Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Debatt i Lund - Kan tekniken rädda världen?

Lise Nordin om Debatt i Lund - Kan tekniken rädda världen?

Naturvetenskapen ska utgöra grunden för den miljöpolitiska debatten

 En ekonomisk tillväxt som ökar kostnaderna för miljöförstöring mer än den själv växer, leder inte heller till någon positiv utveckling. I diskussionerna om utveckling och tillväxt måste alltså konsekvenserna för tillståndet i samhället vara det intressanta. Det menar Lise Nordin, riksdagsledamot för miljöpartiet. 


Om författaren

Lise Nordin är miljövetare och riksdagsledamot (MP).

 

 

 

Utgångspunkten för diskussionen om ett hållbart samhälle måste vara tillståndet i miljön. Miljön är förutsättningen för allting. Och hur olika beslut eller tekniska innovationer påverkar miljöarbetet bedöms lämpligast genom att mäta och analysera miljötillståndet.

Många tekniska innovationer har gjort att en funktion eller tjänst har kunnat göras med mindre miljöpåverkan. Exempelvis mindre bränsleslukande bilar och energisnåla hushållsapparater. Detta faktum får dock inte göra att beslutsfattare lutar sig tillbaka utan att analysera om miljötillståndet tack vare den tekniska innovationen blivit bättre. En analys av utvecklingen hittills visar att miljövinster i enskilda produkter eller tjänster har ätits upp av en totalt sett ökad konsumtion. Ett konkret exempel är att Sverige idag har fler miljöbilar än någonsin, men Vägverket redovisar att de totala utsläppen från persontrafiken ökat med 10 % sedan 1990 på grund av ökad bilism. Sverige kommer inte närmare klimatmålen för att vi har fler miljöbilar, utan om utsläppen minskar.

Kopplingen mellan miljö och ekonomisk tillväxt har diskuterats utifrån många olika teoretiska angreppssätt. Flera utgår ifrån att miljöpåverkan minskar när ett land blir rikare samt att fattiga länder har den största miljöpåverkan. Det bästa sättet att testa dessa påståendet bör vara att studera hur miljötillståndet påverkats av ekonomisk tillväxt i olika länder och i olika perioder. Nationalekonomen Paul Ekins har visat att varken OECD eller EU-kommissionen har presenterat några data som stödjer idén att rika länder kan växa ur miljöproblem. Den rika delen av världen har visserligen minskat utsläppen av ämnen såsom bly, svavel och freoner men samtidigt har utsläppen av ämnen som koldioxid och kväve fortsatt att öka trots ekonomisk tillväxt. Dessutom tillkommer nya miljöproblem, som fler hälsoskadliga kemikalier.

Det finns olika verktyg som används för att mäta miljöpåverkan och miljötillstånd. Ekologiska fotavtryck är ett verktyg som möjliggör en jämförelse av länders resursförbrukning per capita. Ekologiskt fotavtryck kallas den landyta som behövs för att förse befolkningen i ett område med mat, transporter och bränsle och för att ta hand om avfall och utsläpp. Verktyget ekologiska fotavtryck är särskilt relevant då det utgår ifrån den begränsade mängd resurser som finns på jordklotet samt att det värderar alla människors rätt till resursuttag lika. En genomsnittlig invånare i Bangladesh har ett ekologiskt fotavtryck på 0.5 hektar och en genomsnittlig svensk 5.1 hektar, enligt Energimyndigheten. Exemplet följer väl mönstret att rikare länders medborgare har större ekologiskt fotavtryck än medborgare i fattigare länder och borde avskriva påståendet att det är den fattiga delen av världens befolkning som har den största miljöpåverkan.

Miljötillståndet i Sverige mäts regelbundet genom de 16 nationella miljömål som skapades 1999. Miljömålen beskriver de största miljöutmaningarna som Sverige står inför och ambitionen är att målen ska vara uppfyllda 2020. Halvvägs dit kan man konstatera att av de 16 målen bedöms endast målet om ett skyddande ozonskikt var möjligt att nå inom den utsatta tidsgränsen. För flera av miljömålen går utvecklingen bakåt.

