Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Oljebolagen

Thomas Bäcklin om Oljebolagen

Dags att syna - och kräva ackreditering av - journalister

Den senaste jakten och bilden på Sofia Arkelsten i Expressen när hon gråter tar priset. Priset för den lägsta typen av journalistik. För Expressen verkar detta vara en succé, de har äntligen lyckats vara med och bryta ner en människa fullständigt. Aftonbladet går direkt till krav på hennes avgång. Allt för att hetsa upp stämningen - och lösnummerförsäljningen. Nu är det dags att syna dessa så kallade journalister. Hur oberoende är journalisterna själva till olika särintressen? Vilka journalister har själva åkt på bjudresor? Vad har de för journalistisk utbildning och kunskaper om etik och moral? Dags att införa en tydlig ackreditering och "innehållsdeklaration" av journalister, som visar de enskilda journalisternas trovärdighet. Annars hamnar vi snart i skräpjournalistikens avgrund som redan finns i många andra länder.


Om författaren

Fritidspolitiker för Folkpartiet Liberalerna i Stockholms stad, med intresse för demokrati-, ekonomi- och miljöfrågor.

Det är bra och viktigt att ha en journalistkår, som grävar fram nyheter av allmänintresse och utgör en kontrollfunktion av samhällets alla delar, inte minst av de som styr landet. Detta är en viktig grundsten för vår demokrati. Men det finns gränser även i detta. Man måste ifrågasätta dessa allt mer förekommande häxjakter och mediedrev, där journalister tar sig friheter att att smygfota offentliga personer i deras svagaste personliga ögonblick - för att om möjligt öka på lösnummerförsäljningen. Var går gränsen när en journalist själv ska kunna ta beslut om försäljning och intäkter är värd mindre än en människas värdighet? Ska vi låta en journalist och en redaktör bestämma den gränsen själva eller ska vi sätta upp moraliska regler gemensamt? Hur lågt får man sjunka i sin medierapportering, bara för att man ger sig på "offentliga personer"? Finns det inte etiska principer och avgränsningar för det personliga privatlivet även för människor som har valt att jobba politiskt? Jag påstår att det i så fall är dags att även ta bort alla draperier bakom journalisterna själva, där alla ska kunna se vad de har för utbildning, medlemskap i olika organisationer, vilka bjudresor de själva åker på med mera.

Journalister har en helt avgörande makt, som kan pressa politiker till att sluta, kan fabricera ihop halvsanningar som inte behöver bevisas och till och med avleda mediafokus mellan olika vikiga frågor till andra och påverkar därför  beslutsprocesser av olika slag. Journalister är därför viktiga maktinnehavare, som själva måste granskas. En ackreditering, likt andra yrkesgrupper som elektriker och snart lärare, som visar på en viss lägsta nivå på utbildning, erfarenhet och kunskap om sitt ämne är det minsta vi alla kan kräva. Dessutom en typ av "innehållsdeklaration", så läsarna får reda på vilka särintressen som har kunnat påverka journalisten genom bjudresor, fester och presenter - vilket även skulle kunna vara aktuellt att införa för riksdagen (såvida ett totalförbud mot allt detta inte kommer). Detta borde vara en självklarhet i ett samhälle, som gör anspråk på att kalla sig intellektuellt, har och ska ha höga krav på moral och vill ha beslut som är för allmänhetens bästa.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29653

28 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Jag påstår att det i så fall är dags att även ta bort alla draperier bakom journalisterna själva, där alla ska kunna se vad de har för utbildning, medlemskap i olika organisationer, vilka bjudresor de själva åker på med mera."

Det är inte bara du som påstår det. Många håller med.
När man börjar läsa utländsk press och se på utländsk TV så ser man hur pressat och förljuget det svenska medieklimatat är.
Jag kommer i håg första gången jag såg en interjuv med en politiker på norsk TV. Jag fick en chock; Journalsiten pressade politkern att faktiskt svara på frågan! Och politkern gjorde också det, efter 3 försök.
I Norge, Danmark, England och numera även Tyskland är det dessutom möjligt att debattera invandring och alla dom problem som den för med sig utan att bli utpekad som nazist. Det går bara på internetsiter i Sverige idag. I all vanlig media utmålas invandrarna som oskyldiga offer, helt avsett vad som sker.

