Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Kristdemokraterna

Caroline Szyber med flera

Kristdemokrater: Vårt parti behöver en "fördomsgrupp"

Ett valresultat är ett kvitto på de ansträngningar som gjorts under fyra år, och inte enbart det intensiva arbete som utförts tre månader innan valet. Kristdemokraterna gör sitt näst sämsta valresultat sedan inträdet i riksdagen. En tredjedel av partiets stöd i riksdagsvalet var taktikröster. Tillsammans med den relativt stora tillbakagången i landsting och kommuner utgör detta en mycket allvarlig utveckling. Ett val till med samma dåliga resultat och partiet kommer vara nära att åka ur riksdagen. Det är tydligt att självrannsakan och förnyelse är den enda vägen framåt.


Om författaren

Efter valet tillsattte Kristdemokraternas ungdomsförbund KDU en kriskommission, denna presnterade sitt resultat exakt en månad efter valet.

Kriskommissionen bestod av

Caroline Szyber, riksdagsledamot (Kd)
Conny Brännberg, regionpolitiker Västra Götaland
Erik Slottner, kommunpolitiker i Stockholms stad och fd förbundsordförande i KDU
Jessica Nyberg, initiativtagare till förnyelserörelsen Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet och gruppledare för KD på Lidingö
Jonatan Hedin, sammankallande för Kriskommissionen och förbundsstyrelseledamot i KDU
Magnus Oscarsson, kommunalråd i Ödeshög
Sara Skyttedal, förbundsstyrelseledamot i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Ungdomsförbundet valdes att tillsätta en kriskommission med representanter från olika nivåer i partiet, och den 19:e oktober, precis en månad efter valet presenterades rapporten. Det gruppen kom fram till är vikten av en sammanhållen organisation med ett tydligt politiskt ledarskap. Ett politikutvecklingsarbete värt namnet. Ett kristdemokratiskt budskap med sakfrågor som väljarna tydligt uppfattar och känner igen sig i. En ordentlig uppgörelse med fördomarna mot partiet, så att trösklarna för att rösta kristdemokratiskt sänks.

Nu har Kristdemokraterna en kritisk tid framför sig att förändra sig och sin politik. Grunden när vi väljer valfrågor måste vara att visa väljarna att en röst på Kristdemokraterna gör skillnad i människors vardag jämfört med en röst på annat parti.

Kristdemokraterna för en otydlig politik, och gjorde det inte minst i valrörelsen 2010. Å ena sidan har partiet fått välförtjänt uppmärksamhet med, och uppskattning för, talet om verklighetens folk som genom ett upprättande av politikens gränser ska få större makt över sina liv. Å den andra har partiet inte i tillräckligt stor utsträckning fört en politik som minskar det offentligas makt över människor. Väljarna visste inte riktigt vilket ben de skulle stå på i frågan om kristdemokraterna, var de har partiet och vad partiet tillför i Alliansen. Därför måste vi fråga oss: vad kan vi tillföra som är unikt?

En av de två områden som vi valde att lyfta fram var familjepolitiken. Det är få partier som har en familjepolitik värd namnet och det är få partier som förknippas med familjen så mycket som Kristdemokraterna gör. Dock är det viktigt att familjepolitiken fortfarande utvecklas inom partiet annars riskerar den bli allt innehållslös. Kriskommissionen ser en utmaning att öka möjligheterna för att få brett stöd för en värdegrundad familjepolitik. Kristdemokraterna är idag kända för självbestämmande i familjen, men måste jobba vidare med att utveckla konceptet vidare. I ljuset av detta är det också mycket märkligt att det från partiledningen signaleras om att ta ett steg bakåt utan att man vet hur man skall ta två steg framåt. Det är viktigt att slipa av kanterna och ta fram en familjepolitik som uppfattas som modern.

Även om vår familjepolitik lyfter äktenskapet som norm för familjebildning bör den inte lämna övriga samlevnads- och familjekonstellationer därhän. Familjepolitiken ska därför vara stödjande för alla familjer oavsett hur familjen ser ut. Partiet måste vara tydligt med att det verkar för helt slopad politisk styrning av föräldraledigheten och stå för det - en politik som underlättar för vanligt folk i deras vardag. Det skulle också passa ihop med verklighetens folk och politikens gränser då det ger större frihet för alla familjer.

