Jag hade börjat på en artikel som jag hade tänkt att försöka få publicerad här på Newsmill.
Men dels pga. av tidsbrist och pga. att ämnet nu verkar vara aktuellt så har jag valt att publicera ett utkast av artiktlen här som en kommentar så länge:
NÄTDROGER. EN FÖLJD AV SVENSK RESTREKTIV NARKOTIKAPOLITIK
Ang. "nätdrogerna ökar i Skåne" (City 8/2-10) så är troligtvis detta en direkt följd av den svenska restrektiva synen på droger som envist klamrar sig fast i FN´s narkotika resolution.
I dom länder som har en mera liberal syn på, i detta fallet, cannabis så är nätdroger ett relativt okänt begrepp.
Dessutom så har det visat sig att i dom länder som har liberaliserat sin syn på. framför allt, cannabis. Portugal, Nederländerna, Spanien, mfl. så har även nyrekryteringen av dom tunga narkomanerna minskat.
Den narkotikalagstifting som bla. Sverige har idag leder i själva verket våra ungdomar direkt in i ett socialt nätverk där tunga droger, grov brottslighet olikn. frodas.
Människan har i alla tider haft att behov av att droga sig varför då inte låta dom göra detta med den drog som enligt all forskning har visat sig vara den minst skadliga och beroendeframkallande, inkl. koffein, nikotin och framförallt alkohol, nämligen cannabis.
Dom "forskningsresultat" som svenska myndigheter stöder sig på ang. cannabis är framförallt dom djurförsök som har gjorts där djur injeceras med concenterad THC tills dom uppvisar ett beroende med tillhörande psykoser och abstinenser. Samma resultat skulle även injecering av koncentretat koffein, socker, nikotin, alkohol ge.
Det är framförallt dessa "forsknings resultat" som den "vanliga" medelsvensson blir matade med via officiell media.
Därför vill jag här lägga fram dom forsknings resultat, bäde positiva och negativa som är relevanta och nödvändiga att ha kännedom om i debatten om en ev avkrimminaliserng av dom lätta drogerna.
Dessutom så är det min personliga åsikt att man över huvud taget INTE skall/bör exprementera med någon drog, vilken den än vara må, INNAN man har gått igenom puberteten då man under denna tid är ytterst lättpåverkad och, oftast, psyciskt labil.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen "cannabis" för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och "hampa" för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.
Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.
De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.
Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.
Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.
Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O'Shaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som "knaster" eller "stark tobak".
Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik
Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.
Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.
Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.
Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.
Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.
Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.
Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.
Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.
Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.
Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.
Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.
Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).
Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.
En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).
Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.
Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.
Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.
Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar "sjuka" celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)
[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande
Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet
Cannabis och bilkörning
Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.
Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).
Legaliseringsdebatten
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering
debatterats livligt i hela västvärlden.
Förespråkarna för en legalisering hävdar
att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel
alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction.
Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga
och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre
droger.
Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska
länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där
bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade
Ryssland innehav av upp till 20 g
marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna
har vunnit mest gehör i Sverige och Norge.
USA intar ett mellanläge där den
federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar
innehav på upp till 30 gram.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, har dock gett skarp kritik av denna studie.
Detta anser jag vara så pass relevanta fakta som länge har förtigits allmänheten så att det kan väl vara värt att ta en närmare titt på.
Visste ni föresten att Anders Borgs första proposition till riksdagen var en där han krävde att cannabis och marijuana skulle legaliseras samt att läkare skulle skriva ut Heroin och amfetamin till tunga missbrukare?
En utredening bör snarast tillsättas för ta reda på och delge svenska folket all den reella vetenskapligt bevisade fakta ang. främst cannabis eller förhållandet cannabis/tyngre droger/organiserad brottslighet eller annan fakta i ämnet som de facto finns i ämnet och som har förtigits allmänheten för att få denna att acceptera en lagstifting som i slutändan är en produkt av framstående lobbyverksamhet från alkohol och läkemedels industrins sida.
