Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Samir El-Sabini om Skolan

”Lärarna blir bättre om eleverna tillåts ställa krav”

Lärarna skulle bli bättre och deras löner skulle antagligen öka om man gav eleverna större möjligheter att ställa krav och utkräva ansvar från sin lärare. Alla tjänar i slutändan på större rättssäkerhet och tydligare styrdokument i skolan.


Om författaren

Ordförande för Sveriges Elevråds Centralorganisation.

I år håller Lärarförbundet kongress, och under invigningen talade Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Siren, utbildningsminister Jan Björklund och ordföranden för det internationella lärarfacket Education International Susan Hopgood. Även om viss oenighet fanns var alla talare eniga om en sak: läraryrket är Sveriges viktigaste.


Det är antagligen sant. Lärare är viktiga för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskaper och färdigheter som de behöver i yrkeslivet eller på högskolan. Bra lärare är också viktigt för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som kunskapsnation. En slutsats som både Eva-Lis Siren och Jan Björklund kom fram till var att lärarnas löner borde höjas. Lärare ska generellt sett tjäna mer och framför allt ska en bra lärare få bra betalt.


Det är lätt att hålla med om den slutsatsen, inte minst med tanke på den rapport som Lärarförbundet släppt i samband med sin kongress, som pekar på att det i många fall är en ekonomisk förlustaffär att utbilda sig till lärare. Det är självklart ohållbart i längden och måste åtgärdas. Men hur ska man gå tillväga? Ska lönerna bara höjas utan att man kräver en motprestation från lärarna? Vår inställning till frågan är förhållandevis enkel. Lärarna har inte särskilt höga löner idag eftersom det inte finns tillräckligt bra sätt att avgöra hur väl en lärare sköter sitt arbete. Kärnan i problemet är att styrdokumenten som reglerar målen för skolan är otydliga och att elevernas rättssäkerhet, deras möjlighet att utkräva sina rättigheter, är undermåliga.
En grundpremiss brukar vara att yrkesgrupper med stort ansvar också bör uppbära en hög lön. Ansvar bygger i sin tur på att någon kan kräva ett visst resultat och att uteblivna resultat medför konsekvenser. Ansvar bör också kunna utkrävas från olika håll. Inom vården har till exempel läkare ett ansvar både inför landstinget, men också inför patienterna. I nuläget är det svårt, för att inte säga omöjligt, för elever att utkräva ansvar från sina lärare. De kan inte överklaga betyg, de kan inte kräva att lärarna använder några särskilda examinationsformer och det finns inga sätt för dem att säkerställa att de har lärt sig lika mycket som de har rätt till. I praktiken kan man säga att lärarna bara svarar inför rektorerna.


Regeringen skärper nu kraven på både lärare, elever och skolledare, men skärpningarna kommer bara att falla väl ut om det finns ett kontinuerligt ansvarutkrävande på varje skola. Kommer eleverna att få mer rättssäkerhet i den nya skolan? Kommer rektorer att skapa ordentliga system för klagomålshantering? Kommer eleverna att kunna kräva lika hög utbildningskvalitet oavsett vilken skola de går på? Kommer de att ha möjlighet att överklaga sina betyg på samma sätt som andra myndighetsbeslut som rör en enskild kan överklagas?


Om detta ansvarutkrävande blev verklighet skulle lärarna med största sannolikhet känna ett tydligare krav att höja sin egen prestation. Exemplet Lärarlyftet belyser problemet. Trots att i stort sett alla kommuner är med och finansierar Lärarlyftets totalt 30 000 platser har enbart 10 000 lärare valt att delta. Antagligen skulle fler ha avstått 20 procent av sin lön i ett år för att studera och utvecklas som lärare om de visste att deras arbete tydligt utvärderades och att bättre undervisning i längden gav högre lön. I dagens system saknas en sådan koppling mellan skicklighet och lön.


När man lyssnar på lärarfacken, SKL och utbildningsministern verkar det som att det är huvudmannafrågan som är viktigast för lärarnas löner. Det är självklart en viktig fråga för lärare det märks inte minst på den intensiva debatt som förs om frågan. Det är också en fråga som skär genom alla led - regeringen och oppositionen är splittrade i frågan och även lärarfacken är oense. Eleverna har inte heller tagit tydlig ställning i frågan, kanske för att varken deras lön eller status skulle bero särskilt mycket av vem som är huvudman.