Det enda sättet en familj kan få tillbaka de skattepengar som betalats för att finansiera barnomsorgen är att själv använda den. Det innebär det en inskränkning av människors liv och frihet. Ett barnavdrag skulle ta bort denna inskränkning. Ett sådant avdrag skulle kunna konstrueras så att utgifterna för barnomsorg och föräldraförsäkring slås ihop och föräldrarna får göra avdrag på skatten med lika mycket pengar som dessa två utgiftsposter står för tillsammans.

En förskoleplats kostar omkring 110 000 kronor om året, och föräldrapenningen för den som tjänar 20 000 kronor i månaden blir sammanlagt 245 000 (510 kronor om dagen i 480 dagar). Utslaget på de sex första åren för ett barn blir det drygt 40 000 kronor. Det skulle innebära ett avdrag på 150 000 (110 000 + 40 000) kronor om året. Det finns andra tänkbara former för att flytta makt ifrån staten till familjerna och öka självbestämmandet. Poängen här är inte att peka ut en specifik lösning utan snarare lyfta fram hur systemet idag begränsar valfriheten och styr över sådant som tillhör familjens egen sfär.

Det andra området är lag och ordning. Den kristdemokratiska ideologin sätter människovärdet i centrum. Detta synsätt ligger till grund för hur partiet vill att ett rättssamhälle ska vara uppbyggt. De värderingar som råder i ett samhälle avspeglas i samhällets rättssystem. Att utsättas för brott är en skrämmande upplevelse som ofta lämnar bestående men. Människor ska ta ansvar för sina handlingar. De flesta anser också att personer som begår brott ska dömas till straff som står i rimlig proportion till den kränkning av brottsoffret som brottet faktiskt utgör. Straffsatsen ska stå i paritet till hur allvarligt brottet ses av medborgarna. Det handlar inte bara om straffets längd utan även om de är effektiva och avskräckande.

Det har för flera brott visat sig, exempelvis sexualbrott, att själva strafftiden inte är avskräckande, utan att brotten begås även efter en strafftidshöjning. Det är inte rimligt att ett brott begånget mot staten, som exempelvis skattefusk, ska ha högre straffvärde än ett brott begånget mot en annan människa, som exempelvis våldtäkt. Vår bedömning är att verklighetens folk kräver att diskrepansen mellan allmänt rättsmedvetande och lag inte får bli för stor. Därför måste straffen för vålds- och sexualbrott höjas. Man bör också se över i vilken utsträckning det bör ges straffrabatt till en gärningsman som begått flera brott.

Det finns fortfarande en bild av partiet som bakåtsträvande och som ett parti med omoderna idéer. Detta märks främst i olika frågor som exempelvis jämställdhet och sexuellt likaberättigande, vilket stöter bort framför allt yngre väljargrupper men också väljare i storstäder. Partiet har en del förutfattade meningar som måste arbetas med. En av de vanligaste är att partiet är homofientligt. Attityden i samhället till hbt-personer har förändrats avsevärt mot en mer öppen och tolerant inställning bara de senaste tio åren. Antalet människor som känner eller på annat sätt kommer i kontakt med homosexuella blir allt större. Därför måste partiet vara mera nyanserat i sin hbt-politik med tanke på vår ideologi som betonar alla människors lika värde.

Klarar Kristdemokraterna inte av att ändra bilden av partiet så förhindras också partiets tillväxt. Fördomarna skrämmer nämligen iväg potentiella väljare. En del framhäver att partinamnet i sig är ett hinder och flera partimedlemmar har önskat ett namnbyte. Kriskommissionen menar att det inte främst är namnet i sig som är problemet utan politikens innehåll och sättet att kommunicera politiken. Därför bör en "Fördomsgrupp" tillsätts som återkommer med konkreta förslag på hur Kristdemokraterna skall tvätta bort fördomarna. Gruppen skall analysera och återkomma med förslag - avseende både politikens innehåll och kommunikation - för att riva barriärer och fördomar om partiet.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29821

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Byt då namn till Familjepartiet för familjepolitiken är ju det enda som ni har att komma med.