I valrörelsen var det närmast bizarrt hur socialdemokraterna genom media kunde driva sin många gånger totalt lögnaktiga propaganda. Kronan på verket var ju Lena Melin-affären där Sven-Otto Littorin pekades ut som sexköpare i en helt uppenbartt fabricerad historia. Gladjande nog har aftonbladets försäljning gått ned ca 8% efter det.

Medialögen om SD som rasister och främlingsfientliga rullar fortfarande på.

Tänk om media i sverige kunde rapportera objektivt och sanningenligt... Vilken chock många skulle få!

Permalänk | Anmäl #1 Leif D, 2010-10-30, 16:51

En mycket obehaglig artikel skriven av en representant för ett högst illiberalt parti. "Ackreditering"? "Innehållsdeklaration"? Gemensamma "moraliska regler"? Thomas Bäcklin vill alltså att bara personer som godkänts av staten skall få yttra sig i media, att privatpersoners politiska åsikter skall registreras och att yttrandefriheten skall inskränkas ytterligare. Så liberalt.

Permalänk | Anmäl #2 John Nyzell, 2010-10-30, 19:14

Leif D, det är du som står för det bisarra. Enögd borgare.

Om en tidning i det här fallet expressen upptäcker att en av världens största oljebolag bjuder en ledande politiker på resa och uppehälle. Menar du Bäcklin att tidningen inte ska berätta det för läsarna då?

Det är just denna typ av granskning som journalisterna ska utföra. Vi har inte för mycket granskning i Sverige utan alldeles för lite.

Det är moraliskt förkastligt sett från ett demokratiskt perspektiv att låta sig bjudas av lobbyister. Är det stora företag eller medborgarna som ska bestämma landets politik?

Men jag vet vad problemet är. Vissa borgare är 100 % borgerliga och Alliansen får inte kritiseras. Allting som Alliansen gör ska försvaras till varje pris. Det finns ett mått av fanatism hos vissa borgare, tyvärr lite för många dessutom.

Expressen har bara gjort sitt jobb - bravo!

All smutsig byk ska fram i ljuset - både borgerlig och röd-grön sådan.

Permalänk | Anmäl #3 Doktor Eleph@nt, 2010-10-30, 19:20

Hej Tomas Bäcklin!

Du må ha rätt i att mediadrev är obehagliga, det tycker jag själv. Det för mig viktiga är dock VARFÖR dessa drev ställs till, vad är syftet?

Jag är enig med Gurun Schyman om att vi just nu silar mygg och sväljer kameler. Arkelstens intimiserande med oljeindustrin är ingenting jämfört med Carl Bildt! Frågan är om (m) just nu medvetet offrar kortet Arkelsten?

I botten handlar detta inte om Arkelsten som person. Det handlar om att pressa på så att (m) offentligt deklararerar sina sponsorer till partikassa och valrörelse.

Kommer det kanske stora bidrag från oljeindustrin?

Vill du svara på det?

Permalänk | Anmäl #4 Gunnel Gomér, 2010-10-30, 19:27

Till Gunnel #4 svarar jag att jag inte vet vem som ger bidrag till M. Jag svarar heller inte på en rad andra frågor, utan just i denna artikel ställer jag frågan om vi inte borde ha samma granskning av journalister själva. De har ju hur mycket frihet som helst att granska alla andra, men själva är helt ogranskade, trots att de utgör en gigantisk maktfaktor!

Till #2. som kallar min artikel "en mycket obehaglig artikel skriven av en representant för ett högst illiberalt parti". Ja du kanske kan ägna tre sekunder till och läsa vad jag har skrivit innan du kastar upp dina egna fördomar. Jag vill ge allmänheten friheten att se journalistens kompetens egna lojaliteter etc för att själv kunna bilda mig en uppfattning om trovärdigheten av vad denne skriver. Hur inskränker det alla som inte är godkända av staten att bedriva journalistik?

Permalänk | Anmäl #5 Thomas Bäcklin, 2010-10-30, 19:56

#5 Thomas Bäcklin: Hur vill du då att journalister skall ackrediteras, egentligen? Och hur vill du ge allmänheten "friheten" att se journalistens "egna lojaliteter" utan åsiktsregistrering?

Permalänk | Anmäl #6 John Nyzell, 2010-10-30, 20:26

Jag håller inte alls med.

Det du föreslår riskerar att bli ett sätt för makten att kväva yttrandefriheten genom att se till att bara en politiskt godkänd grupp lydiga journalister får skriva.

Välkommen till Kina, Kamrat!

