Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-11-14 14:11, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
"Häromdagen presenterade politiskt engagerade debattörer tillsammans med kulturskribenter och forskare ett nytt nätverk som fått namnet STEG 3. Syftet är att få även svensk debatt att handla om den stora framtidsfrågan - om tillväxtsamhällets dilemma och problem. Den debatten förs i andra länder. Inte minst efter presentationen av den engelska hållbarhetskommissionens rapport "Prosperity without Growth", under professors Tim Jacksons ledning. Sverige är något av ett svart hål i det avseendet. Socialdemokraterna skulle nu ha en möjlighet, i samband med sina interna uppgörelser om både politik och företrädare, kunna bli det riksdagsparti som tog initiativ. För det är initiativ till nytänkande som behövs."
Birger Schlaug bloggar här.
Kan socialister, konservativa, gröna och liberaler enas i synen på samhällsutvecklingen? Egentligen är det väl ett omöjligt projekt att få människor med så olika värderingar på höger-vänsterskalan att enas både kring en grundläggande samhällsanalys och hur politik, strukturer, system och normer behöver förändras. Men så har ändå skett.
Häromdagen presenterade politiskt engagerade debattörer tillsammans med kulturskribenter och forskare ett nytt nätverk som fått namnet STEG 3.
Syftet är att få även svensk debatt att handla om den stora framtidsfrågan - om tillväxtsamhällets dilemma och problem. Den debatten förs i andra länder. Inte minst efter presentationen av den engelska hållbarhetskommissionens rapport "Prosperity without Growth", under professors Tim Jacksons ledning. Sverige är något av ett svart hål i det avseendet. Socialdemokraterna skulle nu ha en möjlighet, i samband med sina interna uppgörelser om både politik och företrädare, kunna bli det riksdagsparti som tog initiativ. För det är initiativ till nytänkande som behövs.
Det är därför jag och andra - allt från Anders Wijkman (f.d moderat riksdagsledamot och f.d. kristdemokratisk europaparlamentariker), Stefan Edman (gammal sosse och rådgivare åt Göran Persson), Kajsa Borgnäs (ung sosse som leder en av partiets krisgrupper) till Johan Ehrenberg (chefredaktör för ETC), Lennart Fernström (VD för Fria Tidningar) - ingår i Steg 3 tillsammans med forskare, journalister och författare.
Många vill fortfarande tro att evig ekonomisk tillväxt är möjlig. Men dagens tillväxtmodell bygger på ständigt ökande materiell konsumtion och en planet med tydligt begränsade resurser kan inte förse en ökande befolkning med ständigt ökande materiell omsättning av varor.
Tillväxt är i sig varken bra eller dåligt och får därför aldrig bli ett självändamål, kan vi konstatera. Normal tillväxt hos ett litet barn är positivt, men tillväxt av en cancersvulst är negativ. Tillväxt måste helt enkelt leda till någon form av samhällsnytta och positiv utveckling för att kunna motiveras. Vi har nu hamnat i en situation där den ekonomiska tillväxten är oekonomisk.
Även svenskarnas globala miljöpåverkan har hela tiden ökat, om man tar hänsyn till att en stor del av den växande mängd varor vi köper produceras under miljömässigt dåliga förhållanden i andra länder.
Utveckling är vi i allra högsta grad positiva till, men utveckling och tillväxt är inte samma sak. Vi behöver hitta en fungerande samhällsmodell som kan ge utveckling oberoende av om vi har ekonomisk tillväxt eller inte.
I vårt gemensamma dokument konstaterar vi att teknikutveckling är en viktig del i en hållbar utveckling. Men teknikutveckling räcker inte för att lösa de problem vi står inför - vare sig klimat- eller andra globala miljöproblem. Ökad ekonomisk tillväxt betyder i realiteten att vi ökar vår konsumtion hela tiden. På så sätt kommer teknikutvecklingen att ätas upp av den snabbare konsumtionsökningen, de snabbare och bredare flödena av allt mer kortlivade varor. Bostäderna kräver mindre energi per kvadratmeter, men vi bor allt större, vi återvinner en större del av våra sopor, men den totala mängden sopor växer om man ser till hela produktionskedjan som ligger bakom vår ständigt ökande konsumtion. Elektronikskrot väntas till exempel öka med 500 procent i Indien de närmaste 10 åren. Då hjälper det inte så mycket om de enskilda apparaterna blivit energisnålare och innehåller färre miljöskadliga ämnen.
