Myterna om surrogatmammor förvanskar debatten

Kajsa Ekis Ekmans bok "Varat och varan" samt hennes framträdande i bland annat SVTs program Debatt har framförallt väckt förvåning men även ilska bland flera medlemmar i vår förening, vilken verkar för en reglerande lagstiftning av värdmödraskap i Sverige. Via boken och i programmet Debatt på SVT hävdar Ekman att värdmödraskap är att likna vid prostitution och hänvisar till en studie hon genomfört.

Till att börja med skulle man kunna ifrågasätta hur hon valt ut det som utgör empirisk bas i hennes studie, om hon överhuvudtaget genomfört någon. Ingen i föreningen har blivit kontaktad för intervju kring de erfarenheter vi har, trots att detta borde vara en självklar del i en studie kring värdmödraskap. Detta framförallt då medlemmarna i föreningen måste anses vara de personer i Sverige som har störst praktisk erfarenhet av såväl nationella som internationella värdmödraskapsprocesser.

När man läser Ekmans bok upptäcker man citat från artiklar där medlemmar vid tidigare tillfällen deltagit. Citaten är tagna helt ur sitt ursprungliga sammanhang, allt för att passa Ekmans nyanslösa avfärdande av den medmänskliga handling som värdmödrar dagligen gör världen över. Om Ekman hade kontaktat några värdmödraskapsförmedlingar i USA eller Indien skulle hon dessutom garanterat få en mer nyanserad bild vad gäller värdmödrars ursprung, bakgrund och ersättning.

Visst kan man hitta exempel på förmedlingar med underlig moraluppfattning precis som i alla andra verksamheter. Det är dock lika lätt att hitta förmedlingar som bygger sin verksamhet på omsorg om alla deltagande parter. Vidare hänvisar Ekman enbart till de fåtal fall i världen som resulterat i att värdmodern ångrat sitt beslut, istället för att sätta det i relation till de tusentals barn som årligen föds genom en värdmödraskapsprocess. Listan på felaktigheter skulle kunna göras lång, men som ett exempel hänvisar Ekman till en värdmödraskapsprocess där hon fabulerar fritt kring en amerikansk kvinna som i själva verket är såväl född som bosatt i Norge. Ur empiriskt hänseende baseras boken med andra ord både på slarvigt sammanställda fakta och är dessutom full av felaktigheter.

Även teoretiskt är boken svagt uppbyggd. Ekman använder sig av marxistisk teori vilken hävdar att arbetaren upplever sig vara alienerad från produkten av sitt arbete och därmed från själva arbetet. Anledningarna till denna alienation är bland annat den arbetsdelning som inträdde med industrialismen men även situationen där kapitalisten äger produktionsresurserna och därmed den tillverkade produkten. Med Ekmans resonemang exploateras den kvinna som väljer att vara värdmoder genom att hon inte får behålla produkten av graviditeten, det vill säga barnet. Vad Ekmans analys missar är att barn inte är produkter eller varor utan egna individer. Inga föräldrar har rätt till sitt barn utan enbart skyldigheter att ge barnet en säker och kärleksfull uppväxt.

Med Ekmans resonemang skulle inga pappor ha rätt till vårdnaden om barn han varit med om att "producera" för att använda Ekmans egen terminologi. I Ekmans värld är kvinnan den rättmätige föräldern av barnet då hon utfört det fysiska arbetet av att "producera" ett barn. Vidare skulle man kunna ifrågasätta den exploatering av kvinnan som Ekman hänvisar till. Självklart måste alla parter som deltar i en värdmoderskapsprocess få del av all information som överhuvudtaget är möjlig att göra tillgänglig för att kunna fatta ett genomtänkt och informerat beslut. Detta gäller framförallt om två parter är involverade som båda är sårbara för exploatering, som ett längtande barnlöst par eller en kvinna i ett land där medelinkomsten är lägre än i Sverige.

En reglerande lagstiftning i Sverige som ser till att ingen part riskerar att exploateras skulle ha effekten att skydda såväl de tänkta föräldrarna som värdmoder. Idag ser barnlösa par som sin enda möjlighet att söka hjälp i andra länder för att få möjlighet att ta del av ett framtida föräldraskap. Slutsatsen av allt detta är att marxistisk teori inte räcker till för att analysera de fall Ekman applicerar den på.

Det dialektiska förhållningssätt som Ekman hänvisar till har utvecklats vidare sedan Marx dagar, framförallt via Frankfurtskolan som bildades i slutet av 1920-talet. Framstående tänkare inom denna riktning framhöll att ekonomiska och andra objektiva förhållande inte räcker till för att helt förklara det samhälle vi lever i. Bland annat skulle nog Ekman ha glädje av att studera en av Frankfurtskolans mest framstående tänkare Jürgen Habermas och hans teori om det kommunikativa handlandet. Genom reflektion och dialog kan vi människor i interaktion med varandra hitta en gemensam grund att bygga vårt samhälle på. För att detta skall kunna ske krävs att man följer vissa kriterier i sin argumentation.

