Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Kylan och de skenande elpriserna

Jonny Fagerström om Kylan och de skenande elpriserna

Vintermörkret sänker sig över energipolitiken - igen

I en offensiv i lokaltidningarna i veckan påminner Maud Olofsson svenska folket om "hur tufft det var i vintras när elpriserna sköt i höjden bland annat för att kärnkraften inte hade full funktion och vattenmagasinens nivåer var låga". I vinter ska detta minsann inte upprepas. Eller?


Om författaren

Jonny Fagerström 52 år, överstelöjtnant i pansartrupperna, styrelsemedlem i Stockholmsinitiativet och i Föreningen Svenskt Landskapsskydd.

Stockholmsinitiativet är ett politiskt och ekonomiskt oberoende nätverk vars ambition är att kritiskt granska klimatfrågan och belysa dess politiska och ekonomiska konsekvenser. Svenskt Landskapsskydd är en riksorganisation som har till uppgift att värna om att Sveriges vackra natur och kulturlandskap inte genom storskapliga exploateringar förvandlas till industrilandskap

Närings- och energiministern gör sig skyldig till en rad felslut i sin artikel där hon bla skriver:

"Vår elproduktion som i huvudsak består av vattenkraft och kärnkraft gör oss sårbara. Regeringens ambition att skapa ett tredje ben i elförsörjningen i form av ny elproduktion från bland annat vind- och biokraft är därför fortsatt prioriterat."

Att försöka minska sårbarheten genom att bygga storskalig vindkraft kommer bara att eskalera problemen. Om den gångna vintern bevisade något med bäring på energipolitik så var det just vindkraftens tillkortakommanden i ett kallt klimat.

Vid vinterns högsta förbrukningstopp klockan 17-18 den 8 januari 2010 var den totala förbrukningen 26 200 MW, samtidigt bidrog vindkraften med 310 MW. Vindkraften bidrog alltså med omkring 1 procent av den svenska elförbrukningen vid tillfället.

Vid eftermiddagstoppen den 21 december 2009 bidrog vindkraften med ca 100 MW. Den totala förbrukningen var då omkring 25 800 MW. Vindkraftens bidrag blev alltså knappt 0,5 procent av den totala elförbrukningen trots att vindkraft uppgår till totalt 5 % av den installerade effekten i landet. Vindkraftens effekt var vid tillfället endast 6 % av den installerade vindkraftseffekten.

För att i någon mån försöka ställa kärnkraftens och vattenkraftens påstådda "sårbarhet" i relation till vindkraften så kan man konstatera att kärnkraften arbetade med ungefär 75 % av sin kapacitet och vattenkraften var ytterst nära 100 % av sin kapacitet. Hade även vattenkraften och kärnkraften uppvisat samma katastrofala brist på effektivitet som vindkraften hade det svenska samhället kollapsat.

"Minst lika viktigt är att den el som produceras kan nå kunderna genom goda nätförbindelser. Därför har regeringen ökat anslagen till Svenska Kraftnät som jobbar med att förstärka nätkapaciteten, både inom Sverige och till våra grannländer." skriver Maud Olofsson vidare.

Dessvärre är detta rökridåer för att driva på den storskaliga vindkraftsutbyggnaden. Svenska Kraftnät har i sin utredning: "Storskalig utbyggnad av vindkraft" slagit fast att: "Om utbyggnaden av vindkraft i Sverige överstiger 10 TWh nås ett läge då stamnätets överföringskapacitet behöver förstärkas. Vid större utbyggnad, upp mot 30 TWh, krävs ännu större anpassningar av elförsörjningssystemet, vilket gör stora och kostsamma åtgärder nödvändiga."

Det handlar om i huvudsak två kostsamma områden, nämligen utbyggnad av stamnätet och utbyggnad av reglerkraft. Båda åtgärderna beror på vindkraftens intermittens, dvs oregelbundenhet. Reglerkraften behövs för att balansera elnätet och ersätta vindkraften när det blåser för lite eller för mycket. Den svenska vattenkraften är mest lämplig för ändamålet. Enligt Svenska Kraftnät behövs ca 5000 MW ytterligare reglerkraft för att klara behovet om vindkraften skall byggas ut till 30 TWh. Det kan innebära 5 st nya vattenkraftverk som Harsprånget eller 10 st av Porjus storlek. Vilka orörda älvar skall byggas ut för vindkraftens skull?

Kostnaderna för utbyggnad av stamnätet samt ökade kostnader för balanshållning och reglering beräknas uppgå till 25 miljarder kronor, till detta kommer 7,5 miljarder kronor för effektförluster i näten.

De problem för vattenkraften som annars följer av den storskaliga utbyggnaden av vindkraft är att vattenflöden och vattenstånd kommer att variera över tillåtna gränser, vilket förutom stora samhällsrisker medför ökade påfrestningar på biotoper i vattendragen. I de lägen där man tvingas släppa vatten förbi turbinerna så går naturligtvis också miljövärdet av vattenkraften helt förlorat.

Till summorna skall läggas de subventioner om 300 miljarder kronor fram till år 2035 som den planerade utbyggnaden av vindkraften kommer att kräva. 150 000 människor på landsbygden kommer att få sin livsmiljö förstörd.

Den enda relevanta slutsatsen av den gångna vinterns palaver torde vara: Beslut om renovering av kärnreaktorer och vattenkraftsturbiner kan påverkas men vinden kan det inte.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29904

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vindkraften är vår för tillfället mest iögonfallande organiserade brottslighet. Man undrar hur mycket Maud själv drar hem på detta. Hon kan inte vara så korkad att hon gör det utan att själv tjäna på det.