Stora delar av världen behöver förvisso ekonomisk och materiell tillväxt. För att ge ekologiskt utrymme åt detta måste vi som redan lever i ett samhälle där konsumtionen är extremt hög finna utvecklingsvägar som bygger på annat än ekonomisk tillväxt.
Den gamla konsumtionsideologin måste utmanas av anpassade och kreativa idéer om hur ett samhälle kan vara uppbyggt. Människan måste ta ett nytt steg i utvecklingen. Vi måste gå från Konsumtions- och tillväxtsamhälle till Utvecklingssamhälle. Vi som deltar i nätverket tror oss inte ha alla svaren på hur detta skall gå till, men vi tycker att det är hög tid att börja samtala om möjliga svar. Att hävda att vi inte kan överge den nuvarande tillväxtmodellen för att vi inte vet hur samhället skulle se ut annars är inte särskilt konstruktivt.
På nätverkets hemsida, kan man läsa:
"Vi måste lägga om kursen och vi måste göra det nu. Ju längre vi väntar desto större blir risken att planeten ändrar kursen åt oss och vi ställs inför okontrollerbara förändringar av jordens ekosystem. Eller att de allt knappare resurserna endast räcker till de rikaste länderna, vilket leder till ökade sociala spänningar som i värsta fall utmynnar i allvarliga globala konflikter.
Vi behöver en ekonomi som skapar utveckling men inte tär på miljön. En ekonomi med en rättvis social fördelning. En ekonomi som låter människor utvecklas, men i samklang med naturen och utan att slösa mer än nödvändigt på våra gemensamma tillgångar.
Låt oss ge tillbaka ordet ekonomi dess ursprungliga betydelse av hur man hushållar med knappa resurser. För jordens resurser är begränsade, oavsett om vi gillar det eller inte."
Det är naturligtvis utmanande för de politiska partierna att ställa de svåra frågorna, än värre för dem att försöka svara på dem. Jag är övertygad om att svaren inte ligger i mantran som "jobbpolitik" eller "grön tillväxt". Tvärtom kan lösningarna ligga i att sänka arbetstiden, låta begreppet utveckling snarare innefatta ökad fri tid, ökad kultur och ökad social närvaro än ökande materiell konsumtion. Vi bör analysera begrepp som välfärd och välstånd. Definiera begreppen utifrån vad som är bra liv. Vi bör inse att de ekonomiska teorier som idag dominerar allt från höger till vänster bara är just teorier, inte naturlagar.
Konsumtionsideologin måste ersättas av andra visioner, tillväxtslaveriet måste ersättas av en intelligentare analys. Till och med konservativa tänkare som Staffan Burenstam Linder och liberaler som John Stuart Mill insåg problematiken. Kanske till och med den socialdemokrati som nu ifrågasätter sig själv kan börja inse det absurda i sitt eget tillväxtbudskap? Kanske kan De gröna inse att man hamnat snett när man plötsligt hävdade att miljöfrågorna bara kan lösas i en växande ekonomi. Kanske konservativa regeringspartier kan börja fundera över om kvantitet och volymökningar är det samma som kvalitet. Kanske kan liberala partier börja fundera över vad John Stuart Mill menade. Men visst, det är svårt att tänka nytt. Det kan rent av vara plågsamt. Jag vet, jag gjorde denna mentalt smärtfyllda resa för 30 år sedan.
Eller som STEG 3 formulerar det: "Vi förstår varför de flesta politiker och beslutsfattare inte vågar ta i frågan om den rådande tillväxtmodellens vara eller icke vara. Det är fruktansvärt jobbigt att vara den förste som avslöjar att kejsaren inte har några kläder. Framförallt när man inte har några nya kläder färdigsydda."
Men, det är hög tid att kalva upp ärmarna, släppa gamla föreställningar och våga tänka utanför de politiskt vanemässiga ramarna.
En Löfven-effekt går att tyda i United Minds opinionsmätning som presenteras idag. Ser framtiden ljus ut för S?

