Är människan överordnad naturen eller är naturen överordnad människan?

Vi har ingen frihet från naturen. Vart vi än vänder oss så är vi konfronterade med naturen. Vi har valfrihet men ingen frihet, eftersom konsekvenserna av våra val är bestämda.

Ändå anser vi i allmänhet, i likhet med Christer Gunnarsson och Martin Andersson, att de senaste fyrahundra årens "vetenskapsbaserade tekniska framsteg" har gett oss ökad frihet i förhållande till naturen. "Före den moderna ekonomins genombrott var mänskligheten tvingad att leva under naturkapitalets och den organiska ekonomins järnhårda lagar. Sedan dess har vi lyckats frigöra oss från naturens absoluta begränsningar.", skriver Gunnarsson och Andersson.

Vetenskapens och teknologins utveckling kan ge oss ett bekvämare liv och ökade möjligheter att bota sjukdomar. Detta tolkar Gunnarsson och Andersson och vi andra gärna, utan att tänka efter, som en allt större frihet från naturen.

Måste vi inte för att kunna föra en vettig diskussion om miljöproblemen först ta ställning till och enas om huruvida människan är överordnad naturen eller om naturen är överordnad människan? För Gunnarsson och Andersson förefaller naturen dels vara underordnad människan, dels vara något mycket primitivt, ointelligent, som det gäller för den intelligenta människan att ta makten över och få att äntligen producera något vettigt. Ändå har den väl enligt deras uppfattning lyckats med att producera bl.a. Gunnarsson och Andersson. Är denna uppfattning intelligent?

Den ungerskfödde filosofen Stefan Hlatky (1918-2005), som levde i Sverige från 1948, utgick från den motsatta grunduppfattningen: att naturen är överordnad människan. I samband med miljövårdskonferensen i Stockholm 1972 sammanfattade han på två A4-sidor det han ansåg vara Det sunda förnuftets krav inför den stundade miljövårdskonferensen.

Jag skulle vilja avsluta med att citera ur denna skrift som i sin helhet kan läsas på http://web.telia.com/~u86611126/detsunda.htm :

• Naturen är absolut, teknologin relativ.
• Sluta med allt struntprat om den ointelligenta naturen och om den intelligenta människan som skall rädda naturen med teknologiska lösningar. Naturens absoluta mening är att bestå. Den förstör inte sig själv och kan heller inte bli vare sig förstörd eller räddad av människan.
• Tekniken har en avgörande betydelse i vårt liv, och måste under alla förhållanden stå i naturens tjänst. Det finns ingen oskyldig eller neutral teknik som inte har några konsekvenser. Är någon teknik inte biologiskt motiverad, så är den ofrånkomligen antibiologisk. Teknik som ett självändamål är ett fördärv, först för den psykiska (mentala) hälsan genom identifikation med det teknologiska, vilket automatiskt utlöser blindhet för det biologiska (naturliga), och sedan för den fysiska hälsan och miljön. Om vi vill komma ifrån vådorna av tekniken, måste vi skapa en insikt om denna principiella fråga redan i småbarnsåldern.
• Alla människor vet att ingen kan uttrycka de biologiska värdena i pengar eller i någon annan måttenhet. Den praktiska konsekvensen av det förhållandet är att naturen omöjligen kan förekomma i våra ekonomiska beräkningar. I omedvetenhet om detta har vi vant oss vid att omedelbart tänka på ekonomin så fort naturen kommer på tal, så som om vi vore övertygade om att vi lever av pengar och inte av naturen.
• Att ställa ekonomin i relation till naturen är det grövsta tänkbara brott mot den mänskliga intelligensen, såväl mot vår egen (självbedrägeri) som mot de värnlösa barnens intelligens, som på så sätt får en redan från början med verkligheten icke överensstämmande grundsyn på livssituationen. Ekonomi kan bara stå mot ekonomi, aldrig mot naturen!
• En teknik som inte kan vara ren är ingenting att ha. Ställer vi ekonomi mot ekonomi, så är det uppenbart att ett hastverk eller ett fuskverk är billigare än en intelligent konstruktion. Att utnyttja den, på grund av felaktig indoktrinering, allmänt rådande desorienteringen i grundfrågor till att få folk att acceptera fuskverk, med åberopande av den heliga ekonomin, är en naturlös intellektuell akrobatik, och därför grundlös och därmed ointelligent, en omedveten självförstörelse genom att stirra oss blinda på kortsiktiga vinster.
• Om någon teknisk lösning visar sig vara antibiologisk, så beror det på att den inte är genomtänkt och måste utvecklas. Att ett självmordsvapen är billigt är ingen anledning till att avliva hela mänskligheten.
• Att de här anförda kraven inte kan genomföras i en handvändning är självklart, men om vi inte entydigt definierar principerna så som de i verkligheten är, så förblir hela vårt handlande förvillat.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29836

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är förbannat enkelt att tycka att vi människor måste anpassa oss helt till "naturens krav", såsom uttolkade av hållbarhetstroende överstepräster, och lära oss att försaka så att vi inte må synda mot den heliga naturen.