Samt i förlängningen leder till ett ökat missbruk av tyngre droger samt till de lagliga men livsfarliga syntetiska drogerna som med lätthet handlas med på tex. internet.
Litteratur
Böcker
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114
Forskningsrapporter
The influence of cannabis on driving - Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 - Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 - Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System - Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords - Ninth Report - Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of
Medicine's vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF. [1]
Kanadensiska senatens rapport - sammanfattning - Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
[1]: www.parl.gc.ca/37/1/parlbus/commbus/senate/com-e/.../summary-e.pdf
Jag skulle även rekomendera tre filmer (documentärer) med anknytning just till detta änmet.
Dessa tre är som följer:
http://video.google.com/videoplay?docid=9097753575308492724#
http://thepiratebay.org/torrent/4772405/Trebarnsmamma.Och.Hog.Pa.Cannabi...
http://thepiratebay.org/torrent/4573276/Den.Drogade.hjarnan.Cannabis.SWE...
Den första är sk. "streaming video" dvs. kan ses utan att behövas laddas ner.
De två följande måste laddas ner med hjälp av en sk. "bit torrent-klient" tex: utorrent.
Väl sevärda documetärer som ger en nyanserad och helt opolitisk bild av cannabis som både drog och medicin.
Rekomenderas å det starkaste.
Vi har de facto ett problem i Sverige där vi har en lagstifting son samman staäller de lätta drogerna så som tex. cannabis vilket bidrar till at de som bara vill röka en "joint" då och då blir hänvisade till samma sociala nätverk där de tunga drogerna, kriminalitet olkn. förekommer.
Vilket i sin tur leder till at vår lagstifting, inte cannabis i sig själv, blir en sk, inkörsport till tyngre droger och kriminalitet.
Ergo så är
Permalänk | Anmäl
Bengt Hesdorf, 2010-10-29, 18:39
2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag hade börjat på en artikel som jag hade tänkt att försöka få publicerad här på Newsmill.
Men dels pga. av tidsbrist och pga. att ämnet nu verkar vara aktuellt så har jag valt att publicera ett utkast av artiktlen här som en kommentar så länge:
NÄTDROGER. EN FÖLJD AV SVENSK RESTREKTIV NARKOTIKAPOLITIK
Ang. "nätdrogerna ökar i Skåne" (City 8/2-10) så är troligtvis detta en direkt följd av den svenska restrektiva synen på droger som envist klamrar sig fast i FN´s narkotika resolution.
I dom länder som har en mera liberal syn på, i detta fallet, cannabis så är nätdroger ett relativt okänt begrepp.
Dessutom så har det visat sig att i dom länder som har liberaliserat sin syn på. framför allt, cannabis. Portugal, Nederländerna, Spanien, mfl. så har även nyrekryteringen av dom tunga narkomanerna minskat.
Den narkotikalagstifting som bla. Sverige har idag leder i själva verket våra ungdomar direkt in i ett socialt nätverk där tunga droger, grov brottslighet olikn. frodas.
Människan har i alla tider haft att behov av att droga sig varför då inte låta dom göra detta med den drog som enligt all forskning har visat sig vara den minst skadliga och beroendeframkallande, inkl. koffein, nikotin och framförallt alkohol, nämligen cannabis.
Dom "forskningsresultat" som svenska myndigheter stöder sig på ang. cannabis är framförallt dom djurförsök som har gjorts där djur injeceras med concenterad THC tills dom uppvisar ett beroende med tillhörande psykoser och abstinenser. Samma resultat skulle även injecering av koncentretat koffein, socker, nikotin, alkohol ge.
Det är framförallt dessa "forsknings resultat" som den "vanliga" medelsvensson blir matade med via officiell media.
Därför vill jag här lägga fram dom forsknings resultat, bäde positiva och negativa som är relevanta och nödvändiga att ha kännedom om i debatten om en ev avkrimminaliserng av dom lätta drogerna.