Jag tyckte också det var motbjudande av expressens fotografer att fota Arkelsten i smyg. Men om man måste välja mellan sviniga journalister och politiskt godkända journalister så väljer jag det förstnämnda utan ett ögonblicks tvekan.

Permalänk | Anmäl #7 Tomas Fredriksson, 2010-10-30, 21:17

Svenska journalistkårens integritet och pålitlighet borde inte imponera på någon efter att Sverige ändrat grundlag till att ta bort grundlagsskyddet för precis ALLA våra medborgerliga friheter och göra det möjligt med retroaktiv beskattning, utan mer än enstaka notiser i nyhetspressen. Varför drev man inte en massiv kampanj om det? Rimligen kan man tycka att det borde legat i svenskarnas intresse att få veta, eller?

Permalänk | Anmäl #8 Sven P Andersson, 2010-10-31, 05:45

Thomas Bäcklin, välkommen att granska oss journalister - vad vi har för kompetens, moral och etik! Det har aldrig (i alla fall inte under mina 10 år som journalist) funnits några väsentliga hinder för den politiker som vill granska och nagelfara oss journalister.
Sedan vore det förstås intressant att få vta mer om HUR du hade tänkt dig att en "ackreditering" av oss journalister skulle fungera, VILKEN instans som ska avgöra vår "trovärdighet", VIKEN INSTANS som ska sammanställa vår "innehållsdeklaration". För jag vill ju förstås kunna försäkra mig om att jag har "rätt" moral och att jag tycker "rätt". Eller som det står på Uppsalas gamla universitetsaula från 1800-talet: "Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större". Eller hur Thomas?;-)

Permalänk | Anmäl #9 Pierre Kjellin, 2010-10-31, 08:34

Hej Pierre #9. Ditt inlägg var det intressantaste so far. Nu kommer vi någonstans. Det handlar inte om att "tycka rätt", det får betraktaren och läsaren avgöra. Det handlar om just det andra, kompetens, yrkesstolthet, kvalitet. Jag tror att journalistkåren själv via sina fackförbund eller gemensamma organisationer vilka de nu är mycket väl är lämpad kandidat att sätta upp en ackrediteringsverksamhet, som kan skilja agnarna från vetet. Precis som i många branschorganisationer t ex i VVS-branschen som utfärdar certifikat, som signalerar kvalitet och kompetens för slutkunderna. Detta behöver inte göras mer komplicerat än det behöver vara. Jag är ganska så säker på att du själv Pierre skulle ha en hel del bra idéer om hur detta skulle kunna se ut, säkert bättre än mig. Men någon måste komma med förslag , sedan kan andra sköta själva genomförandet. Visst kan man någon gång som enskild granska en enskild journalist, men det blir ju ingen process som blir genomgripande för hela branschen, utan snarare en personlig vendetta mot en enskild journalist och jag vill inte ha den typen av aktioner mot folk. En rättsäker ackreditering inom branschen, som många andra, däremot låter mycket bättre.

Permalänk | Anmäl #10 Thomas Bäcklin, 2010-10-31, 11:37

#5

Tomas. Vi vet redan hur "inbäddade journalister" fungerar i USAs krig i Asien, dvs. knappt alls. De blir propaganda-megafoner.

Du slår i luften med ditt förslag! Cyberrymdens frihet har gjort oss alla till potentiella medborgar-journalister. Vi pressar just nu på Arkelsten, hon har det verkligen hett om öronen!

Men syftet Tomas...vårt syfte lyser av demokratisk skönhet :-) Vi vill veta hur det är med (m)s hemliga sponsorer. Ligger det oljelobby-pengar i (m)s kassa?

Egentligen är saken enkel. REDOVISA! Det hör till medborgarrätten att få veta. När vi fått redovisning och maktens tranparens...så finns ingen anledning att jävlas.

Sluta moralisera det som har mindre betydelse!

Permalänk | Anmäl #11 Gunnel Gomér, 2010-10-31, 11:48

#11 Gunnel jag är på din linje, men varför stanna bara vid politiken, varför ska det inte gälla alla kategorier av yrkeskårer? Det var det som just denna artikel handlar om.

Permalänk | Anmäl #12 Thomas Bäcklin, 2010-10-31, 11:57

#10 Thomas Bäcklin: Så du menar att det inte är staten som skall bestämma vilka journalister som skall godkännas och registrera deras politiska åsikter, det är SJF? Varför skrev du det inte i din artikel? Och tror du verkligen att det är mer liberalt än när staten gör det?