Det här behöver Löfven svara på i Ekots lördagsintervju

S förnyelse hotas av opinionsframgångarna

Nu måste Magdalena Andersson bevisa sig som politiker

Med Löfvens nya lag är det match igen

Både regering och opposition står passiva inför krisen

Forskning visar att S haft rätt hela tiden

Socialdemokratin - inte nyliberalismen - gick segrande ur 1900-talet

Därför är Socialdemokraterna på tillbakagång i hela Europa

Sträck på ryggen Socialdemokrater!

Det långa maktinnehavet bäddade för S-krisen

Hanteringen av Juholtaffären kan förlänga S-krisen

S sammanbrott är dåligt för Sverige och demokratin

Vi står över borgarnas hätska personkampanjer

Socialmoderaterna Nygren och Andersson borde byta parti

S riskerar att skadeskjuta ännu en partiledare

Juholt måste vårda Sahlins kamp mot rasismen

Socialdemokraterna måste sluta leka följa Fredrik

I kväll kommer Juholt ducka för sin egen skattepolitik

Juholts ”sociala demokrati” markerar gränslinjen till de liberala

Ingen kommer undan Göran Greider

Därför startar vi vår egen New(s)mill: S2013

Upp till bevis, Tommy Waidelich

Sysslolöshet och ofrihet var aldrig arbetarrörelsens strider

Juholt och S måste släppa tillväxtfixeringen


Juholts ideologi kan bli slutet för socialdemokratin

Socialdemokratins ökenvandring är över

Vi i Kalmar vet att brumbjörnen Juholt kan bitas

Juholt ett modigt förslag av valberedningen

Ett vänporträtt: Så är Håkan Juholt
Palme - politiskt arv och framtid
Om socialdemokratins förlorade själ

Amerikaniseringen av svensk politik kan vara bra

Socialdemokraterna - lär av Labour i Australien!

Persson en större s-ledare än Palme

Demokratisera Socialdemokratin

Socialdemokratins framtida tillväxtpolitik är tredje vägens politiks ände

Egenmakt - socialdemokraternas glömda uppdrag

Jag vill ha en Socialdemokrat till partiledare!

Därför är Mikael Damberg olämplig som S-ledare

Socialdemokratin måste stå emot högerns världsbild

S måste bli ett parti även för de mest utsatta


Morgan Johanssons goda intentioner fördunklas av socialdemokratisk politik

Vi socialdemokrater har en politik som folk gillar

Kriskommissionen föreslår moderat utbildningspolitik

Per Borg: Kriskommissionen undviker de svåra frågorna om välfärdens finansiering

Klassamhället måste rivas – igen

Vad händer med socialdemokratin?

Ann-Marie Lindgren kränker tänkbara kandidater

Leif Pagrotsky är rätt man i en svår tid


I individualismens värld är vi kunder


Socialdemokratin har inte varit i takt med tiden sedan 70-talet

Sahlin och Löfven står inte på oss arbetares sida!