En analys av miljöpåverkan och miljötillståndet visar tydligt att den politik som förts hittills inte löser miljöproblemen, varken i ett nationellt eller globalt perspektiv. Exemplen ovan stärker också bedömningen att det är miljötillståndet som ska avgöra om utvecklingen går framåt eller bakåt. Att stirra sig blind på exempelvis miljöbilar kan vara förrädiskt.

Ofta har det satts likhetstecken mellan ekonomisk tillväxt och utveckling. Det är dags att nyansera tillväxtdebatten. Det handlar inte om att vara för eller emot tillväxt utan vad som är önskvärd utveckling. Utveckling kan vara utbildning, kultur, innovationer eller möjligheter för mer fritid.

Denna utveckling tär inte på begränsade naturresurser. Begreppet tillväxt kan vara rent missvisande och inte alls leda till utveckling utan motsatsen. En miljökatastrof eller olycka kan leda till ekonomisk tillväxt eftersom samhället måste byggas upp igen, men samma samhälle har då inte fått någon positiv utveckling i slutändan. En ekonomisk tillväxt som ökar kostnaderna för miljöförstöring mer än den själv växer, leder inte heller till någon positiv utveckling. I diskussionerna om utveckling och tillväxt måste alltså konsekvenserna för tillståndet i samhället vara det intressanta. En miljöpolitik som inte utgår ifrån miljötillståndet riskerar att skjuta snett.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29996

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bo T:

I Sverige har åtminstone så sent som i juni - juli 1948 förekommit kravaller mellan etnisk svensk majoritetsbefolkning och tattare, vilka invånarna i Jönköping avsåg driva ut ur staden. Den som menar att sådant som etnisk rensning inte kan förekomma i Sverige eftersom Svenskar är för civiliserade påstår alltså att människor i Sverige på något sätt utvecklats till en högre form av varande under de senaste 62 åren. I dag talar likafullt - trots den uppenbara risken för social oro som inryms i konkurrens om det allmännas resurser - flera faktorer för att statsledningen snart kan komma att tvingas ändra grunden för den svenska arbetsmarknadspolitiken.

Som exempel kan nämnas följande.

•I Svd den 2 november 2010 har Wanja Lundby Wedin (LO) tydligt uttryckt att den fria rörligheten för arbetskraft inom EU har företräde framför den fackliga strejkrätten. Lundby Wedin efterlyser lagstiftning som ska ändra förhållandet men beskriver dagens situation på följande sätt. "EU-domstolens beslut i fall som Laval och Viking visar med tydlighet att strejkrätten enligt rättspraxis är underordnad de ekonomiska friheterna."

•Årets Nobelpris i ekonomi, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap, delades ut till ekonomerna Peter Diamond, Dale Mortenson och Christopher Pissaredes vilka visat att höga ersättningsnivåer leder till hög arbetslöshet.

•En global finanskris av mycket djup omfattning är att invänta. Denna kris har samband med geopolitiska förändringar i omvärlden och Sverige är allför beroende av utrikeshandel för att inte påverkas negativt därav.

•Mer seriösa insatser för att bryta beroendet av olja ser ut att vara nödvändiga i närtid.

Frågan lär egentligen bara vara till vilket katastrofalt stadium befolkningens långsiktiga intressen ska behöva förfalla för att den folkvalda församlingen aktivt ska fatta beslut som strider mot samma befolknings kortsiktiga intressen.

Permalänk | Anmäl #2 Tobias Wallin, 2010-11-09, 20:25

#2 Tobias Wallin. Vilka skulle de kortsiktiga intressena vara?

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2010-11-10, 09:59

Bo T;

Artikeln nämner ingenting om varken islam eller judar.

