Debatt i Lund - Kan tekniken rädda världen?

Lennart Matikainen om Debatt i Lund - Kan tekniken rädda världen?

Maskiner är alltid mer värda än människor

Publicerad: 2010-11-04 08:11, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Ännu en gång fick jag frågan: "Vill du vara med i ett projekt för att stötta unga?" Som vanligt innehöll förslaget en vilja att stödja ungas självkänsla och bli en del av de vuxna som vill göra en insats, i brist på samhällets engagemang. Jag frågade då vilka ekonomiska resurser vi skulle kunna jobba med och svaret blev som vanligt: "Nä vi måste jobba gratis!" Kortfattat är detta vad jag sett genom åren; att ta betalt för nedlagd tid när det handlar om att stötta människor, är fult. Betalt kan du ta när du jobbar med teknik, fonder, hanterar pengar åt andra. I detta ligger också att det är fult att generera vinst i en friskola, som arbetar för högre kvalitet i utbildning. Sammantaget är det alltid mer värdefullt med saker än människor.

22 millningar
5 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Relationscoag och författare med 15 års erfarenhet av arbete med människors utveckling, främst unga och barn som saknar stöd. Har startat ideela föreningar för stöd för unga.

Var vi än tittar, har det blivit ett invant system. Samhället satsar små resurser på barn, unga, skola, vård och äldrevård. Där brister alltid i ekonomin och löner till de som arbetar med människor, är lågt ställda. I den sektorn talas det alltid om brist på pengar och resurser. Detta kan inte tolkas på annat sätt, än att alla fagra ord från politikerna om att de kämpar för människan, inte stämmer.

Var ser vi pengarna? Inom sektorer med teknisk inriktning, infrastruktur och utveckling av saker. Vi kan löpande läsa om avgående chefer med enorma bonusar och företag som driver upp vinster. Ingen verkar bry sig. Men så fort det talas om att värdera arbete med människor och då speciellt unga, så är kassan tom och oviljan att satsa stor. Jag har genom åren arbetat med människor, både professionellt och ideelt. Löpande har jag sett hur den politiska ledningens totala ovilja att satsa kompetent misslyckats. Detta har gett utrymme för "vanliga människor" att med hjärta och vilja, försöka göra det som samhället brister i. Ofta är det låg eller mellaninkomsttagare, som själva har en tung erfarenhet av livet, som ser behoven och agerar. Men de som då startar stödorganisationer, får ofta lägga ner, då förfrågningar om ekonomiskt stöd inte ger bidrag.

Inslag finns dock även inom de organisationer som ska hjälpa männskor, av ekonomi. Vi har kunnat se hur f.d toppchefer eller politiker satts i styrelser för dessa organisationer och vips har det varit OK med höga arvoden. Men dessa arvoden har blivit personliga och resultatet har oundvikligen blivit att volontärer som gör det riktiga arbetet inte får ersättning,samt att stora delar av givarnas pengar hamnar i fickan på en styrelse.

Sammantaget ger det som pågår en klar bild av att det går att prata om människors väl och ve, men resurserna till det antingen missriktas, eller riktas in på andra områden och då alltid det materiella. Tusentals är de med hjärta, som vill hjälpa till och i princip tar över det ansvar som samhället brister i. Det skulle kunna vara gott, om samhället såg det som en kompetent resurs att samverka med, men i slutändan både struntar de i sitt ansvar OCH håller inne med resurser till de som kan och vill.

En vändning kan inte ske, förrän samhället vänder på allt och satsar på människan först och materian sen. Vad är viktigast? Det visar vi i det vi satsar på!

Lennart Matikainen (35 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29830

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hur värderar du själv maskiner ? Dvs hur mycket av de resurser, tex pengar du själv kontrollerar lägger du på hyra, bostad och andra varor som producerats av maskiner? Det visar i praktiken hur du själv värderar maskiner. Om du inte värderar maskiner kan du väl börja med att själv lägga egen mer tid och mer pengar på andra människor och skaffa mindre bostad eller äta mindre. Charity begins at home.

Själv lägger jag minst 75 % av min inkomst (arbetsgivaravgfit, skatt och moms) på andra människor i form av skatt . Tycker du jag ska betala mer så att du kan få mera lön för ditt frivillga arbete?

