Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Surrogatmödraskap

Gerda Christenson om Surrogatmödraskap

Prostitutionsdebatt som kom av sig

Laura María Agustín har skrivit ett häpnadsväckande personangrepp på Kajsa Ekis Ekman. Frågan är om hon kommer undan med det?


Om författaren

Gerda Christenson är feminist och aktivist i Kvinnofronten.

Laura María Agustín har skrivit ett frontalangreppKajsa Ekis Ekman här på Newsmill. Artikeln är på många sätt typisk för prostitutionsglorifierare - det är näst intill omöjligt för läsaren att försöka bilda sig en egen uppfattning om det Agustín skriver.

Laura María Agustín debatterar nämligen inte prostitution, det vill säga det som Kajsa Ekis Ekman skrivit om i sin bok "Varat och varan". Agustín påstår bara att Ekis Ekman har fel. Det gör hon med nedvärderande ord och uttryck: hon jämför Ekis Ekman med spioner, illvilliga kampanjer och skrupelfria korstågskämpar, hon skriver att Ekis Ekman är okunnig, fnyser, orerar, insinuerar, förlöjligar, hatar, smutskastar, föraktar, attackerar, har ett ofeministiskt och osolidariskt sätt, är skadeglad, har ett trångsynt hat och så vidare.

Bortom alla dessa nedvärderande termer om Kajsa Ekis Ekman som person, finns inte mycket kvar av Agustíns artikel. Det innehåller ingen politisk debatt, bara en mängd påståenden som står lösryckta, eftersom de vare sig kan kopplas till Ekis Ekmans bok eller något annat. Vi läsare får inte ens veta hur Ekis Ekman skulle haft fel när hon citerar Agustín, för Agustín berättar över huvud taget inte vad Ekis Ekmans citat av henne innehöll.
Därför tänkte jag ta upp citaten här.

I det första citatet skriver Agustín om kvinnor i människohandel:
"...hon arbetar på multikulturella, flerspråkiga klubbar, bordeller, barer och i lägenheter... För dem som säljer sexuella tjänster är miljön arbetsplatser där många timmar ägnas åt att umgås, tala och dricka med varandra, kunderna och andra anställda, som kockar, servitörer, kassörer och dörrvakter vilka en del bor på arbetsplatsen och andra kommer dit till sina arbetspass. Upplevelsen av att tillbringa större delen av tiden i sådana omgivningar skapar, om människor över huvud taget kan anpassa sig till dem, kosmopolitiska subjekt som definitionsmässigt har ett speciellt förhållande visavi "plats". Kosmopoliterna betraktar världen som sitt ostron, inte sitt hem."

I det andra citatet skriver Agustín specifikt om de kvinnor som är ständigt inlåsta i människohandeln:
"De omständigheter som innebär att kvinnor bor i sexetablissemang och sällan lämnar dem förrän de, utan att tillfrågas, flyttas till en annan plats uppmärksammas stort i media och det tas för givet att detta utgör en total frihetsförlust. Men i många fall föredrar migrantarbetarna detta arrangemang av flera olika skäl. Om de inte lämnar området slösar de inga pengar, om de inte har arbetstillstånd känner de sig säkrare i en kontrollerad miljö. Om någon annan utför arbetet med att hitta mötesplatser och bokar engagemangen behöver de själva inte göra det. Har de kommit på ett tremånaders turistvisum vill de ägna så mycket tid som möjligt åt att tjäna pengar."

Jag har nu även läst flera av de texter av Laura María Agustín som hon själv länkar till i sin artikel, och personligen uppfattar jag det som att den syn på kvinnor i människohandeln som citaten respektive hennes övriga texter uttrycker, verkar stämma väl överens. Det vore därför intressant att ha fått veta - med konkreta exempel - på vilket sätt Agustín menar att dessa av Ekis Ekman valda citat inte skulle ha givit en korrekt bild av Agustíns uppfattning.

Att både citat och övriga texter däremot uttrycker en människosyn som få instämmer i är en annan sak.

Det är förstås inte konstigt att Kajsa Ekis Ekmans bok gör Agustín förbannad. Laura María Agustín och andra prostitutionsglorifierare har sedan flera år tillbaka kunnat ta tolkningsföreträde i den svenska mediedebatten om prostitution. Så kommer plötsligt Kajsa Ekis Ekman och avslöjar vad som finns bakom deras förskönande nyordsspråk. Och det dessutom i en både välskriven och genomtänkt bok, som faktiskt diskuterar sakfrågor.

Då tvingas Agustín att stå för sin syn på människohandel. För jag hoppas att hon faktiskt måste göra det, och inte kommer undan med personpåhopp.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29542

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Radikalfeminsiter och andra konservativa ser jämt prostituerade som offer. De prostituerade har lägre status men det beror ju på stigmat. Om vi legaliserar så kommer stigmat med tiden att försvinna. Om inte stigmat hade funnits så hade prostitution nästan varit som vilket yrke som helst. Skillnaden är att man är mer intim i prostitution än i vanliga yrken.

