Oärlig presentation av "forskning" används för att angripa religionskritiker

Magnus Hagevi angrep i veckan på SVD Brännpunkt som gått humanisterna genom att presentera något han kallar forskning som visar på risken med religionskritik. Jag svarade med en replik dör jag menade att Hagevi inte förmådda att presentera sin egen forskning och Hagevi fick en slutreplik. Låt mig därför börja med att här svara Hagevi.

Hagevi antyder att religionskritik och främlingsfientlighet är kopplat till varandra och varnar för att religionskritiken som t.ex. humanisterna bedriver kan orsaka främlingsfientlighet. Detta har en ingen grund för i forskningen utan här ger han uttryck för en personlig åsikt. Det är helt OK men det är ibland svårt att veta när Hagevi uttalar sig i sen roll som forskare och när han ger utryck för privata åsikter. Hagevi vi menar att jag borde ta del av hela studien innan jag kritiserar honom. men det är inte studien jag i första hand kritiserade utan hans sätt att skriva om den, Hagevis vinklade och missvisade presentation av sina eventuella fynd. Vad jag vet finns inte heller resultatet redovisat i ett vetenskapligt granskat sammanhang.

Hagevi inleder sin första artikel med att konstatera att "lite kraft ägnats åt vetenskapliga studier av religionskritiker" och inte heller är den studie han gjort en studie av religionskritiker. Utan han själv kallar det " studie av religionskritik bland svenska folket". Men inte heller detta är riktigt korrekt. Det han gjort är inte en studie av religionskritik det är en studie av attityder i frågor som rör, bland annat, invandring och religion. Med den metod han använt kan man möjligtvis på visa samband mellan religionskritisk/fientlig attityd och en främlingsfientlig attityd.

Fortfarande anser jag inte att Hagevi förmår att skilja på religions/främlingsfientlig hållning och hållningen att religioner och livsåskådningar bör utsättas för kritisk granskning. Sedan hävdar Hagevi att Gerle har " länkat förbundet Humanisternas och Sverigedemokraternas renhetsideal om ett enhetssamhälle till varandra" inte heller detta är förstås sant. Humanisterna har inget renhetsideal om ett enhetssamhälle. Humanisterna har, i alla fall i sina publikationer och bloggar, en pluralistisk hållning.

Det är just dessa antydda samband i Hagevis ordval jag vänder mig emot. Han uttrycker sig snarare som en opinionsbildare än som en person som vill föra fram vetenskapliga resultat. Dock är han inte heller här tydlig med sin intention. Der är emellertid tydligt att Hagevi personligen är kritisk mot Humanisterna och andra religionskritiska organisationer. Låt oss hoppas att hans attityder i dessa frågor bara färgar han artikel på Brännpunkt och inte hans forskning. Min primära kritik är alltså den att Hagevi som forskare inte förmår att tydligt tala om vad studien handlar om eller presentera dess resultat. Detta är beklagligt och det skadar Svenskarnas förtroende för forskning i allmänhet och statsvetenskap i synnerhet.

Man kan ju också roa sig med att titta på Hagevis resultat, begränsat till det material som finns åtkomligt på SVD och Linnéuniversitetet utan att behöva köpa boken "AVSTAMP: Svenska folkets värden och åsikter om brännande samhällsfrågor. Surveyinstitutet volym 1".

Vad frågorna egentligen verkar mäta är om personer har en negativ hållning till religion eller ej. Det tydligaste resultatet är att fler är negativa till religion än de som inte anser att man bär vara kritisk gentemot religion. Den fråga där flest är negativa är den fråga där Hagevi kopplar inställning till relation till inställning till invandring.  Hela 62% för att det anser att " Religiösa problem ökar med ökad invandring". Om dessa personer själva är religiösa eller inte kan inte utläsas ur endast denna fråga. Denna fråga är ytterst olyckligt formulerad, är man xenofob om man anser att invandring KAN öka religiösa problem? Jag tror inte det.

