Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Nils Olsson om Skolan

Kunskapsskolan är förbi, framtiden är en relationsskola

Sedan skolobligatoriet 1842 har den svenska utbildningen gått igenom två perioder med var sitt fokus: plikt respektive kunskap. Det är dags att erkänna att vi nu har kommit längre och står inför en tredje: relationer. Så låt oss lägga kunskapsskolan åt sidan och istället skissa upp framtidens relationsskola.


Pliktskolan

Från det att skolan blev obligatorisk och fram till andra världskriget var dess viktigaste uppgift att lära ut plikt. I ett samhälle som snabbt blev industrialiserat behövdes arbetskraft som det gick att lita på; den skulle komma i tid, läsa sina instruktioner och lyda förmannens order. I ett betänkande inför skolpliktens (!) införande skrev folkskolans utskott: "Då samhällets högre ändamål icke kunna vinnas, om dess medlemmar lemnas i råhet och okunnighet, har Staten både skyldighet att befrämja folk-bildningen, och rättighet att af hvarje samhälls-medlem fordra åtminstone det kunskapsmått, hvartförutan han icke förmår sin bestämmelse eller rätt uppfylla sina pligter." Medborgarna hade alltså sin plats (bestämmelse) i samhället och förväntades att med hjälp av förberedande skolgång kunna uppfylla sina plikter i livet. Samtidigt fick föräldrarna skolning i att låta andra auktoriteter ta hand om barnen, en betydelsefull förändring i ett patriarkaliskt bondesamhälle. Staten tog med skolpliktens hjälp över ett område som genom seklerna varit kyrkans domän och skolan fick med sig arvet från kyrkan.
Pliktskolan löste sin uppgift väl och fick även goda spill-over-effekter. Folkrörelser kunde bildas och kulturen och politiken vitaliserades.
Efter hundra års utbildning i plikt började man växa ur kostymen, samhället hade kommit långt från det religiösa bondesamhället och var nu ett urbaniserat industrisamhälle vars företag mötte allt hårdare internationell konkurrens. Skolan var tvungen att anpassa sig. En starkt bidragande faktor var Nürnbergrättegångarna; ett land fullt av medborgare som till varje pris gör sin plikt utan att inse, eller ta ansvar för, konsekvenserna är dömt att gå under och dess företag att förlora på den internationella marknaden. Det var dags för kunskapsskolan att ta över.

Kunskapsskolan

Tanken efter andra världskriget var att genom skolgången forma medborgarna till självständiga, ansvarstagande individer. Fokus kom att ligga på kunskap och teoretiskt lärande, medborgarna skulle förstå vad deras handlande innebar och genom det kunna ta ansvar. Alla skulle lära sig så mycket som möjligt och grundskolan utvecklades till en förberedelse för högre studier. Föräldrarna var nu vana att lämna ut barnen till samhället för uppfostran. Måttet på hur väl samhället lyckades med uppgiften var kunskapsbaserat. Hela samhället var byggt kring kunskap. Mantrat "kunskap är makt" innebar investeringar i kunskap, både i företagen och bland myndigheterna. Man behövde kunnigt folk som kunde förbättra processer, utveckla nya produkter och snabbt ta till sig nya rön och omsätta dem för samhällets och företagens bästa. Kunskap blev något man ständigt sökte, skyddade och vårdade väl. För att förtjäna respekt krävdes kunskap, de gamla auktoriteterna löstes upp. Detta manifesterades tydligt under den så kallade 68-revolutionen som slutligt ändade den borna auktoriteten och de gamla hierarkierna.
Kunskapsskolan påverkade samhället positivt på massor av sätt. Friare arbetsuppgifter med utvecklingsmöjligheter, meritokratin befästes, rikare fritid med hobbys, granskande och ifrågasättande av företag och myndigheter.
Efter snart sextio år av kunskapsskola och samhällets allt större ansvarstagande över barnens uppfostran märker vi nu av en stor osäkerhet om vart vi är på väg. Skoldebatten kretsar runt problem som hängt med skolan i alla tider; dåligt uppfyllande av undervisningsmålen, dåliga och för få lärare, dåligt underhållna skollokaler, ekonomi och styrning etc. Men i dagens mogna kunskapssamhälle känns det som att vi är något större på spåren. Vi har helt enkelt gått förbi kunskapsskolan och kliver in i en ny: en relationsskola.

