Drick inte alkohol när barnen är med

Problemet är att föräldrar tillbringar allt mindre tid med sina barn. Genom vårat svenska skattetryck och systemet i över huvud taget kan föräldrar sällan vara hemma med sina barn efter de första åren. Vad föräldrar sen säger under de fåtal minuter som de tillbringar med sina tonåringar har egentligen knappt någon betydelse, eftersom kompisarna springer ifrån föräldrarna som påverkande faktorer i barns liv redan vid runt 10 års ålder.
Jag är 16 år och uppväxt med föräldrar som ofta tagit ett glas rödvin en fredagskväll. Jag har aldrig kännt mig illa berörd av deras moderata drickande. Problemet hos de jag ser omkring mig är att deras föräldrar inte vågar säga ifrån tydligt, inte vågar vägra att släppa ifrån sig barnen till fester där de vet att de kommer supa skallen av sig. Att vara förälder kan inte bara få betyda att vara där när ens barn har det tufft, utan även när det inte är det och ge barn en trygg bas i hemmet så de aldrig känner behov av att supa för acceptans eller för att må bra. Svenska föräldrar är helt enkelt både för mesiga och för bortkopplade.

Jag tycker det är en fin aspiration att inte dricka när barn närvarar. Samtidigt tycker att det verkar konstigt att inte bjuda sina unga vuxna barn, säg kanske från 15 år, på ett glas. Min personliga erfarenhet är att det tvärtom är de som inte umgåtts med alkohol alls, är de som dricker mest sedan, som ungdomar. Alkohol är dessutom lättillgängligt; de som är 20 känner de som är 18 som känner de som är 15 osv. Det gäller alltså att bygga upp de mentala spärrarna, eftersom det inte finns fysiska.

*nickar*

Viktiga reflexioner Henry Bronett!

Vi vet helt säkert att barn är rädda för och tycker illa om vuxna som är påverkade av alkohol eller narkotika. Denna känsla delar barnen för övrigt med många vuxna också :-)

Ändå är vår värld full av vuxna som hett försvarar sin rätt att vara berusad - en av de viktiga frihetssymbolerna i västvärlden. Vi ser det extra tydligt i narkotikadebatten, där legaliseringsivrare bombastiskt försvarar sin "mänskliga rättighet" att berusa sig på valfri substans. Men egentligen är det alkohol-drickarna som mest hämningslöst gör det!

Man behöver inte plädera för helnykterhet om man inte vill. Men vår värld skulle vara oändligt bättre och humanare om vi avstod från att utöva vår MAKT att tvinga på andra människor vår berusning.

Min & din frihet sträcker sig faktiskt inte längre än exakt dit, där vi trampar in över gränsen till en annan människas frihet, t ex barnens rätt till frihet från att inte bli skrämda av klantiga, omdömeslösa vuxna.

Det är inte hyckleri att vilja bespara andra människor rädsla och olust. Det är att visa hänsyn och ömhet.

Tack för att du tar upp ett angelägent tema! Vi vuxna är barnens enda trygghet - om den tryggheten rubbas kastar vi in de i ett emotionellt kaos. Hoppas du kan vara med att skapa lite debatt nu när det lackar mot jul.. Lycka till!

Hej Carl S!

Ang. att bjuda sin 15-åring på alkohol...du skrev:
"Det gäller alltså att bygga upp de mentala spärrarna, eftersom det inte finns fysiska."

Hur menar du "mentala spärrar"?
Dels finns mycket riktigt inga effektiva "fysiska spärrar". De få "fysiska spärrar" som existerar raserar du genom att själv riva ned dem. Väl?

Tänk dig en fredagskväll, extra god middag med familjen. Din 15-åring får också ett glas vin. Sedan går tonåringen ut till fredag men kompisarna. Han/hon bjuds på öl, vin eller smuggelvodka i Fanta på partyt. Vad säger din 15-åring då - tror du?

-" Nej tack, jag har redan druckit ett glas vin med mamma och pappa."

Tror du verkligen det?

Den erfarenheten har inte jag. I stället är mina barndomsminnen fyllda av minnen av vuxna som blev mycket trevligare och roligare när det var fest. De negativa erfarenheter av övedriven alkoholkunsumtion jag har härleder från erfarenheter jag har som vuxen.

Jag fick dricka vin hemma när jag var runt 15. Men under den perioden var jag inte ute och söp med mina kompisar som heller i och för sig inte var ute och söp. Jag kan tillägga att jag kommer från ett land där vin anses vara en måltidsdryck. Vad säger herr cirkusdirektör om det?

Curling!

Barn ska på ett bra sätt formas för att på bästa sätt kunna lära sig hantera sin omvärld.
Barnen förväntas bli vuxna och komma ut i en verklighet och den verkligheten består av onda och goda saker.
Att curla dom in i vuxenlivet tror jag inte fungerar.

Det finns en sak jag lärt mig genom träget omkringåkande på föräldramöten i drogfrågor. Jag har avverkat sådär 700 "föräldraföreläsningar".

Det är mest papporna som inte kan "hålla gränsen" mot sina tonåringar. De säger ibland: Jamen vaffan...ett par folköl! Det är väl inget att gå i taket för?

Jo, svarar jag. Om du är 1,45 lång och väger 42 kilo och inte är van vid alkoholeffekter blir du rejält full på ett par folköl. Om du dessutom är inne i en hormonstorm knepar det till saken.