Dessutom så är det min personliga åsikt att man över huvud taget INTE skall/bör exprementera med någon drog, vilken den än vara må, INNAN man har gått igenom puberteten då man under denna tid är ytterst lättpåverkad och, oftast, psyciskt labil.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen "cannabis" för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och "hampa" för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.
Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.
De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.
Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.
Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.
Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O'Shaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som "knaster" eller "stark tobak".
Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik
Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.
Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.
Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.
Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.
Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.
Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.
Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.
Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.
Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.
Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.
Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.
Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).
Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.
En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).
Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.
Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.
Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.
Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar "sjuka" celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)
[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande
Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet
Cannabis och bilkörning
Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.
Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).
Legaliseringsdebatten
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering
debatterats livligt i hela västvärlden.
Förespråkarna för en legalisering hävdar
att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel
alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction.
Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga
och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre
droger.
Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska
länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där
bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade
Ryssland innehav av upp till 20 g
marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna
har vunnit mest gehör i Sverige och Norge.
USA intar ett mellanläge där den
federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar
innehav på upp till 30 gram.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, har dock gett skarp kritik av denna studie.
Detta anser jag vara så pass relevanta fakta som länge har förtigits allmänheten så att det kan väl vara värt att ta en närmare titt på.
Visste ni föresten att Anders Borgs första proposition till riksdagen var en där han krävde att cannabis och marijuana skulle legaliseras samt att läkare skulle skriva ut Heroin och amfetamin till tunga missbrukare?
En utredening bör snarast tillsättas för ta reda på och delge svenska folket all den reella vetenskapligt bevisade fakta ang. främst cannabis eller förhållandet cannabis/tyngre droger/organiserad brottslighet eller annan fakta i ämnet som de facto finns i ämnet och som har förtigits allmänheten för att få denna att acceptera en lagstifting som i slutändan är en produkt av framstående lobbyverksamhet från alkohol och läkemedels industrins sida.
Samt i förlängningen leder till ett ökat missbruk av tyngre droger samt till de lagliga men livsfarliga syntetiska drogerna som med lätthet handlas med på tex. internet.
Litteratur
Böcker
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114
Forskningsrapporter
The influence of cannabis on driving - Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 - Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 - Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System - Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords - Ninth Report - Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of
Medicine's vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF. [1]
Kanadensiska senatens rapport - sammanfattning - Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
[1]: www.parl.gc.ca/37/1/parlbus/commbus/senate/com-e/.../summary-e.pdf
Jag skulle även rekomendera tre filmer (documentärer) med anknytning just till detta änmet.
Dessa tre är som följer:
http://video.google.com/videoplay?docid=9097753575308492724#
http://thepiratebay.org/torrent/4772405/Trebarnsmamma.Och.Hog.Pa.Cannabi...
http://thepiratebay.org/torrent/4573276/Den.Drogade.hjarnan.Cannabis.SWE...
Den första är sk. "streaming video" dvs. kan ses utan att behövas laddas ner.
De två följande måste laddas ner med hjälp av en sk. "bit torrent-klient" tex: utorrent.
Väl sevärda documetärer som ger en nyanserad och helt opolitisk bild av cannabis som både drog och medicin.
Rekomenderas å det starkaste.
Vi har de facto ett problem i Sverige där vi har en lagstifting son samman staäller de lätta drogerna så som tex. cannabis vilket bidrar till at de som bara vill röka en "joint" då och då blir hänvisade till samma sociala nätverk där de tunga drogerna, kriminalitet olkn. förekommer.
Vilket i sin tur leder till at vår lagstifting, inte cannabis i sig själv, blir en sk, inkörsport till tyngre droger och kriminalitet.
Ergo så är
Bengt,
ett onödigt och malplacerat inlägg fyllt av stavfel och konstiga meningsuppbyggnader. Gör om och gör rätt, för jag är säker på att du har något intressant att tillföra egentligen.