Detta perspektiv har dock ingenting med verkligheten att göra. Om vi skulle leva så, skulle fattigdom, krig och sjukdomar härja fritt. Vi vet vad som händer när auktoritärt styre växer fram. Ser man på gamla östblocket är det mycket tydligt att det är precis det värsta tänkbara scenariet.

Det finns ingen välvillig paternalistisk stat som kommer ge er den lågkonsumtionsvärld ni vill ha. Den kommer låta er härja så länge era syften överensstämmer, sedan blir ni kastade på soptippen.

Permalänk | Anmäl #1 Sven P Andersson, 2010-11-10, 12:56

Ännu en tänkvärd och välskriven artikel i ämnet!

Såsom jag ser det, är vi människor varken över eller underordnade, .Vi är en integrerad del av naturen, en lika intelligent som korkad del av den.

Men det kan vara intressant att omformulera frågan: behöver vi naturen? Behöver naturen oss på motsvarande sätt?

Svaret är förstås att Tellus ekologiskt system kan klara sig fint utan homo sapiens.
Medan människan inte har någon annanstans att ta vägen i dagsläget, och inget annat sätt att försörja sig än genom naturens oändliga visdom och generositet. Visar vi tillbörlig tacksamhet för de gåvor vi får?

De båda nämnda artikelförfattarna visar en ytterst befogad rädsla för naturens oberäknelighet!

#1 Sven säger:
"Det finns ingen välvillig paternalistisk stat som kommer ge er den lågkonsumtionsvärld ni vill ha. "
Det är mycket möjligt att du har rätt, men du kan vara säker på att naturen kan ge oss det. Lågkonsumtionsvärld, på gott och ont. Jag lämnar fritt för egna tolkningar.

Människan (alltsomoftast mannen) har länge försökt förstå, dominera och anpassa naturen till sina behov, och ibland lyckats, men mycket ofta fått bita i gräset.

Vandana Shiva har koll på situationen, och berättar ofta och gärna anekdoter som visar hur man i det förgångna har haft visdom, en känsla för sin plats i skapelsen, samt vett nog att leva i en välbalanserad symbios med naturen.
http://www.youtube.com/watch?v=xz5mjkxua3w

- - - - - - - - - - -

"It is decided that matter is dead.

That the universe acts as a machine which can be described by describing the actions of particles of matter upon other particles according to immutable mechanical laws.

That the secret of the universe may be revealed only through understanding how it works. That behind the material "how" may lie the first cause, which is immaterial.

That the particular (like the parts of a machine) may be understood without reference to the whole.

That the "celestial machine is to be likened not to a divine organism but rather to clockwork."

Från den underbart poetiska boken : Woman and nature,
BOOK ONE: MATTER -- How Man Regards and Makes Use of Woman and Nature

läs online!
http://www.american-buddha.com/lit.womanandnatureroar.toc.htm

Permalänk | Anmäl #2 L. Cienfuegos, 2010-11-10, 14:09

En intressant etisk/filosofisk fråga som naturligtvis inte har något svar utan bäst diskuteras i vänners lag, nattetid under inflytande av alkohol.

Alla vill ha en bättre miljö, renare vatten, bättre kläder, bättre mat och kunna ge våra barn en bättre uppväxt/framtid allt detta är direkt kopplat till vilka resurser vi har. Dels som enskilda människor men också samhället vi bor i.

Fattigdom gör oss sårbara. Mot sjukdomar, naturkatastrofer och krig om resurser. Varför krigas det oavbrutet i Afrika? Fattigdom kan till och med leda till att föräldrar säljer sina barn. I fattiga samhällen skövlas skog utan återplantering. Avfall går rätt ut i flodsystemen/havet utan rening mm.

Tack vare utvecklingen och en allt bättre ekonomi så förbättras sådana miljöproblem kontinuerligt. Baltländerna och Polen är ett närliggande exempel där kommunism nära nog fått miljön att haverera. Indien, Pakistan, Kina osv. är andra länder där förbättringar snabbt behövs. Det finns absolut inget annat alternativ än pengar, skapade ur produktion och arbete.

Permalänk | Anmäl #3 Bocken Bruse, 2010-11-11, 11:45

Människan behöver naturen men naturen behöver inte människan.

Permalänk | Anmäl #4 sonja eriksson, 2010-11-12, 10:38