Permalänk | Anmäl #13 John Nyzell, 2010-10-31, 12:03

Till #13 Jag ser din besvikelse John, när du upptäcker att jag inte har skrivit något om åsiktsregistrering. Just det. Det är inte åsikter jag vill ha belysta, det strider mot grundlagar och vår demokrati. Om du vill ha åsiktsregistrering så är du ute efter något helt annat som jag INTE stödjer.

Permalänk | Anmäl #14 Thomas Bäcklin, 2010-10-31, 12:16

#14 Thomas Bäcklin: "Jag påstår att det i så fall är dags att även ta bort alla draperier bakom journalisterna själva, där alla ska kunna se vad de har för utbildning, medlemskap i olika organisationer, vilka bjudresor de själva åker på med mera."

"Medlemskap i olika organisationer"? Ah, så man kan slippa undan åsiktsregistrering genom att inte bli medlem i några politiska organisationer. Så liberalt.

Du har ännu inte förklarat varför du inte skrev att SJF skall sköta ackrediteringen samt hur den är förenlig med en liberal demokrati. Jag har läst någonstans att ett liknande system för att "godkänna" journalister infördes av Pinochets regim strax efter han tog över Chile 1973.

Permalänk | Anmäl #15 John Nyzell, 2010-10-31, 12:33

#15. John, du jämför med Pinochet med detta. Så intellektuellt. Varför jämför du inte hela östblocket direkt, de levde ju fram tom 1989. Varför? Så, nu har vi då konstaterat att det kanske ändå finns journalister som är medlemmar i politiska organisationer, som kanske på grund av det vinklar sanningen som inte visar en korrekt bild för allmänhetens bästa. Hepp!

Permalänk | Anmäl #16 Thomas Bäcklin, 2010-10-31, 13:04

#16 Thomas Bäcklin: Jag jämförde med Pinochet eftersom jag har läst att han införde "ackreditering" av journalister. Jag antar att Mao och Stalin gjorde likadant, men jag kunde inte lika snabbt erinra mig en specifik bok eller artikel där jag har läst det och jag försöker se till att jag kan redovisa mina källor i så stor utsträckning som möjligt. Om du försöker insinuera att jag är en vänstermänniska så måste jag göra dig besviken. Jag är antagligen mer höger än du.

"Så, nu har vi då konstaterat att det kanske ändå finns journalister som är medlemmar i politiska organisationer, som kanske på grund av det vinklar sanningen som inte visar en korrekt bild för allmänhetens bästa. Hepp!"

Ah, så du är för åsiktsregistrering trots allt. Eller vill du bara förbjuda journalister att vara medlemmar i politiska organisationer?

Än en gång vill jag påminna dig om att du ännu inte förklarat varför du i din artikel inte skrev att SJF skall sköta ackrediteringen samt hur den är förenlig med en liberal demokrati.

Är inte tanken att politiker skall svara på medborgarnas frågor? Än så länge har du bara hånat mig på olika sätt och vägrat svara på mina frågor. Och snälla du, låt inte nästa kommentar handla om hur du minsann visst har svarat på mina frågor. Visa bara att du är kapabel att svara på några enkla frågor.

Permalänk | Anmäl #17 John Nyzell, 2010-10-31, 13:24

Dom har makt över er räddhågsna företrädare för sjuklövern. De har ingen makt över SD för mot SD har de redan gjort sitt allra värsta utan effekt. Det är nog därför journalister hatar SD så mycket.

Permalänk | Anmäl #18 Martin A, 2010-10-31, 13:24

Till #17 som påstår att jag är för åsiktsregistrering....?! Det är jag inte alls. Punkt. Om du menar SJF som i Journalistförbundet, så har jag inte i dagsläget tagit ställning att det är just de som kan vara de mest lämpliga. Bara för att jag lyfter upp frågan så innebär det inte att jag har en färdig lösning. Om man alltid ska ha en fördig lösning innan man lyfter en idé så skulle det inte komma upp mycket idéer. Dessutom ändras saker under tiden, efter att de har blivit "färdiga". Men en ackreditering skulle kunna vara ett sätt att skikta olika nivåer på journalister, typ "senior" vs "junior", där den som läsare kan se att just den som skriver eller rapporterar via sin ackreditering har kompetens, utbildning, erfarenhet, inte är med i politisk organisation som vinklar budskapet med mera. Väldigt många eller de flesta tror på det som sägs på TV eller tidningarna och tar det som sanningar. Därför bör vi kunna ha ett kvalitetssystem som, så långt det är möjligt, att säkerställa budskapet är korrekt, tillräkligt bearbetat utifrån kunskap och kompetens, och inte vinklat som beror på dennes politiska tyckande. Det visar på yrkesstolthet, och oberoende. Det bör ge en högre status och förtroende för journalisten, och jag tror därför att de flesta journalister kommer vilja få en ackreditering. Vem som kommer att utfärda ackrediteringen och vad den ska innehålla, har jag ingen färdig lösning på. Jag vill bara komma ifrån den väg vi nu har slagit in på, där jakten på människor har gått så långt så det börjar likna tidningen SUN och andra i tex England. Skräpjournalistik, som säljer lösnummer men drar förtroendet för både journalister och politker i botten, bara för att de gör en höna av en fjäder. Om du inte anser att jag har svarat på dina frågor, så har jag i allafall gjort ett försök.