Förhoppningsvis kommer också lärarfacken att inse att det är orimligt att elever inte kan utkräva ansvar från sina lärare. Ökad rättssäkerhet är inget hot mot lärarnas status eller yrkesroll utan snarare ett steg på vägen mot en mer professionell lärarkår, med större respekt från såväl elever som resten av samhället.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30128

6 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vinkling av rubriken:
Eleverna blir bättre om lärarna tillåts ställa krav

Permalänk | Anmäl #1 Mats, 2010-11-12, 22:47

Det författaren skriver om att elever skall kunna ställa krav och utkräva ansvar från sina lärare är såklart nonsens. Detta ansvar, och skyldighet, faller naturligtvis på föräldrar och skolledningen. Att ställa sådana krav på elever är direkt hänsynslöst emot dessa barn.

Det är förstås bakvänt att barn skall ställa krav på lärarna. Barn vet inte att ta ansvar för sig själva ens. Det är såklart lärarna som skall ställa krav på barnen (och föräldrarna som skall ställa krav på lärarna). Tyvärr avslöjar inte författaren vilka åldersgrupper han avser med sitt påstående. Men man kan gissa att det gäller högstadiet.

Vi kan bortse från brösttoner såsom rättssäkerhet etc. De är direkt missledande.

Författaren sätter elevkrav i ljuset av lärarlöner. Även här har han missat. Felet som lärarförbundet gör (och här får lärarna skylla sig själva om de är med i facket), är att målet är att alla skall ha samma lön. Detta innebär att det inte finns en morot att förkovra sig eller bli bättre. Såvida man inte har det inneboende i sig själv.

Det som kommer göra läraryrket intressant och få mer status är löneskillnader. Det skall löna sig att vara en bra lärare. Det skall inte löna sig att vara en dålig lärare.

Ställ högre krav på lärarna och ge de som lyckas högre lön. Där är vägen till en bättre skola. Att låta elever betygsätta lärarna kommer att leda till en sämre skola. Detta är inte ett svårt koncept.

Permalänk | Anmäl #2 Benke Olsson, 2010-11-12, 23:19

@ #1 Mats
Lärare ställer krav på eleverna, problemet är att olika lärare ställer olika krav

@ #2 Benke Olsson
Jag känner mig oerhört förolämpad av din grova generalisering. du drar alla över en kant och säger att INGA barn vet hur man tar ansvar. Motfrågan blir självklart, vet alla vuxna hur man gör det? Skulle inte tro det. Sen skriver du att föräldrar ska ta ansvar och ställa krav på lärare. det är sant, till viss del. En förälder är ju trots allt inte de som ska utbildas, vilket gör att eleven är i en bättre situation att kunna ställa krav på en specifik lärare. Samma sak gäller skolledningen, de sitter ju inte heller på lektionerna. Ansvarstagande är inte ens något skolan ska lära ut, det är en förälders skyldighet, och om inte en högstadieelev kan ta ansvar, hur kan man då förvänta sig att föräldern kan göra det på ett bra för den eleven. Vidare så brukar föräldrar nästan alltid ställa krav på lärararen så det blir det bästa i DERAS ögon. men utbildning, precis som allt annat i världen utvecklas, vilket gör att min utbildning är annorlunda från vad mina föräldrars var.

Jag gör för övrigt antagandet att författaren avser skolan i sin helhet så när det gäller låg och mellanstadiet har du rätt, de brukar generellt inte ha fått så mycket livserfarenhet för att kunna/vilja ta ansvar själv. Finns dock många undantag i detta.
Vad gäller högstadie och framförallt gymnasie så tycker jag det är självklart att man som elev ska kunna ställa krav på en lärare. För här sätter läraren betyg på eleven, betyg som kommer betyda väldigt mycket för eventuell vidareutbildning och/eller jobb. Då ska vi också kunna kräva att läraren vet vad de gör, att de lär ut rätt sake, och att de framförallt lär ut på ett bra sätt. Hur viktigt detta är säger sig själv. Om en förälder skulle komma in och ställa kraven så lär man sig knappast ansvarstagande. Tanken är väl trots allt att föräldrarna ska lägga sig i barnets liv mindre och mindre ju äldre personen blir, så personen utvecklas och lär sig att ta ansvar för sig själv och eventuella andra eller hur?