Relationsskolan

Social kompetens, lagspelare, koordinator, engagerande, kontaktskapande - orden från platsannonserna visar att vi mer och mer värdesätter något som kallas "personliga egenskaper" i samma annonser. Vad som menas är hur bra personen är på relationer. Att kommunicera kunskap i samarbeten ses som en avgörande framgångsfaktor, inte kunskapen i sig. Auktoriteter byggda på kunskaps- och informationsövertag viker sig för kommunikationsorkanen på nätet. Svenskt Näringsliv vill "höja kvaliteten" på utbildningarna genom samverkan (se där!) mellan skola och näringsliv. Exemplen är otaliga där samarbete, samverkan, samspel, kommunikation, interaktion, kollaboration, medverkan och deltagande är avgörande för det goda.
I vårt nya relationssamhälle blir inte investeringen i kunskap avgörande, utan förmågan att tillsammans med andra använda den. Pliktskoleeleven läser instruktionen och frågar chefen. Kunskapsskoleeleven kollar med boken och gör en egen lösning. Relationsskoleeleven hittar hundra till med samma problem, kommer i kontakt med källan och får problemet löst för alla.
Med en relationsskola kommer samhället att förändras. Hur bemöter en person som gått i relationsskolan en främling i burka? Hur agerar hon vid en konfrontation med antidemokrater? Hur uttrycker hon sitt missnöje mot tågförseningen? Hur tar hon emot sina nya grannar? Hur planerar hon helgen? Vad värdesätter hon i sitt liv?

Hur kommer då relationsskolan att se ut? Vad ställer den för krav på lärarna? Vad innebär den för de nischade friskolorna? Hur bildas klasserna? Finns det klasser? Hur utformas skollokalerna? Vilka ämnen finns med i utbildningsplanen? Finns det ämnen? Hur mäter man dess prestation? Hur mäter man elevernas?
Jag ber Jan Björklund och de svenska skoldebattörerna att lämna betygs- och kunskapsdiskussionerna, blicka framåt och skissa upp den kommande relationsskolan. Som Homer Simpson uttryckte det "The war is over and the future won. The past never had a chance."





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/30040

10 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du har en liten poäng...framförallt tycker jag ett ämne såsom "relationskunskap" borde vara obligatoriskt.

I detta ämne kunde man baka in flera livsviktiga områden, t.ex konfliktlösning, grupparbete och varför inte hur man raggar och hur långt man kan gå innan det är för långt?

Bara det sistnämnda exemplet tror jag skulle göra underverk för sexualbrottsstatistiken....det finns så mkt skit som händer som egentligen bara är en fråga om missförstånd =)

Permalänk | Anmäl #1 madamehussein, 2010-11-10, 17:46

Kan det vara så lätt att det bara är att lägga till ett ämne (livskunskap kanske?) och så har vi en relationsskola?
Nej, jag tror att hela utbildningsväsendet måste ändra fokus. Kanske är det så att det viktiga inte är vad man lär sig utan hur man gör det tillsammans med andra.

Permalänk | Anmäl #2 Nils Olsson, 2010-11-11, 14:34

Jamen vad VILL du då egentligen?
Det är väl jättebra med relationer, men hur i helskotta får du det att kontrastera med kunskap? Kanske det är så att om man fokuserar på matematik och läsförståelse så blir man en tråkig relationsfattig stackare?

Permalänk | Anmäl #3 Kula, 2011-04-12, 10:49

Herre jösses...relationsskola...

Är det detta som det nya ämnet "livskunskap" som eleverna tvingas genomlida syftar till?

Jag ser med paranoid bävan fram emot 40 minuter "förträngda minnen" där i alla ämnen obehöriga lärare som fått crash courses i psykoterapi lockar ur barnen minnesepisoder där "nånting hände"...

Jag tycker det låter som en dålig idé att inte ge sveriges barn den kunskap de behöver för att göra sina egna tolkningar av världen. Vem vet, det kanske kan göra att de kan relatera till främlingar också?

Permalänk | Anmäl #4 Joakim Ekstrand, 2011-04-12, 22:20

Hej Nils! Som förälder och potentiell arbetsgivare blir jag fullständigt livrädd över det du säger. Behovet av goda ämneskunskaper är större än någonsin idag. Sen är det en annan sak att relationskunskap och inlärningstekniker också är viktiga, men det är i tillägg till kunskaperna, inte som ett alternativ. Den typen av färdigheter kan barn och ungdomar skaffa sig på andra håll, inte minst genom att många föräldrar har arbeten där sådant är en naturlig del av vardagen. Men när det gäller att förmedla ämneskunskaper, är skolan oslagbar.