Bland annat måste alla parter vara öppna för de argument och bevis som läggs fram av andra parter i dialogen. Det krävs med andra ord en öppenhet för att förstå och sätta sig in i andra människors syn på hur världen är beskaffad och ett mod att ifrågasätta det man tog för givet före dialogens start. Tyvärr är detta inte möjligt om man som Ekman försöker bevisa sin hypotes och därmed enbart söker sig till källor som bekräftar den och inte till källor som nyanserar eller motbevisar.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29582

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jorden är överbefolkad. Surrogatmödraskap gör inte saken bättre.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2010-10-31, 15:16

Att använda massor av ord, gärna överdrivet "akademiska" sådana, betyder inte sällan att man försöker dölja att man egentligen inte har så starka argument. Bättre då att inte säga något alls....

Permalänk | Anmäl #3 Kjelle B, 2010-10-31, 17:18

"... värdmödraskap är att likna vid prostitution..."

Ja, det är verkligen att likna vid prostituition. Man betalar en människa för att få utnyttja hennes underliv.

Sen står det aldrig någonstans att läsa hur mycket det kostar att utnyttja en surrogatmamma. Det rör sig om ordentligt mycket mer pengar än betalning för medicin, mammakläder o.s.v som en del vill göra gällande.

Vid ett nyligen aktuellt fall, med ett svenskt par som utnyttjade ett ryskt surrogat, betalade det svenska paret c:a 500 000:-, varav surrogatmamman enbart fick en mindre del av summan. Den största delen behölls av den ryska förmedlingen.

Sen undrar jag vad surrogatfenomenets förespråkare anser om att den största (?) delen av dessa barn kommer från donerade ägg och/eller spermier.

De föräldrar, som väljer att använda sig av donerade sådana, tar därmed ett mycket väl medvetet beslut att detta barn ALDRIG kommer att kunna få chansen att söka sitt biologiska ursprung.

Tycker ni verkligen att föräldrar har någon som helst rätt att i högsta egoistiska syfte, sätta sin egen längtan framför barnets önskan att få veta var det kommer ifrån?

Det tycker verkligen inte jag, det måste vara höjden av egoism. Alla människor kommer någon gång till den punkt i livet, då de vill söka sitt ursprung.

Hur tänker de föräldrar, som fått barn på detta vis, förklara för sitt barn att eras önskan var viktigare än barnets???

Permalänk | Anmäl #4 Ingrid Axelsson, 2010-10-31, 21:57

#1 Bo T: Vilka tycker du skall få skaffa barn, då? Den sverigedemokratiska eliten?

#3 Kjelle B: Antiintellektualism. Inte helt oväntat.

Permalänk | Anmäl #5 John Nyzell, 2010-10-31, 22:24

Surrogatmödraskap av altruistiska skäl utan betalning kan kanske vara ok. Men tillåter vi handel med livmödrar bör vi också tillåta annan handel med organ. Riskerna med att donera en njure är t ex mindre än att bära och föda fram ett barn. Faktum är att graviditet och förlossning är förenat med risker. Det talas inte så mycket om det men komplikationer av olika slag är ganska vanligt i samband med graviditet och förlossning: framfall, anal-/ urininkontinens, bestående bäckenproblem, förlossningsdepressioner m.m.

Permalänk | Anmäl #6 Anna J, 2010-11-01, 07:49

#5 John Nyzell

John vi är inne på samma linje du och jag, även om jag kanske inte uttrycker mig lika starkt som du. Vi är båda eniga om att intellektuell förmåga varken uttrycks genom antalet ord eller genom antalet "svåra" sådana, att intellektuell förmåga istället uttrycks genom färdighet att förmedla sin åsikt så klart och kortfattat som möjligt, på ett sätt att så många som möjligt kan vara med i diskussionen.

Tack John för ditt stöd!

Permalänk | Anmäl #7 Kjelle B, 2010-11-01, 09:41

#7 Kjelle B: Du tycks inte förstå vad jag skriver. Jag säger att du är antiintellektuell eftersom det enda argument du kunde ge mot Fredrik Engs artikel var att han använde för många ord. Kom med ordentliga argument eller skriv ingenting alls.

Permalänk | Anmäl #8 John Nyzell, 2010-11-01, 11:36

Surrogatmödraskap har stora likheter med organdonationer från levande givare. Så länge givare och mottagare kan anses som likvärdiga är det relativt oproblematiskt. Att ge t.ex en njure till en nära släkting eller vän är accepterat sedan länge, till skillnad från att köpa organ från fattiga människor i u-länder. Det är inte olagligt men långt från etiskt acceptabelt. Samma sak gäller med surrogatmödrar, så länge det handlar om ett frivilligt åtagande av en kvinnlig släkting eller vän är det relativt oproblematiskt, men att utnyttja fattiga kvinnor är inte etiskt försvarbart och bör heller inte vara lagligt.

Permalänk | Anmäl #9 Maria S Eriksson, 2010-11-01, 11:48

#8 John Nyzell

Varför falsett?

"kom med egna argumnet eller skriv ingenting alls"

Din egen kommentar # 5, beträffande Kjelle Bs # 7, var ju:

"Antiintellektualism. Inte helt oväntat"

Inte heller så mycket till argument beträffande artikeln ifråga!

Du vill ju alltid framstå som frihetens försvarare, i det du skriver här på Newsmill.

ORDET ÄR FRITT!

OK?

Permalänk | Anmäl #10 birgitta ellis, 2012-03-14, 16:26