Permalänk | Anmäl #4 Carl-Olof Hillerdal, 2010-11-10, 13:57

Tack för en bra debatt. Lise: jag tycker du är samlad, kunnig, knivskarp och välbalanserad, och blir jätteglad av att höra att du sitter i riksdagen med alla dessa "vapen".
Lycka till, hoppas du får många minuter i talarstolen!

Permalänk | Anmäl #5 L. Cienfuegos, 2010-11-10, 21:06

Jag tyckte att debatten inte gav något alls tyvärr. "Paneldeltagarna" stod för långt ifrån varandra. Vissa av dem tycktes dessutom sakna grundläggande kunskap om miljöproblemens orsaker, vilket hämmade diskussionen. Diskussionen blev platt och ointressant.

Permalänk | Anmäl #6 Jenny Lundahl, 2010-11-10, 21:39

Ja, det kan jag hålla med om, att debatten hade vunnit om vissa deltagare varit mer pålästa och bättre på debattteknik, eller om debatten hade haft tydligare riktlinjer eller tydligare moderering, eller om den varit 2 timmar längre. :-)
Frågor från publiken kanske ska läggas i slutet istället, det tror jag man vinner tid på. Man vill ju lyssna på panelen först o främst, även om frågor berikar debatten.

Permalänk | Anmäl #7 L. Cienfuegos, 2010-11-10, 21:42

Bo T: Folkets kortsiktiga intresse är arbetsmarknads- och välfärdspolitikens bevarande. Det finns ett löntagarintresse i att behålla arbetstillfällen inom befintliga verksamheter och i att behålla kontrollen över lönebildningen.

Det långsiktiga intresset är att skapa förutsättningar för (den nära) framtidens arbeten.

Just nu försöker väl statsledningen att bygga upp en sorts terrorbalans genom att säga att välfärdens bevarande kräver ändå högre invandring än i dag. Det måste ju betyda att det även går att välja alternativet sänkt välfärd och lägre invandring...

Det är i alla fall självklart att i samma stund som staten sänker de "av arbetsmarknadens parter framförhandlade lönerna" genom att stänga det ymnighetshorn som arbetslöshetsförsäkringen är så kommer SD:s budskap att vinna massorna.

Permalänk | Anmäl #8 Tobias Wallin, 2010-11-10, 22:00

"Artikeln nämner ingenting om varken islam eller judar."

#4 Carl-Olof Hillerdal. Jag diskuterar Miljöpartiets politik och konstaterar att partiet är hycklare eftersom man inte vill beröra den i särklass viktigaste ekologiska framtidsfrågan, den globala överbefolkningen som i rask takt nu sprids till Sverige.

Jag förklarar också varför partiet anser att ekologin är underordnad andra politikområden.

Är inte kommentarsfältet till för att kommentera?

Permalänk | Anmäl #9 Bo T, 2010-11-11, 10:36

Ok, #8 Tobias Wallin. Nu ska jag predika lite:

Den framtida tillväxten hänger på tillgången på billig energi och inte på hur mycket folk som bor i landet. Därför är det en obegåvad analys att tro att Sverige gynnas av invandring.

Peak-oil för med sig massarbetslöshet. Anders Borg kommer att lämna ett förslummat Sverige efter sig.

Men Miljöpartiets politik är ännu sämre och det är ju inte så konstigt eftersom den är en rent akademisk produkt.

Permalänk | Anmäl #10 Bo T, 2010-11-11, 10:50

Bo T: Motpredikan: Frågorna invandring och välfärd är direkt sammanvävda i dagens globaliserade ekonomi. Men en första fråga är kanske snarare hur relevant nationsgränserna är när stora delar av befolkningen i ett land som Sverige rör sig som de vill och tar dagens konsumtionsnivåer för givna.

Sverige gynnades givetvis av att ett i förhållande till folkmängd litet antal Valloner invandrade, liksom Sveriges ekonomi i dag faktiskt gynnas av vissa invandrargrupper.