Jag ser en direkt parallell mellan talet om relationsskola och entreprenöriellt lärande och 80/90-talets myt om det "papperslösa kontoret". I båda fallen handlar det om något nytt, som man tror skall innebära en revolution. Men man glömmer att sätta in det nya i en kontext av vardagens krav. I stället för att få ett papperslöst kontor, producerar vi mer papper än någonsin. Och jag är rädd att vi kommer att få en generation av ungdomar med bristfälliga ämneskunskaper utan verktyg och färdigheter att skaffa sig sådana.

Så snälla Nils: Jag skulle vara tacksam om du och dina meningsfränder kunde droppa utopierna och återgå er grunduppgift; att förmedla ämneskunskaper. Annars är jag rädd för att vi föräldrar kommer att ha ett städjobb utan motstycke för att hjälpa våra barn och att vi arbetsgivare kommer än mer se utanför Sveriges gränser för kompetent arbetsgräns.

Din tanke är fin... men den håller inte.

Permalänk | Anmäl #5 Magnus Bleckert, 2011-04-13, 13:01

Hmmmm... blev nog lite fel ovan. Jag menade metoder för informationssökning där jag skrev inlärningstekniker.

Permalänk | Anmäl #6 Magnus Bleckert, 2011-04-13, 14:02

Eftersom mina ämnen matematik och fysik är fullsmockade med kunskapsstoff antar jag att dessa ämnen inte längre behövs i dagens moderna samhälle. De som t.ex. servar kärnkraftverken kan säkert på ett smidigt sätt nöja sig med att bara förhålla sig till vilka grepp som just för dagen säkerställer en säker drift.

Permalänk | Anmäl #7 pekka karvonen, 2011-04-15, 21:30

Framtida platsannons:

Vi är ett modernt företag som bygger broar i betong lite överallt och ofta med stor framgång. Nu expanderar vi ytterligare och söker därför en civilingenjör. Det är önskvärt men inget krav att du kan en del matte och har ett hum om hållfasthetslära. Eller att du åtminstone vet var på Internet du kan hitta nödvändig information.

Men vi förutsätter att du är en trevlig prick med god social förmåga och utan fördomar mot kollegor som kan vara exempelvis analfabeter.

Spännande Broar AB

Permalänk | Anmäl #8 Tage Sundin, 2011-04-17, 08:57

En intressant och förmodligen korrekt analys över målsättningen med den svenska skolan, men företagen som skriver de här orden i sina jobbannonser glömmer att tillägga att det är endast en viss sorts relationer som är efterfrågade. Sådana relationer som bygger värde i företaget och för att det ska kunna ske anställer man endast kunniga personer med gedigna kunskaper inom relevanta områden.

En person utan kunskaper men med stor förmåga att samarbeta och utveckla relationer duger inte. Ett stort problem som många företag måste hantera är att de anställda bygger relationer via sociala medier och använder internet på icke avsedda sätt. Det är ju till och med giltig anledning till avsked. Även dina åsikter som du öppet visat i cyberrymden kan få katastrofala följder för dig. Visst, du ska vara bra på att bygga relationer men inte för bra.

Att samarbete har blivit viktigare inom företags och forskningsvärden är ju uppenbart, men det innebär inte automatiskt att kunskap inte längre efterfrågas. Tvärt om, experter ska ju till och med kunna få betala lägre skatt än vanliga dödliga enligt de här företagens åsikter.

Det är så lätt att se världen i kategorier med vattentäta skott emellan. Det har varit ett problem i skolan för det har även gällt de rådande pedagogiska metoderna som har avlöst varandra. Den lärare som inte hela tiden är beredd att ändra sina framgångsrika undervisningsmetoder efter rådande mode har ofta fått problem på många skolor.

Kunskapsskolan kommer för all framtid att finnas kvar i alla länder som vill uppnå en välmående framtid. Det är nog oundvikligt. Snillena och ensamvargarna kommer även de att ha sin plats i samhället. Ny kunskap och nya idéer kommer inte av sig själv. De uppstår i människors hjärnor och utan kunskap kommer de att sina.

Permalänk | Anmäl #9 Kristian Fredriksson, 2011-04-20, 05:19

Nils! Det är tråkigt att så många av dem som kommenterat din artikelmöht inte har förstått din poäng. Det råder i kommentarerna en stark positiviskisk kunskapssyn. Självklart behöver individen träna och utveckla färdigheter men det är först i relation de kommer till betydelse. Hur jag som människa använder mitt kunnande. Det är i relation som kunskap ges mening och inte minst värde. Läs gärna min artikel som me en annan vinkel syftar till samma utveckling av skolan. Även den har KF haft svårt att förstå då han bara ser kunskap med Poppers ögon.

Permalänk | Anmäl #10 Peter Bragner, 2012-04-29, 22:27

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.