Permalänk | Anmäl #19 Thomas Bäcklin, 2010-10-31, 16:43

#19 Thomas Bäcklin: Jag beklagar att den här kommentaren är full av citat som borde vara överflödiga, men jag vill att du tydligt skall se vad du faktiskt har skrivit.

"Till #17 som påstår att jag är för åsiktsregistrering....?! Det är jag inte alls. Punkt."

"Men en ackreditering skulle kunna vara ett sätt att skikta olika nivåer på journalister, typ 'senior' vs 'junior', där den som läsare kan se att just den som skriver eller rapporterar via sin ackreditering har kompetens, utbildning, erfarenhet, inte är med i politisk organisation som vinklar budskapet med mera."

"Därför bör vi kunna ha ett kvalitetssystem som, så långt det är möjligt, att säkerställa budskapet är korrekt, tillräkligt bearbetat utifrån kunskap och kompetens, och inte vinklat som beror på dennes politiska tyckande. Väldigt många eller de flesta tror på det som sägs på TV eller tidningarna och tar det som sanningar. Därför bör vi kunna ha ett kvalitetssystem som, så långt det är möjligt, att säkerställa budskapet är korrekt, tillräkligt bearbetat utifrån kunskap och kompetens, och inte vinklat som beror på dennes politiska tyckande."

Vänligen svara på följande mycket enkla fråga: Hur kan man registrera och offentliggöra medborgares medlemskap i politiska organisationer utan åsiktsregistrering?

Om du inte vill lägga för mycket tid på att svara på en medborgares frågor så behöver du bara svara på den fråga jag ställde ovan, men om du känner dig generös har jag en del andra frågor här: Menar du att ett krav för att vara journalist i Sverige skall vara att man har genomgått en viss godkänd utbildning? Vem skall godkänna utbildningar? Vad händer med de journalister som inte har rätt utbildning? Får man över huvud taget vara medlem i en politisk organisation som journalist, eller skall den friheten berövas vissa medborgare? I sådana fall, gäller detta alla politiska organisationer eller bara vissa? Vem skall avgöra om, jag citerar, "budskapet är korrekt"? Politiker? Vilka budskap är korrekta och inte i Thomas Bäcklins värld? Vilka krav skall man ha uppfyllt för att få vara en "junior" och en "senior"? Vill du ha några inskränkningar av juniorernas rätt att yttra sig i media? Vilka typer av journalister kommer ditt system beröra? Bara de på TV, radio och i tidningar eller också till exempel vissa bloggare? Jag kan ge dig fler frågor om du vill, men jag tror att de får räcka för tillfället.

"Om du menar SJF som i Journalistförbundet, så har jag inte i dagsläget tagit ställning att det är just de som kan vara de mest lämpliga. Bara för att jag lyfter upp frågan så innebär det inte att jag har en färdig lösning. Om man alltid ska ha en fördig lösning innan man lyfter en idé så skulle det inte komma upp mycket idéer. Dessutom ändras saker under tiden, efter att de har blivit 'färdiga'."

"Vem som kommer att utfärda ackrediteringen och vad den ska innehålla, har jag ingen färdig lösning på."

Det är inte det att du inte har en "färdig lösning", det är det att du inte tycks vara villig att diskutera problemen med ditt förslag och att du ger intryck av att inte ha tänkt igenom det när du inte ens kan säga vilka som skall sköta ackrediteringen eller vad den skall innehålla. Det inger inte förtroende.