Men. Den STORSKALIGA invandringen i dag av individer som inte ens kan förväntas klara sig själva måste nog förklaras på annat sätt än att någon i ansvarig ställning tror att individerna ska bli självförsörjande.

Till exempel kanske den leder till att Sverige inte ännu är måltavla för terrorism? Om Sverige stoppar invandringen från länder med katastrofala framtidsutsikter lär Sverige ganska snart betraktas som ett lovligt mål för terrorism på samma sätt som Danmark, Storbrittannien m. fl,

Och. Än viktigare. Kritik mot välfärdspolitiken framfördes redan vid 1900-talets inledning, bland annat på grund av att nativiteten sjunker till för låga nivåer bland befolkningsgrupper som får det bättre. Det har alltså varit känt - men förtigits - under hela 1900-talet att välfärdpolitik bara kommer att kunna föras under några få generationer. I Sverige måste ju dock alla åsikter som ska få framföras ta sin utgångspunkt i Socialdemokratins värderingar. I princip att "Arbete skänker hälsa och välstånd och minskar tillfällen till synd.". Och att nationalism är av ondo. Alla alternativ i riksdagen - utom möjligen MP - hävdar samtidigt fortfarande att välfärdspolitiken ska kvarstå, trots att inga av dem egentligen kan åstadkomma detta och att de negativa effekterna är ohållbara.

Sverige har exporterat det mesta av produktion till andra länder, ofta med sämre miljökrav vilket lett till att effekten av Sveriges konsumtionsnivåer syns någon annanstans.

Varför inte betrakta det Svenska kärnlandet som Noaks ark?

Permalänk | Anmäl #11 Tobias Wallin, 2010-11-11, 13:41

I texten nämns ordet ”miljö” ett 40-tal gånger i ett 10-tal olika kombinationer. För mig är miljön är inget problem. Naturen renar sig själv och det går snabbt. I USA finns en kristen sekt som kallas Amish och som motsätter det mesta som har kommit under de sista 100 åren. Elektricitet, bilar, läkemedel med mera används inte. Är det detta som Miljölisa vill ha? Eftersom det inte finns något konkret så är det svårt att veta. Hennes prioriteringar; utbildning, kultur, innovationer och fritid, skulle hon i så fall få titta i himlen efter. Och det skulle inte göra miljön så mycket bättre. Det är bara flum från Miljöpartiet. De tror att de kan äta kakan och ha den kvar och många flumnissar går på det, miljöflumet. På lite sikt är problemet åtminstone för det här landet överbefolkning och importberoende. Därför behövs åtgärder som ett EU-utträde, ett stopp för massinvandringen och en viss brytning av alunskiffer för syntetisk olja och uran.

Permalänk | Anmäl #12 Urban Persson, 2010-11-11, 13:45

Förmodligen skulle precis varenda uns av importberoende vad gäller energi lösa sig om man bara gjorde småskalig energiproduktion med möjlighet att sälja energi till elmarknaden vid överskott möjligt. Detta skulle kräva nettomätning av el, avskaffande av byråkratisk dumhet vid ansökan om privat elproduktion, och lättande av miljökraven på att få sätta upp vindsnurror. Problemet är bara att de som skriker högst om miljön endast predikar avhållsamhet. Som vad gäller könssjukdomar fungerar inte avhållsamhet här heller.

Permalänk | Anmäl #13 Sven P Andersson, 2010-11-16, 09:55

Utveckling kan vara utbildning, kultur, innovationer eller möjligheter för mer fritid.
Förstår inte utbildning, kultur och fritid har väl inte med utveckling att göra, innovationer har väl alltid med utveckling att göra. Skall man omdefinierar utveckling till att inkludera allt eller skall man exkludera lågutbildade och folk som tycker att kultur är något flams.

Permalänk | Anmäl #15 Erik almgren, 2011-01-02, 23:41

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.