Men jag kommer ändå inte att rösta på er för er familjepolitik syftar till befolkningsökning vilket är motsatsen till vad Sverige och världen behöver.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-11-04, 10:45

Det är ett missförstånd att tro att folks obenägenhet att rösta på Kristdemokraterna skulle bero på folkets fördomar gentemot partiet.

Är anledningen till att så få röstar på Kommunistpartiet fördomar mot kommunisterna?

Nej, anledningen till att vissa partier får färre röster än andra är att färre människor tycker om deras politik, retorik och allmänna framtoning. Sådana saker kan ändras över tiden. Antingen får kristdemokraterna (och kommunisterna för den delen) kämpa på och försöka vinna folkets stöd med hjälp av förbättrad retorik, eller så får man helt enkelt göra om partiet i grunden, dvs byta ideologi.

Faran med det senare alternativet är att alla partier tenderar att ansamlas i mitten, där utrymmet blir allt trängre. Detta gör att väljare till vänster och höger inte kan fångas upp av något legitimt parti utan utestängs från det politiska samtalet. Varpå många av dessa väljare (inte alla, men tillräckliga mängder) radikaliseras och trängs ut mot de extrema ytterligheterna.

Men att tro att bristande folkligt stöd till ett parti beror på fördomar är bara fördomsfullt.

Permalänk | Anmäl #2 Vanja Wasser, 2010-11-04, 11:20

Fördomsgruppen är sammansatt av etablerade politiker som nu ska utföra en 'damage control'. Bra så. Historiken visar dock att partier blir mer och mer angelägna att närma sig varandra i en mittfåra, medan väljarna har en tendens att göra tvärtom, söka sig till partier med en tydlig ideologi vänster / höger. Enligt min uppfattning är KD otydligt. Man yttrar vad KD tycker i den offentliga debatten, inte "våra väljare tycker". Innan valet fanns ett antal bärplockare ifrån Thailand som for illa, men inget ungdomsförbund eller parti åker upp dit och hjälper dem. Ingen visar "det här står vi för". Ideologin tunnas ut utan praktiskt handling. Det är samma med tabubelagda ämnen som abort och könsneutrala äktenskap, HBT och andra grupper där inte KD är speciellt populära. Jag tror det finns en politisk vilja till att vara liberal, men man lyssnar inte riktigt på väljarna? Jag tror att KD behöver profilera sig lite. Nya moderaterna vänder sig till alla de som är lyckliga att ha ett jobb överhuvudtaget och har vunnit enormt på arbetslinjen. S har därmed hamnat ett läge där de framstår som ett 'bidragsparti'.

Men, för vilken sorts människor är KD till för? Är det för oss som har hyggligt konservativa idéer kring kärnfamiljen, äktenskapet, Luther och att hårt arbete ska löna sig? Är vi 'verklighetens folk'? Jag tror att politiska sakfrågor är dömda att misslyckas om det är KDs strategi eftersom jag tror att KD (som så många andra partier) är vilse rent ideologiskt. Vilka är ni? Och vilka är det ni vill representera? Själva namnet är väl dumt att byta när det finns stora europeiska sk 'kristna' partier? CDU t ex...

För min egen del är det obegripligt att INGET parti eller ungdomsförbund - innan valet - tog tillfället i akt att hjälpa bärplockarna helt enkelt genom att fysiskt fara upp och demonstrera att så här tycker inte 'vi' att det ska få gå till.

Win the crowd. Gör något bra. Visa vilken ideologi ni står för.

Permalänk | Anmäl #3 E Mattias Bengtsson, 2010-11-04, 11:59

Precis som du, Caroline, så hoppas jag att valresultatet fungerar som en katalysator för en intern förändring. Valmanskårens röster vinns av den som bäst förmår sätta ord på den verklighet man befinner sig i.

Av valresultatet att döma var vi Kristdemokrater sämst på just detta, vilket kräver självrannsakan. Kriskommissionen och debatten som följt är nödvändiga men nu är frågan hur vi går vidare.