I grund och botten. Här sitter man som elev och måste lita på sin lärare att lära ut till dig som elev vad som är viktigt i ämnet som läses. Detta för att utveckla din hjärna och ditt tänkade, så du kan bli komma in i det arbetande samhället. Klart som fan att du ska få ställa krav på en person när man själv är i en sådan beroendeställning!

Permalänk | Anmäl #4 Robin Eriksson, 2010-11-13, 17:26

#4 Robin Eriksson - Kommentar: ”Jag känner mig oerhört förolämpad av din grova generalisering”?

Du kan personligen bli förolämpad om du också personligen blir tilltalad med förolämpningen i fråga men absolut inte på grund av någon påstådd generalisering oavsett hur grov den än är!

Insikten om åsiktsfrihet har blivit alldeles förlorad med den svenska kollektivismen med det refererande navelperspektiv (man sätter sig själv, sin egen person som referens hur andra ska eller får yttra sig) och därmed blir den fragila kränkningskulturen allt vanligare i Sverige. Åsiktsfrihet under yttrandefrihetens innebär nämligen att vi människor faktiskt har olika tolkningar, teser och uppfattningar om saker och ting och skolan, pedagogiken gör absolut inget undantag från den principen.

En frisk, konstruktiv debatt måste ovillkorligt utgå från att alla kan diskutera ämnet även med diametralt olika synpunkter men utan personangrepp som argument (oftast för ren prestige när andra argument saknas) å ena sidan och den självpåtagna offerrollen för diverse tilltänkta kränkningar å andra.

Du, Robin Eriksson, är (enligt vad jag kunnat förstå) en helt obekant filur i detta sammanhang för dessa två debattörer av vars åsikter du påstår dig blivit förolämpad eller hur? Men med din logik skulle vi alla dagligen bli flerfaldigt förolämpande av allt som skrivs i medier och sägs i tv bara för att dessa uttalanden kan vara i en direkt kollisionskurs med vad vi läsare och lyssnare anser oss vara och stå för.

Men så funkar inte den här världen att allmänna åsikter kan tolkas som personliga förolämpningar och om någon tror mottsatsen då får man anse sådan överkänslighet att bli förolämpad som vederbörandes privata hobby av ren sentimentalitet som vi andra faktiskt inte har något att göra med.

Det finns visserligen undantag från yttrandefriheten som skydd mot att ingen enskild grupp/minoritet kan bli ideologiskt statuerad på grund av hudfärg, läggning osv. Men i detta fall handlar det inte alls om sådant.

Permalänk | Anmäl #6 Christofer Catilan, 2010-11-13, 18:59

#6 Christofer Catilan
Noterar att du helt missat min poäng.
DU hakar upp dig på den första meningen i min argumentation. Du berör inte ens änmet i frågan som diskuteras. så annat än att såga min, enligt dig, brist på argumentationsteknik , vad är dina åsiker i frågan?

Permalänk | Anmäl #7 Robin Eriksson, 2010-11-17, 20:45

#14 Hans Palmstierna - Kommentar: ”Vad sägs om att slänga ut iden om skolan som uppfostringsanstalt och återgå till en skola vars enda syfte är att förmedla kunskaper?”

Det där är inte ens någon akademisk fråga utan kristalliskt rent sunt förnuft!

Samir El-Sabini skriver i en artikel på Newsmill: ”Lärarna blir bättre om eleverna tillåts ställa krav”!

Och visst kan det även stämma men resultaten blir definitivt bättre om man tillåts ställa krav på eleverna med ordning och reda. Enligt en uppgift i Expressen idag: ”…mer än var fjärde 20-åring enligt Skolverket saknar slutbetyg från gymnasiet”.

Varför? Därför, tror jag bestämt, att eleverna har inflytande över att få välja och påverka sina studier. En del väljer bara bort kunskapen helt enkelt för att alla former av studier har jobbiga moment som ingen kan undgå. Det kan man inte kompensera med att vi inbillar oss att det ska vara roligt för barnen att lära sig. Ty även roligheten handlar om smaksaker.

Permalänk | Anmäl #8 Christofer Catilan, 2011-06-30, 11:57

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.