Jag antar att flera invandrare i enkäten svarat att de tror att invandring kan öka religiösa problem. Men vad ÄR religiösa problem? Finns det idag religiösa problem? Jag vet inte vad som menas och det tror jag inte de som fyllt i enkäten vet heller. Utifrån den frågan kan man verkan dra slutsatsen att någon är kritisk eller fientlig till religion eller egentligen är kritisk till invandring. Än mindre kan skutsatsen dras att någon är Xenofob. Ändå kallar Hagevi de som svarat att de instämmer med påståendet för xenofobiska religionskritiker. Den slutsatsen kan naturligtvis inte dras från frågans formulering. Den ända slutsatsen man kan dra från frågan är att man tror att invandring kan göra att religiösa problem ökar.

Till de positiva resultaten hör att 46% av Svenskarna menar "Religion leder till dogmatism och fundamentalism", endast 16% instämmer inte och 38% har ingen åsikt i frågan. Det är också glädjande att 39% anser att " Det finns ingen anledning att tro på en gud, men däremot på människan" alltså en sekulärt humanistisk hållning. Tyvärr är 31% emot en sådan hållning och 30% har ingen åsikt.  Om fördelning här beror på inställning till religion eller tilltron till sina medmänniskor ät omöjligt att avgöra. Tyvärr är frågorna sådana att de är nästan omöjliga att tyda. Frågan " Religion motverkar socialism" kan man ju knappast instämma i om man är socialistisk befrielseteolog, att man instämmer innebär det att man tycker att det är BRA att religion motverkar socialism.  Det ända Hagevi här får fram är att de flesta anser att frågan inte kan besvaras. Att då " Vetenskap har gjort religion onödigt" hur ska detta tolkas och hur svarar man. För mig personligen har vetenskapen kanske gjort religionen onödig, men många använder idag religion som argument mot vetenskap. Tyvärr tror många fortfarande på Bibelns skapelseberättelse och håller denna för mer sann än evolutionsteorin. I att globalt perspektiv har vetenskapen alltså inte gjort religionen onödig. Jag skulle alltså själv inte instämma i att "Vetenskap har gjort religion onödigt".

Tyvärr gör denna dubbeltydighet i frågorna att resultatet är mer eller mindra meningslöst. Att Hagevi sedan använder dessa frågor för att koppla till andra frågor i Survey 2009 ökar inte direkt trovärdigheten. Urvalet är redan från början litet, under 1800 personer. 39% av 1759 personer är sekulärhumanistiska enligt Hagevi, det blir 686 individer. Sedan tittar man då på hur dessa 686 individer svarar på andra frågor, som t.ex. "Invandrare i Sverige ska fritt få utöva sin religion här" eller " Sverige bör ta emot färre flyktingar" så finns ingen möjlighet att dra några säkra slutsatser på ett så litet underlag. Man kan möjligt säga att studien indikerar ett möjligt samband. Hagevi utrycker det så här "Istället tenderar sambandet mellan religionskritik och främlingsfientliga åsikter att vara starkare."

De som kan utläsas ur Hagevis studie är alltså att endast en minoritet av Sveriges befolkning har en positiv inställning till religion. Betydligt större antal av Sveriges folk har, enligt studien, en negativ inställning till religion. Med andra ord - humanismen har fler anhängare än gud.

Anders Bergdahl (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29701

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ett kritiskt ställningstagande till religion kan på intet sätt vara dåligt. Likväl som ett kritiskt ställningstagande till media eller för all del även livet i allmänhet, inte är dåligt. Att tänka kritiskt är sunt. Detta är något som särskilt religionsförespråkare har svårt att förlika sig med. Ty allt ifrågasättande och kritiskt ställda frågor gällande det religösa samfundet och dess budskap tas emot som om man vore, bokstavligt talat, djävulen själv.

Permalänk | Anmäl #1 Per Gustafsson, 2010-11-01, 14:58

Hej Anders!

