Cannabisdebattens snedvridna frågeställning

"Ansvaret ska ligga på förbudsivrarna att motivera varför det idag utdelas straff för bruk av en icke-beroendeframkallande drog vars skadeverkningar enbart drabbar brukaren. "

Och där dödade du egentligen hela debatten. Bra jobbat.

Man blir ju så trött av att se såna här kommentarer. "Psykiskt beroende" betyder verkligen det som sägs, du kan inte tänka dig ett liv utan narkotioka, helt enkelt. Att jämföra detta med en golfrunda är så perverst att det inte finns på kartan. Hur i hela friden kan man använda såna argument? Förstår inte artikelförfattaren att ett samhälle även har ett kollektivt ansvar för att samhället och dess institutioner och näringsliv fungerar? Det allvarligaste problemet med hasch är att brukarna tappar intresset att utveckla både sig själva och demokratin.

@Jan Wiklund

Det där tycker jag var riktigt fördomsfullt av dig. Jag röker cannabis lite då och då, och har gjort så de senaste 5-6 åren. Jag pluggar på ett av Sveriges största universitet, på en av de mest prestigefyllda och svåra utbildningarna och klarar mig ganska bra om jag får säga det själv. Jag är dessutom mycket politiskt engagerad. Jag förstår helt enkelt inte alls din bild av oss cannabisrökare. Varför skulle vi vara sämre än alkoholbrukare?

Tack för att du säger "brukare", det brukar vara standard i det här landet att lägga till ett "miss-" innan det ordet, vilket självklart bara beskriver en mycket liten del av oss.

Det är intressant att kampanjen mot legalisering i Kalifornien finansieras av bl a bryggeriindustrin.

#2 Jan Wiklund,
Ditt påstående om att den som använder cannabis "tappar intresset för att utveckla demokratin" måste vara det mest naiva, dumma och löjeväckande nonsens jag hört. Och detta anför du i försvar av en svensk narkotikapolitik, vars ideologiska grund härrör kommunistisk maoism i förening med rashygienisk blodslära.

På vilket sätt menar du det skulle vara förenligt med demokrati att klassificera människor utifrån ett mått på graden av renhet i deras blod!? På vilket sätt är det förenligt med demokrati att kriminalisera den grupp människor som utifrån denna begreppsvärld förklaras sakna existensberättigande!? Det strider ju mot allt vad demokratins grundläggande värden heter.

Läs Pelle Olssons historiska sammanställning under rubriken: http://www.pelleolsson.se/Cannabis_historia.htm

Jag klipper ut lite text. (Användandet är o.k. när källan anges)

"”Kan man föreställa sig en stat där alla medborgare berusar sig med haschisch? Vilka medborgare! Vilka krigare! Vilka lagstiftare! Till och med i Orienten där bruket är så utbrett finns det regeringar som har förstått nödvändigheten att förbjuda det”, skrev den franske 1800-talspoeten Charles Baudelaire, som själv hade erfarenhet av drogen (Baudelaire 2001).

Lagarna mot cannabis i Egypten hade dock lika liten effekt som de haft på 1200- och 1300-talet. Smugglingen och missbruket fortsatte. År 1898 beslagtogs hela tio ton hasch och 500 affärer stängdes därför att ägarna tillåtit haschrökning i huset (Abel 1980).

Det fanns alltså en betydande historisk tyngd bakom orden när den egyptiske delegaten doktor El Guindy klev upp i talarstolen under opiumkonferensen i Genève:

Det finns emellertid en annan produkt som är minst lika skadlig som opium, om inte värre, och som min regering gärna skulle vilja se placerad i samma kategori som de övriga narkotikapreparat som nämns. Jag talar om haschisch, produkten av Cannabis sativa. Detta ämne och beredningar av det ställer till en sådan ödeläggelse att den egyptiska regeringen redan för länge sedan förbjöd införsel av dem i landet. Jag kan inte nog understryka vikten av att denna produkt tas med i listan över den narkotika som denna konferens skall reglera användandet av (citerad i Nahas 1981).