Vi behöver en starkare organisation, vilket Sara Skyttedal, skrivit tidigare om på Newsmill, och vi behöver ett samlande politiskt budskap. Vi har en kraftigt sådant i "Ett mänskligare Sverige" men vi måste fylla det med en politisk retorik som slår an brett. Som parti måste vi då sluta upp mangrannt bakom detta budskap.

Detta är den gordiska knuten. Jag tror tex inte partiet och dess företrädare är berett att göra upp med sin syn på partnervalsfrågor. Jag föreslår istället att partiet utgår från sin värdegrund och går till storms mot den våg av främlingsfientlighet som sköljer över oss nu. Vi och vår värdegrund är emot främlingsfientlighet just därför vi är Kristdemokrater. Istället för meningslösa namnbytesdiskussioner, som väljarna lätt genomskådar, så ska vi stolt markera politisk tillhörighet eftersom den är(hoppas jag) Alliansen fyrbåk mot ett omänskligare Sverige.

Jag har tidgare här på Newsmill

Permalänk | Anmäl #4 Christer Swaretz, 2010-11-04, 12:37

Det är för frimicklartungt i KD, har alltid varit... Med Jönköping som geografiskt nav och Filadelfiamoralen som bas så kan man bara annat än undantagsvis klättra över 5%.

Permalänk | Anmäl #5 Jan Wiklund, 2010-11-04, 12:56

Jag gillar kristna värderingar och har en samhällssyn som på många punkter överensstämmer med KD. Ändå röstar jag inte på KD. Varför?

1. KD är ett förbudsparti. En journalist gick igenom flera års motioner från KD-ledamöter i riksdagen. Mycket handlade och förbud och nya lagar, lite om att stärka det civila samhället.

2. KD är ett sexualmoralistiskt parti. Ett exempel: Diskussionen kring en samtyckeslagstiftning visar att KD kanske är det parti som är mest för en sådan inom Alliansen. M och FP-ledamöterna tenderar att vara emot. Jesus var emot att gå omkring och döma alla. Det tycker jag är en bra linje också för KD.

3. KD vill glädja all och är inte tydliga. Jag frågade en gång Göran Hägglund om vad han tyckte om begreppet "könsmaktsordning". Han blev slingrig som en mask. Jag har än i denna dag inte fått något riktigt svar. Slutsats: Det går inte att glädja alla. Sluta med det. Det här radikalfeministiska är definitivt inget för KD.

Det finns gott om plats för ett frihetligt, konservativt och kristet parti i Sverige som verkligen vill stärka det civila samhället på de stora lösningarnas bekostnad. med då måste KD bli ett sådant parti. Inte bara prata om det.

Permalänk | Anmäl #6 Tommy Sandström, 2010-11-04, 13:18

Alla ni från vänstern som kritiserar Hägglund och KD!

det finns en sak många av er inte förstår: det är NI som är KVAR i vänstern!

varför? - jo för att ni fortfarande känner er hemma i vänstern / sossarna... Har ni då tänkt tanken att det kan finnas något som skrämmer bort folk från vänstern och sossarna - som inte fanns där för tio-femton år sedan i samma utsträckning?

JAG röstade på Sossarna många år och även kommunalt vänsterpartiet ! Men jag tog sen avstånd! varför? svaret är enkelt: vänstern har blivt ett parti för enbart folk som är beredda att acceptera genusteorier, normkritik och könskvotering!

så var det inte under 90-talet! då röstade även hårt jobbande kärnfamiljer på vänstern!

Vänstern är idag inget tänkbart alternativ för de flesta hårt jobbande, heteronormativa kärnfamiljer! jag talar om ARBETARKLASS nu! inte akademiker eller ens medelklass!

idag finns bara Moderaterna (och i vissa fall KD) för oss!

Vänstern och sossarna har alltså tvingat oss att börja rösta på Moderaterna genom sitt fokus på sexualitet och genus!

och ÄNDÅ finns ingen självkritik eller ifrågasättande av dessa genusteorier eller sätt att tolka jämställdhet!

Kan detta verkligen vara sant? år 2010 så finns inget parti för arbetarklassen att rösta på!

Jag skulle helst slippa rösta på moderaterna, för jag delar inte deras syn på tex sjukskrivna...