Testuggande socialister försöker ta över arbetarrörelsen


Mona Sahlin försökte medvetet skada Sverige

Sahlins avgångstal både skrämmande och förklarande

Påvevalet splittrar Socialdemokratin


Socialdemokrater måste sluta se valfrihet som ett hot

Socialdemokratin måste förverkliga utopier

Socialdemokraterna ska inte vara ett skattesänkarparti

Sahlin förtjänar beröm för att ha förnyat partiets skolpolitik

I väntan på borgerlighetens kris behöver socialdemokratin rycka upp sig

S-ledningen tror inte på politiken de gick till val på

Historiker: Därför förlorade S väljare till SD

Socialdemokraterna måste sluta hata varandra

S på väg att tappa positionen som Sveriges största parti

Hemligheten bakom socialdemokraternas magiska formel

Partiet kan lära av oss socialdemokrater i Kalix

Sahlins misslyckande är inte en kvinnas misslyckande

Niklas Nordström: Generationsväxlingar räddar partier i kris

Bristen på politik mer akut än avsaknaden av ledare

Viktigare att göra rätt än att välja mellan höger och vänster


Socialdemokratin är lika murken ute i kommunerna

Därför vann Sahlin aldrig kvinnorna

Exemplet Sahlin visar att könskvotering är fel väg

S måste klippa navelsträngen till LO

Ilija Batljan kommer att röja vägen för Damberg

Vi måste återigen bli det riktiga arbetarpartiet


Sahlin och Persson valde fel väg redan 1991

Mona Sahlin - ett offer för ett kvinnofientligt debattklimat

Socialdemokratin är en kvinnomisshandlare


Socialdemokratin måste hitta moderniteten

Sossarnas implosion ger Alliansen en bra chans

Socialdemokratin – sätt rörelsen i rörelse

Socialdemokratisk tystnad ett allvarligt snesteg

Bara en palatskupp kan rädda Socialdemokraterna

Utan självkritik kommer S-ledningen köra partiet i diket

Därför har socialdemokratin havererat

Socialdemokraterna måste våga prata mer om tillväxt


Wetterstrand håller på att krossa oss socialdemokrater

Det finns inget mediedrev mot Mona Sahlin

Socialdemokratins framväxt och utmaning

För andra valet i rad förlorar S på hus-skatten


Socialdemokratin har ingen framtid


Mona Sahlins förra talskrivare: Därför överger jag S för C

Politikens avstånd till småfolket och mäns rädsla för kvinnor

S måste göra sig av med överbetalda PR-konsulter som Bo Krogvig
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jaha, och vem skall ta hand om problemet, som artikelförfattaren har en del rätt i. Dvs kunnigt folk med fötterna på backen och högre mål än att skaffa sig en tillvaro inom statens (S?)/partiets skyddande hägn.
Socialdemokratins största problem är väl att det inte finns annat än politiska karriärister med ganska vassa armbågar inom senare års kadrer. Kunskaper i tex tillväxt på bra sätt är det väl få som ens kan stava till. Bl.a. därav cirkusen som nu blommar ut !?
Att man i ryggsäcken har löntagarfonder för övertagande av företagen med deras egna pengar, stärker inte precis förtroendet. Man startade ju samarbete med kommunister. Och det nu! - Tack för kaffet!
På 60-talet sade man att kommunister är "lössen i arbetarrörelsens päls". Jag anser att det håller även idag.
Makt bör i bästa fall kombineras med gedigna kunskaper och därav kommande ansvar, även om det bara gäller Hallands floder, som ju debatteras så flitigt idag på skolsidan.
Hänvisning "kejsaren" ! Kanske är det inte alltid kläderna som gör kvinnan/mannen, med eller utan. Ryggrad och huvud kan vara viktigare; man väljer oftast själv sina kläder.
Socialdemokratins framtid verkar för somliga vara viktigare än landets framtid. Schlaugs har förstås inget konkret att komma med. Hans tankar om arbetstiden tyder på att han inte har förstått grunderna och vad som orsak och verkan. Arbetstid och välstånd fungerar som kommunicerande kärl. Arbetstiden minskade när välståndet ökade och när välståndet faller av resursuttömning och överbefolkning så kommer en ökning.
Att tvinga fram en kortare arbetstid är hypotetiskt möjligt, men konsekvenserna skulle bli förödande för välståndet. Idag har samhället en mängd fasta kostnader för att drivas runt. En stor arbetsinsats måste till för att betala dessa och få något netto över att konsumera. Om man exempelvis gör ett dike med en spade så är produktionen nästan linjär med arbetsinsatsen. Om däremot en grävmaskin används så åtgår mycket arbete för att göra grävmaskinen och när detta väl är gjort så är det förödande att sluta arbeta och låta grävmaskinen stå och rosta. Välståndet är inte längre linjärt med arbetsinsatsen.