De föräldrar som vill ge sina barn finkulturkunskap t ex om vin...de bör inte hälla mer än en matsked i tonåringens glas. Om de ger sin tonåring ett helt glas lägger de grunden till att uppskatta berusningseffekter. En tonåring får en TYDLIG rus-effekt på ett glas vin. Lite olika stark beroende på längd och vikt.

Föräldrar som bjuder monterar ned "de mentala spärrarna" mot berusningsdrickande. Och mycket, mycket tydligt visar forskningen att de tonåringar som bjuds hemma super allra mest frekvent ute.

Utan att mena att dra på en kraftig moralism...

Bästa pappor! Är det inte mest egenintresset som talar? Ditt eget intresse av alkohol som en del av livets goda. Och din önskan att få dela detta goda med ditt barn i samhörighet?

Och är du så säker på att din tonåring gillar att se dig med glansig blick på helgen - efter en sherry, två glas vin till maten och sen en liten pinne till kaffet?

Hmmm… !?
Alkoholhaltiga drycker är kultur sedan tusentals år. Det är bl.a. därför som det finns tusentals olika. Olika smaker m.m passar exv. till olika maträtter. Kanske är det inte alltid alkoholen som sådan, som man alltid är ute efter.
" Kulturen " att dricka sig "full" innan man har (kan ha) trevligt/roligt är enligt min mening överskattad. Om vi har 2 - 4 % alkoholister och 10 - 15 % procent som potentiellt missköter sig här i landet, är det ju i alla fall kanske 80% som känner ansvaret för en hantering, vilket ju rimligen börjar med överföring/information till barnen.
Kör du bil för fort, kör du förr eller sedan i diket. Det bör undvikas. En del borde över huvud inte dricka alkohol eller köra bil för den delen. För mig handlar det sålunda mer om tillägnat ansvar och hänsyn - inte minst mot människor runt omkring en - mindre om alkohol som sådant och förbud.

Får sälla mig till skaran som vill tacka för en bra artikel. Jag jobbar som föreläsare när det gäller barn och alkohol och det du skriver Henry är som ett plagiat av vårt arbete "Små barn - medvetna vuxna".

Vi har i år sammanställt en bok som heter "Lyssna på barnen" där vi låtit barn till alkoholbrukare spontant reflektera omkring alkohol och vad som händer när vuxna dricker alkohol. Boken är på väg till dig Henry om du inte redan fått den. Barnens funderingar ger oss en tydlig bild av att de"förstår" mer än vi vuxna tror när det gäller alkohol.

Inte alla barn reagerar med oro eller rädsla, så ibland är kommentarerna underfundiga och lockar till ett fniss, men alldeles för många av kommentarerna från barn i åldern 5-11 år, gör att jag som vuxen sväljer mitt fniss och undrar:

- Varför har detta barn denna kunskap? Vad har det varit med om?

I förordet som skrivits av Hillevi Wahl, själv uppvuxen med två alkoholiserade föräldrar, ställs frågan om vad barn tycker om alkohol på sin spets. Vuxna tror ofta att barn inte förstår eller att de inte reagerar, men en nyligen publicerad undersökning och allt det jag varit med om under mina dryga 7 år i drogförebyggar-branschen, bevisar motsatsen.

Ibland får jag höra motargument av karaktären:
- Jag vill inte att mitt barn ska bli helnykterist, så därför lär jag mitt barn att umgås med alkohol.

Min fasta övertygelse är att i ett samhälle där vi dagligen översköljs av alkoholreklam i olika former, så kommer det där med alkohol in i barnens liv oavsett om vi vill det eller ej. Och då är det ju ännu viktigare att som föräldrar och goda förebilder för våra barn, fokusera på att visa våra barn att det är OK att festa nykter.

Någon av er andra som kommenterat har skrivit att vi genom våra liv visar hur saker och ting ska vara och jag kan inte annat än understryka det. Har man alltid haft alkohol vid alla högtider och födelsedagar, så blir det det som är normen även när barnen växer upp.

Ungdomar vill också revoltera mot sina föräldrar i tonåren och då gör man oftast det på ett sätt som får föräldrarna att reagera starkt. Har föräldrarna en hög alkoholkonsumtion, så krävs det mer för att få önskad effekt.....så det varje förälder gör som själv har en hög alkoholkonsumtion, det är att riskera att barnen dricker ännu mer eller tar till starkare droger.

Så i vårt alkoholliberaliserade samhälle sticker jag ut hakan och säger:

Alla barn borde ha rätt till helnyktra föräldrar!

Under min uppväxt så såg jag aldrig mina föräldrar berusade och fulla, ej heller så dracks det alkohol hemma för den fina kulturens skull.
Själv blev jag som tonåring full varje helg, ett förskräckligt barn ;).
Vem skulle jag skylla på? Mina föräldrar?
Däremot var jag oförberedd för livet som begynnande vuxen, smög och ljög.
Åkte på stryk, gav stryk.
Jag hade tur i turerna och landade på fötterna.

Med siktet inställt på alkoholkonsumtion som sådan så missar man målet helt. För att träffa rätt så får man nog titta förbi skogen för att hitta det enskilda trädet istället.

Min pappa söp bort min barndom, alla barn har rätt till en nyckter barndom!