Men tyvärr har jag inget val!

och jag misstänker att om KD byter namn till FAMILJEPARTIET, och slopar "krist" - då kommer vi få se ett uppsving för även det partiet,,,

för de vänstermänniskor som lever i förnekelse så säger jag bara: Tro mej eller inte! men jag skulle HEMSKT gärna rösta på ett parti som lade skatter på sjuka och gamla, och som inte sålde ut alla svenska företag - men av två onda ting väljer jag det MINST onda - ett parti son inte år 2010 pratar om "feminism" och "genus" och "normativitet"....

min pappa som invandrade till Sverige med oss på 70-talet hade förstått mig! trots att han var en vänsterpartist på den tiden!

Marco Diamani,
Stockholm

Permalänk | Anmäl #7 invandrarTjej, 2010-11-05, 06:39

@Marco Diami:

Du har en poäng där och belyser viktiga aspekter. Genusteoretikerna har kommit att kidnappa en stor del av vänstern. Personligen är jag för jämställdhet mellan könen, homosexuellas rättigheter i samhället osv, men vänsterns retorik har helt tagits över av fanatiska röster, kvasivetenskap och dåligt underbyggda argument.

Naturligtvis skrämmer sådant bort många av de tidigare kärnväljarna.

Men detta fenomen kan ses som en spegelbild av de problem som Kristdemokraterna nu brottas med. Folk skräms bort av vad de uppfattar som extrem ideologi. Jag talar nu om den homofobin, den tydliga kristna agendan och det olycksaliga begreppet "verklighetens folk" (vilket genast kidnappades av en annan ideologi).

Vad vänsterfolk i allmänhet har för invändningar mot KD är så uppenbart att det inte vidare behöver diskuteras. De utgör ju ändå inte partiets kärnväljare. Men även bland de borgerliga, som är KDs målgrupp, finns stor tveksamhet.

Bland t ex många intellektuella högermänniskor uppfattas partiet som vulgärt och kulturfientligt. Dessa väljare känner alls inte igen sig i beskrivningen "verklighetens folk". De tycker om kultur och vill även kunna gå och se "vänsterkultur", så de har något att gå och reta sig på efteråt. De är sällan särskilt religiösa och uppfattar KDs frikyrkokoppling som bondsk och flåsigt antiintellektuell.

Inget av detta skall dock betraktas som fördomar. Partierna sänder ut signaler, som väljarna uppfattar. Men partierna förstår inte alltid hur signalerna uppfattas. Det är relativt lätt att kommunicera ett budskap, men mycket svårt att få folk att börja tycka om sådant de aldrig har gillat.

Permalänk | Anmäl #8 Vanja Wasser, 2010-11-05, 09:25

Vanja Wasser: Skulle vilja veta vad du menar med "den tydliga kristna agendan"? KD har inte varit kristet/konfessionellt på 23 år.

Permalänk | Anmäl #9 Zeth Arkö Gogman, 2010-11-05, 13:53

KD behöver först och främst en tydlig högerpolitik, en bra indikator att man är på rätt väg är när aftonbladet och expressens ledarsidor tävlar i KD-hat. Med sådan politik kan man locka över gammelmoderater och centerpartister som tröttnat på libertarianerna som vinner allt mer mark i C. Problemet är att ett riktigt högerparti också måste kunna kritisera invandrings och integrations politik, men denna fråga är väldigt känslig i Sverige. Om man lyckas på något sätt i den frågan tror jag at KD kan bli 3-4de största partiet i Sverige, i takt med att folk tröttnar allt mer på att betala 50% av sin lön i (mestadels osynlig) skatt, samt allt genustrams som infiltrerar varenda högskola och gymnasium idag.

Permalänk | Anmäl #10 Anton Tranefeldt, 2010-11-06, 11:30

@Zeth Arkö Gogman:

Naturligtvis är Kristdemokraterna ett kristet parti! Visst finns det en och annan medlem och ett knippe väljare som inte är troende kristna, men blotta partinamnet medverkar till att skrämma bort folk från partiet. Hade man inte varit kristna hade man nog bytt partinamn för många år sedan.

Dessutom fokuserar partiet på diverse irrationella moralfrågor, särskilt underlivsfrågor. Det är de knappast ensamma om, men de har en tydlig vinkling gällande dessa frågor som vanligtvis förknippas med gångna tiders hycklande kristna (dubbel)moralism. De har också en partiledare som säger att "så gott som alla svenkar är kristna innerst inne..."