Men arbetstiden skulle kunna sänkas om det arbetades mer effektivt med något liknande det så kallade 3-3-systemet, som uppfanns på 90-talet av en uppfinnare i Lindesberg. Det betyder alltså att det arbetas i tre dagar och är ledigt i tre dagar. Om någon arbetsgivare vill ha 2-2 eller 4-4 så går ju det med. Resultatet blir att allt utnyttjas effektivare. Veckohelgen försvinner. Arbetsskiften blir längre och det sparas tid och energi inom resor. Långpendling underlättas. Den totala arbetstiden minskar. Någon typ av lagordning behövs på arbetsplatsen. Man är ledig och kan göra ärenden när affärer och annat är öppet. Företagen får internationella konkurrensfördelar. De stängs inte ibland och saker blir snabbare gjorda. Indirekt kanske årscykelhelgerna och semesterstängningarna minskar. Inom vården prövades detta på 00-talet. För att det riktigt ska fungera måste hela samhället använda systemet. Miljöpartiet har tidigare till och med gett pris till systemets uppfinnare och detta var hett under tiden 2002-2005.
http://www.tretre.se/
http://www.modernteknik.nu/0306/doc/MT_tretre.pdf
http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=44740
I love you Birger Schlaug :-)
Men det hjälper ju inte ett dugg för att förverkliga en vettigare framtid. Hur klok och sakkunnig du & andra än är så måste det till nya folkliga politiska allianser för att något ska kunna hända. Det gamla "mot mitten skvalpet" är döende!
Det finns - som du pekar på - nya konflikter och nya behov. De håller på att renodlas i den nuvarande politiska debatten - i miljöer utanför etablerade media och partier. De nya politiska frågeställarna kommer inte att acceptera ett fortsatt tandlös mitt, orienterad mot gamla konflikter.
De nya politiska allianserna kan bäras fram av tre grupper i samhället:
1. De unga som driver de nya frågorna - ekologism, medborgarskap i en politiskt fri cybervärld, båda könens emancipation, småföretagande, downsizing, ny Gröna Vågen-praktik mm.
2. Kvinnor, som skrämts av hårdheten i livsvillkoren. Antingen det är drivande feminister eller kvinnor som lutar sig in mot en gardinsömmande hemmafrudröm.
3. De gamla, som nu ser sina centrala livsvärden kring ekonomisk redlighet och omsorg om det gemensamt förvaltade försumpas. Något så enkelt som skötsel av trottoarer och parker och mat som går att äta.
Det är här den politiska sprängkraften finns, den som kommer att bygga nya politiska landskap. Det är här framtiden finns.
Men är då STEG 3 embryot till en ny politisk rörelse?
Att påstå att evig tillväxt inte är möjlig är detsamma som att påstå att nya idéer, innovationer, upptäckter, teknisk utveckling och energi "tar slut". Det är sorgligt nog en mycket populär missuppfattning. Det som inte varar för evigt är icke förnyelsebara naturresurser. Det ekonomiska begreppet tillväxt är något annat och kan definitivt fortgå i evighet! När kunskap saknas blandas begreppen ihop.
Visserligen har naturresursutnyttjande och tillväxt historiskt varit korrelerade, men det behöver de inte vara. Utmaningen för framtiden är att bryta den korrelationen och det bästa sättet att göra det på är att sätta ett pris på naturresursutnyttjande. Om man märker att det inte fungerar i tillräcklig mån så är priset helt enkelt inte tillräckligt högt satt. Tillväxt grundar sig i hög grad på sådant som inte förstör miljön - ny kunskap, teknisk utveckling, effektiviseringar, högre kvalitet, nya metoder att göra samma sak (bilar som går på solcellsframtagen vätgas) osv. Det är sådan tillväxt vi vill ha.
Det säger sig självt att den dagen oljan kostar en trillion dollar per fat så kommer inte luften längre att förorenas av förbränning av olja. Det säger sig självt att den dagen det kostar en trillion dollar att hugga ner ett träd i regnskogen så kommer det problemet attt upphöra. För att inte ett lands slappare miljölagar ska utnyttjas och alla bolag rusa dit så behövs globala regler och miljöskatter och globalt genomdrivande, kontroll och efterlevnad av sådana lagar. Miljön förstörs för att det går att förstöra - eller rättare sagt för att det är för billigt att förstöra.
Självklart kommer naturresurser alltid att behövas, men i det slutna system som jorden är - förutom en konstant tilförsel av energi från solen - så försvinner inte grundämnen (med undantag av radioaktivt sönderfall). Ta metaller t.ex. De finns där, oavsett om de ligger i en malmkropp i berggrunden, på en soptipp eller hamnat i bottensedimentet av en förgiftad sjö.
Levnadsstandard och ekonomisk tillväxt handlar inte om vem som har flest onödiga prylar eller vem som har tillryggalagt flest miljöförstörande mil i bil eller flygplan. Att det i hög grad blivit så beror på att vi som konsumenter inte betalar det fulla priset för sådan konsumtion, dvs. vad sådan konsumtion borde kosta om kostnaderna för påverkan på miljön vore inbakade i priset.
Om bensinen kostade minst 100 kr litern i alla länder så skulle vi alla idag åka omkring i olika former av vätgas- och elbilar. Det är kostnadsstrukturer (negativa vinster) och förhoppningen om vinster som driver all kommersiell forskning och utveckling. Genom att vi låter det vara billigt att förstöra så sätter vi käppar i hjulet på ett okänt antal mänsklighetsgynnande kommersiella utvecklingsprojekt som aldrig får se dagens ljus.