Permalänk | Anmäl #1 Leif LIndau, 2010-11-05, 09:21

Tack Leif för ditt inlägg - dock riktar jag ut det som sker i samhällets prioriteringar, d v s hur vi fördelar de resurser som kommer via skatten. Vi kan ju inte undgå att se hur resurser för främst de unga dras in, medan det alltid finns pengar att bygga nya vägar för. Notera just hur det aldrig sägs "Vi saknar resurser" när det kommer till satsningar på det mekaniska. Däremot saknas det alltid resurser för samhällsinsatser för skola, vård och stöd. Att vi behöver materiella ting i vår vardag är givet och inget jag skriver emot - så skilj gärna på det ena och andra. Ta en titt på hur dåligt de unga mår, hur illa ställt det är på vårdboenden etc. Ta även en titt på hur kritiskt det alltid granskas när friskolor genererar vinst, medan produktföretag löpande kan lyfta höga vinster och bonusar. Det handlar om vart våra skattepengar går - inte att höja skatten för att ge utrymme för stöd till människor, utan prioritera välmående på ett mänskligt sätt. Ingen blir ju lycklig eller höjer sin självkänsla med prylar. De är enkom ett hjälpmedel i vardagen.

Permalänk | Anmäl #2 Lennart Matikainen, 2010-11-05, 11:19

Jag vet inte hur du lever, men jag är mycket hjälpt och blir lyckligare av vissa prylar, Idag ska jag åka tåg till mina barn tex. När tågen går alltså, banverket har spenderat för litet skattepengar på prylar. När jag fick en kollaps en gång var jag väldigt glad åt att någon ringde på sin mobiltelefon och ambulansen kom. Mera prylar. Detta skriver jag på min dator, som jag också är hjälpt av. Jag blir faktiskt lyckligare av vissa prylar.

I mitt långa yrkesverksamma liv i industrin har jag aldrig hört att det alltid finns pengar till mera maskiner. Kanske annorlunda i skolans värld?

När jag gick i skolan för femtio år sedan gick jag i vackra, rena gediget byggda skolor. Idag ser jag många nedkladdade, förfallna och dåligt byggda skolor.

Skolor som nu har cirka en lärare på cirka tio elever och lika mycket "annan" personal. Jag tror att i ett längre perspektiv på 50 år så har personalresurerna som satsas på ungdomar ökat radikalt så det stämmer ej att de har minskat. Fast antalet undervisade timmar per elev har ej ökat. Om det blivit mycket sämre så kan jag ej tro att medicinen är mer av samma. Jag tror att det kanske är att satsa på kärnverksamheten, lärande och elev-vuxen-kontakt.

Permalänk | Anmäl #3 Leif LIndau, 2010-11-05, 13:23

I mitt långa yrkesverksamma liv i industrin har jag aldrig hört att det alltid finns pengar till mera maskiner. Kanske annorlunda i skolans värld?

När jag gick i skolan för femtio år sedan gick jag i vackra, rena gediget byggda skolor. Idag ser jag många nedkladdade, förfallna och dåligt byggda skolor.

Permalänk | Anmäl #4 Leif LIndau, 2010-11-05, 13:25

Än en gång: det handlar om prioritering och att satsa på förebyggande där innehåll mer än materia är i fokus. Idag satsar man enkom några få procent på förebyggande åtgärder och pengar slösas bort på t ex långtids arbetslöshet och sjukskrivningar. Då jag arbetar med människor och samhälle så har jag koll på hur prio sker och inte. Det kostar enomt mycket när man inte satsar i skola och samhälle på att just förebygga och istället bestraffa eller när det är försent försöka ordna läget. Det är inte VAD utan HUR som gäller. Jag har jobbat mot skolan i flera år och det är inte antal lärare som avgör, utan innehållet i vad de gör. Det saknas empati och kunskap HUR man pratar med de som behöver och för mycket förbud och mediciner blir "lösningen". För övrigt kan vi fundera på hur mycket en misslyckad kriminalvård och annat kostar...

Permalänk | Anmäl #5 Lennart Matikainen, 2010-11-05, 14:47