Jag vet att Kristdemokraterna gärna säger att de inte är ett kristet parti utan ett parti som bygger på den kristdemokratiska idétraditionen. Med samma logik kan man säga att Muslimska Brödraskapet inte är ett muslimskt parti utan ett parti som bygger på politisk islam.

Permalänk | Anmäl #11 Vanja Wasser, 2010-11-08, 09:41

@Anton Tranefeldt:

Det finns numera ett sådant parti som du efterlyser. De sitter också i Riksdagen. Men detta partis problem påminner en aning om Kristdemokraternas: de har en agenda som gillas av en ganska stor grupp alienerade etniska svenskar, men som betraktas med stor misstänksamhet - ja, rent av avsky - av stora delar av den övriga populationen.

Permalänk | Anmäl #12 Vanja Wasser, 2010-11-08, 09:46

Vanja Wasser: Du har fel. Vi är varken ett kristet parti eller ett parti som fokuserar på några underlivsfrågor. (om det är aborträtten du syftar på slutade vi vara emot den för 15 år sedan) Visst kunde jag önska att partiet var ännu bättre på att vara alliansens röst mot pekpinnar och förmynderi, och vi måste bättre göra upp med vissa snällistiska tendenser i partiet, men din uppfattning om oss är så fel den kan bli. Bör kanske nämna att hon som är ordförande i min lokalförening i KDU är icke-troende. KD är ett politiskt parti som man går med i om man sympatiserar med partiets åsikter eller ideologi och inte en klubb för troende.

Kristdemokrati och kristendom är två olika saker. Kristdemokratin är en ideologi som är grundad på den klassiska västerländska traditionen, i vilken förvisso den kristna människosynen/naturrätten ingår, men det gör den ju även i någon grad i alla partier.

Permalänk | Anmäl #13 Zeth Arkö Gogman, 2010-11-08, 16:45

@ Zeth Arkö Gogman:

Hur är det då med hetsen mot homosexuella, fixeringen vid folks privata beteenden i sovrummet, behovet att hela tiden hävda heteronormativitetens och kärnfamiljens välsignelser, skräcken för allt sexuellt avvikande, etnocentriska teorier om västerländsk/kristen kulturs överlägsenhet med mera?

Permalänk | Anmäl #14 Vanja Wasser, 2010-11-09, 11:46

Det du nämner är fördomar mot KD som du iof.s. inte är ensam om. Det finns ingen "hets mot homosexuella" eller någon fixeringen vid folks privata beteenden i sovrummet i KD. Gällande familjen har man snarast varit väldigt sparsam med uttalanden om den.

Permalänk | Anmäl #15 Zeth Arkö Gogman, 2010-11-09, 15:25

Det är värt att påpeka att Caroline Szyber är medlem i den judiska nationalistorganisationen Limmud, som stöder den judiska nationalismen och vill stärka den judiska identiteten. Det är gott och väl, men varför stöder du då inte den svenska nationalismen och den svenska etniska identiteten på samma sätt, Caroline? Var hederlig och gå över till Sverigedemokraterna istället om du håller med om att nationalism och etniskt bevarande är bra. Kristdemokraterna har ingen framtid, snart står det utanför riksdagen. Eller är det så att nationalism är bra i Israel men i resten av världen ska det råda mångkultur, tycker du?

Permalänk | Anmäl #16 Harald Ek, 2011-01-18, 20:07

Caroline Szyber skrev för bara några veckor sedan att "Europa måste öppnas upp och murarna måste rivas" i Expressen. Är inte det konstigt? Vill du riva murarna till Israel också? Rivna murar är det sista vi behöver nu. Om du verkligen vill motarbeta fördomar så är det ganska underligt att du vill ha hit ännu fler människor som har bra mycket mer fördomar än svenskar har? Undersökningar visar ju att väldigt många muslimer i Sverige är rasistiska, antisemitiska och negativt inställda till homosexuella jämfört med etniska svenskar.

Permalänk | Anmäl #17 Harald Ek, 2011-01-18, 20:33


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.