Permalänk | Anmäl #1 Kurt Myrhagen, 2010-11-06, 15:59

Men kom igen nu...det är vinstdrivande företag, som enligt bolagslaget måste se till att göra sitt yttersta att tjäna pengar. Klart att dom vinst optimerar allt då, annars vore det väl en skandal!

Permalänk | Anmäl #2 Göran Andersson, 2010-11-06, 16:39

När det var som kallast förra vintern var aktuell effekt vissa dagar nere på katastrofala 2-3 procent. Tur att man har en braskamin att förlita sig på. På väggen i riksdagskammaren borde det därför sitta en stor display som visar aktuell effekt från vindstat.nu. Följer de aktuell effekt en tid så kan de ej så (tyvärr) tekniskt kunniga riksdagsledamöterna räkna ut att låg utnyttjandegrad och som dessutom är intermittent inte är något att räkna med. Det räcker med att titta på Aktuellt igår kväll (13 minuter och 35 sekunder in i programmet):
http://svtplay.se/v/2226131/aktuellt/5_11_21_00_-_textat
så förstår man att vindkraften är ett gigantiskt slöseri med skattepengar. Om vindkraften vore något att ha varför måste den då subventioneras så kraftigt? Denna vindkraftutbyggnad i norr kommer säkert att röna samma öde (dvs fiasko och ett gigantiskt slöseri med skattemedel) som tidigare t.ex. stålverk 80. Jag har ännu inte hört hur de tänkt lösa problemet med nedisningen av propellerbladen, någon som vet?

Permalänk | Anmäl #3 Börje Gustavsson, 2010-11-06, 18:09

När det var som kallast förra vintern var aktuell effekt vissa dagar nere på katastrofala 2-3 procent. Tur att man har en braskamin att förlita sig på.
På väggen i riksdagskammaren borde det därför sitta en stor display som visar aktuell effekt från vindstat.nu. Följer de aktuell effekt en tid så kan de ej så (tyvärr) tekniskt kunniga riksdagsledamöterna räkna ut att låg utnyttjandegrad och som dessutom är intermittent inte är något att räkna med.
Det räcker med att titta på Aktuellt igår kväll (13 minuter och 35 sekunder in i programmet):
http://svtplay.se/v/2226131/aktuellt/5_11_21_00_-_textat
så förstår man att vindkraften är ett gigantiskt slöseri med skattepengar. Om vindkraften vore något att ha varför måste den då subventioneras så kraftigt? Denna vindkraftutbyggnad i norr kommer säkert att röna samma öde (dvs fiasko och ett gigantiskt slöseri med skattemedel) som tidigare t.ex. stålverk 80. Jag har ännu inte hört om hur de tänkt lösa problemet med nedisningen av propellerbladen, någon som vet?

Permalänk | Anmäl #4 Börje Gustavsson, 2010-11-06, 19:28

Jag är fullständig novis på området, därför är min kommentar en massa undringar/tankar:
Vem ska man lita på i denna frågan? Mycket i vårt samhälle är styrt av vinstintressen, inget konstigt med det, men det handlar inte om små intressen, som många gånger inte är till gagn för folket mer än i viss mån. Många av våra myndigheter är styrda och "betalda" av industrin på ett eller annat sätt.
Kärnkraften, har räliga risker som skulle förinta levnadsmöjligheterna i landet om det smäller i någon reaktor, slutförvaringen vet vi inte riktigt hur vi ska göra med om det börjar läcka. Vi har länge propagerat för lågenergilampor nu o fasar vi ut glödlamporna. Lågenergilampor innehåller kvicksilver, måste vädra ur ett rum minst 20min om en sån spricker, dessutom så drar dom mer el om dom inte sitter där det är tillräcklig varmt, strålning o gaser som dom alstrar är inte heller av godo, men det är ok enligt våra myndigheter. Var finns trovärdigheten?
Vill man verkligen att vi ska spara på elen, då förlorar ju elbolagen?

Permalänk | Anmäl #5 Stefan Sjögren, 2010-11-07, 00:23

Vi borde istället för att vara en stor nettoimportör av energi åtminstone vara stor exportör av elenergi till en allt energitörstigare värld. Vi borde följa det finnlänska exemplet och satsa på att bygga ut vår kärnkraft för att kunna exportera elenergi till Europa.
Detta skulle ge exportintäckter för att balansera vårt totala importbehov av energi. Detta skulle också innebära många jobb i en tekniktung hållbar framtidsbranch.
Klart är att fossilenergin som idag svarar för 80% av Världens energiförsörjning inte är hållbart med ökade berättigade krav på mera energi från mycket stor del av en ökande befolkning på jorden. Vi bör bidra med att använda våra resurser klokt och investera i bästa teknik för dagen att framställa elenergi utan att förstöra naturvärdena i vårt vackra land.
Alla som seriöst räknat på kostnaderna för ny elproduktion kommer fram till att kärnkraft vid sidan av kolkraft är klart billigast.
Vindkraft är näst efter solel de dyraste sätten att producera elenergi på.
Ta exemplet: Finnska ny reaktorn Olkiluoto 3 under byggnad som färdig kommer att kosta 50-60 miljarder kronor (projekterad kosta 30 miljarder). Reaktorn kommer att under 50 år producera 13 TWh per år. För att ge samma energimängd men mycket intermittent skulle behövas 2200 st. 3 MW vindkraftverk motsvarande de som Vattenfall bygger utanför Englands kust. Dessa beräknas kosta 90 miljoner per st. att bygga. Vindkraftsinvesteringen som under 20 år skulle motsvara en Olkiluoto3 reaktor skulle kosta 200 Miljarder kronor och innebära en närmast otrolig förstörelse av svensk natur.
Vakna och kom till sans!

Permalänk | Anmäl #6 Karl-Erik Forsberg, 2010-11-08, 11:37

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.