Permalänk | Anmäl #20 John Nyzell, 2010-10-31, 18:16

#12

Tomas, det är någon ny slags variant av skrå-väsende du förordar :-) Men vi vet att skrån och aristokratier brukar innebära ordentliga bromsklossar i utvecklingen. Förmodligen en av orsakerna till Sovjets tillbakagång.

Menar du att skribenter som inte är ackrediterade inte skulle få publicera sig alls?

Jag skulle med glädje blir en "illegal nyhets-langare" på stan, smygandes omkring, säljandes stencilerade tidningar som avslöjar Carl Bildt och Arkelsten *jojomensan* Du skulle behöva inrätta statlig kontroll över inköp av kopieringspapper för att förhindra media-dreven.

Fast nu har vi ju cyberrymden...och FRA kan slänga sig i väggen :-)

Permalänk | Anmäl #21 Gunnel Gomér, 2010-10-31, 18:25

#21 Gunnel Gomér: Jag trodde aldrig jag skulle säga det, men Gunnel Gomér har helt rätt.

Permalänk | Anmäl #22 John Nyzell, 2010-10-31, 18:41

# Nyzell. Det är svårt att landa en vettig diskussion med dig eftersom man inte ens får tycka något förrän det kommer tio nya frågor och allt måste vara färdigpaketerat innan man ens får tycka något. Jag stänger min tråd härmed för denna gång.

Permalänk | Anmäl #23 Thomas Bäcklin, 2010-10-31, 18:52

Vem skulle ackreditera , annars håller jag med även jag tycker jouralister inte håller måttet på många sätt.

Permalänk | Anmäl #24 Bertil Eklund, 2010-10-31, 20:54

Schack och matt.

Permalänk | Anmäl #25 John Nyzell, 2010-10-31, 21:49

Re #3 Doktor Eleph@nt,:

"Leif D, det är du som står för det bisarra. Enögd borgare."

Jag är inte borgare. Jag är nazist.

Permalänk | Anmäl #26 Leif D, 2010-10-31, 23:03

Skillnaden stavas folkvald vs anställd. Journalist anställd av en nyhetsbyrå har ett uppdrag att leverera nyheter oavsett slag till prenumeranter och övriga läsare.
En vald politiker har ansvar att leverera resultat utifrån sin värdegrund vilket normalt sett sammanfaller med vad dennes väljare tycker i frågan.
Jag ser inget problem i att en riksdagsledamot (i detta fallet just nu partisekreterare) granskas hårt men ansvarsfullt.
Politiker måste tåla granskning, det är en del av riksdagsuppdraget.

Permalänk | Anmäl #27 jenz sundberg, 2010-11-02, 20:10

Ackreditering är kanske inte bästa vägen - eller realistiskt. Men vi kan kanske snegla på vårt grannland, Danmark. Där är det norm att inte publicera namn på misstänkta brottslingar - t.ex. - innan dom har fallit. Det var nog så i Sverige tidigare också men så har Media flyttat fram sina positioner, igen och igen. I dag finns det ingen politiker med självbevarelsedrift som vågar försöka tygla medias självpåtagna "rättighet" att krossa människor när de så behagar. Ibland har självklart Media rätt i sak, men vårt system är så uppbyggt att bara för att en person är MISSTÄNKT för något så är det ju inte klart att hon eller han också är skyldig. Om inte så kunde vi ju lägga ner hela domstols väsendet mm... Ibland har polis, åklagare m.fl. rätt - ibland inte. Därför är den danska modellen bättre och mer rättvis - även om läsaren får ha tålamod tills dom fallit för att få veta vem som är misstänkt för ett visst brott. Jag vet och förstår att vi lever i en värld byggd på "instant gratification", typ McDonalds - hungrig - äta - NU - ingen har längre tålamod att vänta på bättre resultat... vare sig vi pratar om mat eller vem som verkligen är skyldig till något eller om det var ett brott.
Den poäng som jag gillade hos artikel författaren var att våra "granskare" (journalisterna) borde granskas. Hur många av dessa moraliserande fingerpekare har sina garderober fulla av skelett? Det måste vara MÅNGA: Kanske dags för någon att starta en online tidning vars ändamål är att granska alla fingerpekare... Att hänga ut Josefsson och journalisterna på Realtid m.fl. Det tror jag är enda sättet att tygla journalisterna, dvs låta dem smaka på egen medicin. För våra politiker har inte mod att kräva att journalisterna avvaktar dom innan de lynchar sina offer. Så vad finns annars att göra?

Permalänk | Anmäl #28 Peter Sanning, 2010-11-06, 12:52


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.