Är dessa källor också ovetande amatörer?

#6 Jan Wiklund:
Dina källor är alltså en poet och en representant för det av britterna ockuperade Egypten (Det är andra opiumkonferensen 1924 du skriver om antar jag, och då var Egypten ockuperat av Storbritannien).

Det jag undrar nu är då förstås vad de hade för statistiskt underlag för sina uttalanden. Om du och dina gelikar vanemässigt avfärdar anekdotiska uttalanden från oss "drogliberaler" så är det inte mer än rätt att du redovisar de källor du använder dig av (och att använda sig av en 1800-talspoet och uttalanden från den andra opiumkonferensen i en debatt om cannabis juridiska status är ärligt talat i nivå med citera en hockeyspelare när man diskuterar botanik).

Jasså, Jan Wiklund gillar Baudelaire? Vad tycker min herre om denna lilla dikt?

"Man måste alltid vara berusad. Det är allt: det är det enda det är frågan om.
För att inte känna Tidens förfärliga börda som knäcker era skuldror
och böjer er mot marken, måste ni berusa er utan uppehåll.
Men med vad? Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!
Och om någon gång, på trappan till ett palats, på det gröna gräset i ett dike,
i ert rums dystra ensamhet, ni vaknar, och berusningen redan är förminskad eller försvunnen,
fråga vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, allt det som flyr, allt det som kvider,
allt det som rullar, allt det som sjunger, allt det som talar, fråga vilken tid det är;
och vinden, vågen, stjärnan, fågeln, klockan, skall svara er:
»Det är tid att berusa sig! För att inte vara Tidens plågade slavar, berusa er utan uppehåll!
Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag.«"

#7 Mikael Jacobsson: Min källa är Pelle Olssons sammanställning. Du får gå dit, läsa den och göra en bedömning av de där namngivna källornas trovärdighet. Du verkar så bra på källkritiska granskningar så det är säkert inget problem för dig.
#8 Jag diskuterar inte poesi, varken Baudelairs eller någon annans.

Jan Wiklund, ok jag missförstod dig. Källor är bara källor ibland, gotcha.

#10 Deus Deceptor. Det är Pelle Olsson som citerar Baudelaire. Jag har också läst Baudelaire "Les Fleurs du Mal" , men det hör inte hemma här. Vad jag kommer ihåg så var B opiatmissbrukare, och som titeln på boken anger ( Det Ondas Blommor) så kanske han insåg att han var slav under opiatmissbruket, att hans liv var i händerna på Ondskans Blommor och det skulle kunna förklara varför B har uttalat sin mot bruket av narkotika så tydligt som i citatet ovan. Min avsikt med att referera till Pelle Olssons historiska sammanställning är att det just finns en historisk tillbakablick som kan vara bra att ha. Sedan att andra börjar dilla om att Egypten var en brittisk lydstat och den som uttalat sig nån sorts brittisk lakej, vad är det för skit? Det förändrar väl inte faktum.

Man gör nog klokt i att ta Pelle Olssons skrivande med en viss reservation. Vi talar om en skribent som tycks ha gjort det till sitt levebröd att demonisera droger och drogbruk i bokform. Hur som helst, medvetet eller ej, Baudlaires uttalande får en annan innebörd i sin rätta kontext. För Baudlaire och den tidens avantgarde runt Club des hachischins var asocialiteten en slags programförklaring. Man ställde borgerligheten på huvudet och menade sig kunna finna nya icke kalkulerbara vägar för litteraturen och konsten genom droger som cannabis. Haschisch- sejourerna på Club des hachischins ställdes mot borgerlighetens ritualiserade vinkultur. Man likställde drogbruk med litterär produktion Det låg helt enkelt i Baudlaires intresse att framställa cannabis som subversivt.