Från artikeln:
>>[tillväxtsamhällets dilemma och problem-debatten] förs i andra länder. Inte minst efter presentationen av den engelska hållbarhetskommissionens rapport "Prosperity without Growth",
Förs debatten i andra länder?
En Google på bbc.co.uk efter rapport-titeln gav någon enstaka artikel och några bloggar (med kommentar från rätt få som skrivit upprepat). Totalt några dussin träffar.
Det var i rapportens hemland. :-)
Ekologiskt ansvarstagande är nog viktigt.
Jag skulle dock inte lämna de frågeställningarna till miljövänner som inte var med och ersatte reaktorer med kolkraft.... miljön har inte råd med dem.
Sigh. I min kommentar #5 stod det:
>>Jag skulle dock inte lämna de frågeställningarna till miljövänner som inte var med och ersatte reaktorer med kolkraft.... miljön har inte råd med dem.
Ändra till: [..] som var med och ersatte reaktorer med kolkraft [..]
Sedan ungefär år 2000 faller produktiviten kraftigt i mätt i arbetad tid per ton inom det mesta som tas ur jordskorpan. Idag är fallet cirka 4 % om året. Det är förvånande att det sker samtidigt inom i stort sett alla fossila bränslen, metaller och mineraler. Än mer förvånande att det inte finns någon information om saken. Bara för enskilda ämnen och länder finns statistik. Jag har sökt förgäves efter utvecklingen i Kina för kol. Det är ju bara att dividera antalet ton med antalet arbetare och det är enkelt, men ändå finns inget tydligt. Under de sista 7 åren har det kinesiska kolpriset vid gruvöppningen gått upp varje år och efter inflation är det ungefär en tredubbling. Idag är kolpriset där högst i världen och importen har börjat och där blir det snabbt mängder.
I USA har de ordning på statistiken och varje höst publiceras av energiinformationsmyndigheten produktivitetssiffran för kolet under året innan. Sedan år 2000 totalt i alla gruvor har produktiviteten fallit med i genomsnitt 2,7 % och mest var fallet förra året. Även kolets värmevärde har försämrats något. Varenda gruva finns redovisad av myndigheten på nätet. Det här diagrammet är min favorit. Ett fall med 4 % om året ger en halvering vart 18:e år och det är lätt att extrapolera.
http://www.eia.doe.gov/emeu/aer/pdf/pages/sec7_14.pdf
Efter 72 år med denna takt sysselsätts 8 gånger fler med samma uttag och med en teknik långt bättre och dyrare än idag. Kanske det också åtgår 8 gånger mer energi. Hade det bara varit inom kolet så hade det inte varit något, men det är faktiskt så här överallt. Ungefär vid denna tid kommer snabbt något som liknar stenåldern, men med stora geografiska skillnader förstås. De med mycket kärnvapen har också störst geologiska tillgångar och där kommer nog livet att fortsätta på en hög nivå. Sverige kommer att slås ut av överbefolkningen och importberoendet och detta torde komma snabbt och det kommer när länderna behåller sina överskott. Det blir som att dra pluggen på alltihop.
Jag följer utvecklingen ganska väl på området och vet ingen bloggare, forskare eller någon annan som har tagit upp produktivitesfallet i ett sammanhang, varken fallet i USA eller ett globalt genomsnitt för kol eller allt. Här finns inget intresse. En gogling av länken tycker man borde hitta någon intresserad i den stora världen, men inte. Inte ens Global Energy System i Uppsala med professor Kjell Aleklett har detta på programmet. Det är helt otroligt att man som lekman får göra egna uppskattningar i en så viktig fråga.
Den så kallade finanskrisen beror mycket på fallade produktivitet. Ekonomin i världen kommer alltså bara att bli sämre och sämre. Det finns en så kallad forskning vid Fysisk resursteori på Chalmers och denna är önsketänkande och trams. Generaldirektören på Energimyndigheten kommer därifrån. Maktapparaten är genomkorrumperad. Tillväxt och ständiga framgångar är heligt som i vilken kyrka som helst. Det korrupta FN-organet IPCC har närmast oändliga resurser för att leka med datormodeller och göra prognoser hundra år fram i tiden. Utan de enorma kolmängder som påstås finnas blir den politiska kampen mot koldioxiden meningslös. Massornas kan inte längre luras.
Schlaug vill minska tillväxten. Men detta kommer automatiskt och behöver inte åtgärdas. Han har inte heller något konkret förslag om hur det ska gå till. Det är alltså bara snack. Ingen behöver oroa sig för en ökning av bostadsytan per person, för den har stagnerat. Med dyrare energi kommer färre ytor att kunna hållas uppvärmda och nya byggen blir allt ovanligare. Resandet kommer också att minska. Många har nog fått hybris, ett slags storhetsvansinne som de gamla grekerna såg som det dummaste och gudarna straffade maximalt.