1800 personer behöver inte nödvändigtvis vara ett för litet underlag. I en klinisk prövning kan 1800 patienter vara riktigt mycket. Det beror helt på hur stor skillnaden är och hur stor variationen är om populationen är tillräcklig för statistisk signifikans.

Av den lilla informationen som har läckt ut från Hagevis studie verkar han inte ha gjort någon signifikansberäkning, utan endast räknat ut hur faktorer korrelerar mot varandra, och det säger i sig ingenting mer än om man har en trend eller inte.

Jag håller på att försöka få tillgång till källdata för att analysera dem ordentligt. På Linnéuniversitetet hänvisas till Hagevi för att få ut källdata. Han hänvisar i sin tur till boken Avstamp.

Permalänk | Anmäl #2 Fredrik Bendz, 2010-11-02, 15:43

Hej Anders, och kommentatören Fredrik,
Jag har inte läst Hagevis rapport, men utifrån hans framställning i SvD kan jag också notera att han troligtvis inte gjort någon form av multivariat analys. Samband kan ju finnas överallt, men håller dessa när man sedan kontrollerar för effekten av andra variabler såsom kön, ålder, utbildning, osv? Håller med att storleken på urvalet (knappt 1800 respondenter) inte är något problem så länge urvalet genomförts enligt slumpmässighetsprinciper.
Men jag tror det största problemet nog ligger i det som tas upp i Anders kritik: om syftet är att undersöka vad det är som orsakar - eller snarare har ett samband med främlingfientlighet, om man ska använda sig av Hagevis språkbruk - så har Hagevi misslyckats fullständigt. Frågorna saknar ju helt enkelt validitet: de mäter inte vad de är avsedda att mäta. Först och främst är antagandet att åsikten om att invandring kan leda till ökade religiösa problem är xenofobisk helt enkelt felaktigt. Vad är religiösa problem? OK, de flesta av oss skulle automatiskt översätt ordet problem till 'konflikter/motsättningar', och då är det inte helt osannolikt att ökad invandring skulle kunna innebära en ökning av dessa motsättningar om invandringen härstammar från länder med religiösa traditioner som skiljer sig från dem som finns representerade i Sverige. Alltså: ett ja-svar på denna fråga är inte xenofobiskt utan helt enkelt rimligt. Inte sagt att dessa motsättningar kommer att förverkligas, men de KAN ju komma att göra det. Magnus Hagevi, revise and resubmit! SvD: bättre granskning av kvaliteten på de inskickade bidragen!

Permalänk | Anmäl #3 Michael Gentile, 2010-11-23, 03:06

Frågan är om det inte är kyrkokramare som är främlingsfientliga? Den här intressanta kommentaren var publicerad i Expressens kommentarsfält den 13 jun 2011 kl 11:08 av signaturen "Nefertite" och den är långt ifrån den enda i sitt slag:

"Jag tycker egentligen inte att det är någon nödvändighet med skolavslutning i kyrkan, även om det är högtidligt och trevligt. Jag hade inte sagt något om det, om det hade varit en naturlig utveckling att svenskarna själva blev mindre och mindre intresserade av kyrkan som samhällsplats, och började tycka att det var onödigt att ta barnen dit.

Men nu är det inte så. Majoriteten vill ha kyrkobesöken kvar. Det handlar i stället om en anpassning till islam som är helt oacceptabel och på sikt mycket farlig.

Jag anser därför att det har blivit viktigare än någonsin att ha skolavslutningar och andra skolgudstjänster i kyrkan, och även andra kristna inslag i det offentliga rummet (typ TV-gudstjänster, universitetspräster...), just som en _markering_. För att visa att det är invandrarna som ska anpassa sig till oss och inte tvärtom. Den principen får det inte råda någon tvekan om! "

Länk till artikeln:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2466691/den-blomstertid-nu-komm...eh

Permalänk | Anmäl #4 Camilla Grepe, 2011-06-13, 11:58