa borde kunna finna i sitt hjärta att hålla med om; Försöket att förbättra miljö och klimat på lång sikt.
#1 Ludvig Nyberg:
"Sen finns det ju faktiskt en fördel med såna här projekt som även de mest konservativa borde kunna finna i sitt hjärta att hålla med om; Försöket att förbättra miljö och klimat på lång sikt."
hur går det ihop med detta:
"• Kommersiella ytor: 600 000 kvadratmeter – lika mycket som 12 Kista Science Tower"
På lång sikt menar jag...
Borde man inte "uppfostra" nybyggarna till en ny typ av konsumtion, mer i återbrukets anda? Istället för att bygga motsvarande "12 Kista Science Towers" där man förmodligen måste få in riktigt bra aktörer för att kunna financiera själva bygget, och även se till att ha riktigt hög standard på kommersen.