Susanne Dodillet skriver ju i sin artikel där hon kritiserar Kajsa att de konservativa har varit partiska i sina utredningar om hur de prostituerade mår. De hade i förväg bestämt sig för att de prostituerade är offer. Jag tror också att de som har gjort undersökningar i USA och andra länder också har varit partiska.

Jag vet att inte alla prostituerade är lyckliga. Jag vet inte hur många prostituerade som mår dåligt. Men det är ju bättre att legalisera och erbjuda de prostituerade som mår dåligt hjälp. T ex hjälp med att bearbeta sexuella övergrepp, att lämna missbruk, att få utbildning och annat yrke. Det är förresten för lätt för torskarna att komma undan för att efterfrågan ska minska.

Jag tror att de flesta som prostituerar sig i Sverige har vuxit upp i väldigt sexliberala hem. Den sexliberala uppväxten har kanske lett till att de har haft väldigt många sexpartners. Senare när de blev arbetslösa eller ville extraknäcka så tänkte de kanske att jag har ju redan legat med så många så nu tycker jag att det är okey att ta betalt för det.

Permalänk | Anmäl #1 Jan Sjöberg, 2010-10-30, 13:49

De som väljer trafficking gör det nog oftast p g a fattigdom. Men om alternativet är tiggeri så är ju prostitution ofta bättre. Många tycker nog tiggeri är ännu mer förnedrande är prostitution. Det finns en poäng med att legalisera trafficking. Det är att statligt kontrollerad trafficking skulle kunna konkurrera ut en stor del av de kriminella gängens hallickverksamhet. Det är ju obeskrivligt hemskt att det finns hallickar och ofta kriminella gäng som lurar eller tvingar kvinnor till prostitution. Det är dem som vi måste motarbeta mycket hårdare.

Men det behövs sociala skyddsnät så att inte hallickarna utnyttjar de prostituerade. De ska inte få ta allt för stor del av de prostituerades löner. Jag tycker också att hallickarna ska ha skyldighetet att redovisa för staten vilka kvinnor de tar hit. Personer som är anställda av staten borde besöka de prostituerade och berätta om att de kan få hjälp om de har blivit lurade eller tvingade till prostitution.

Jag tycker att hallickarna borde skriva avtal med de prostituerade innan de kommer till Sverige. Personer som är anställda av staten borde kontrollera avtalen så att inte hallickarna lurar eller utnyttjar de prostituerade. Det skulle t ex kunna vara avtal om att de prostituerade ska betala en avgift till hallickarna för temporärt boende plus lite till för hjälpen att hitta kunder. De borde också få tips om lägenheter av statligt anställda så att de kan få eget boende.

Det viktiga är inte att hallickarna ska få pengar. Hallickarna ska inte få ta för stora avgifter. Det viktigaste är att de prostituerade ska få hjälp att tjäna egna pengar. Staten borde försöka hjälpa de prostituerade att lämna hallickarna så att de kan tjäna egna pengar. Det är ju mycket bättre att traffickingarbetarna kan tjäna egna pengar.

Man kan ju säga om traffickingarbetarna att de gör det för pengarna. Men det finns ju också många andra utlänningar som kommer till Sverige och tar jobb och som bara gör det för pengarna. Jag har sett bärplockare samlas vid mackar vid 6-tiden på morgonen. Senare såg jag dem komma tillbaka vid 17-tiden eller ännu senare. De jobbade varje dag. Det måste vara jobbigt för många att jobba varje dag i alla typer av väder. Det finns också andra mindre trevliga jobb som utlänningar tar. Problemet med prostitution är ju stigmat.

Permalänk | Anmäl #2 Jan Sjöberg, 2010-10-30, 14:33

Har tröttnat på alla förespråkare hit och dit. Med min inblick i sexbranschen som jag har, flera år i stripp branschen, kan jag inte annat än hålla med Kajsa i hennes syn på hela den snedvridna prostitutionsdebatten.I hennes syn har kvinnorna i alla fall ett värde, kvinnan är NÅGON, en kvinna av kött och blod som var värd så mycket mer än rollen av en slampa, en hora, en , som det så fint heter" sexarbetare". Själv har jag slutat sedan några år tillbaka.
Sanningen var att det fanns inga som fnyste högre av förakt åt sysslan än vi själva. Om någon inbillade sig i sin vildaste fantasi att det var av någon annan anledning än för de snabba pengarna så skall jag väcka dig med en iskall hageldusch- det var en syssla de flesta ville bort från och det var pengarna som var avgörande ! Jag upplever det som högst kränkande att tro att vi gjorde det för att vi SÅ GÄRNA ville det, det är kränkande att inbilla sig att att det är ens ett alternativ. Det är kränkande att man har sopat ihop alla former av sysslor såsom strippjobb med prostitition och numer kallar hela cirkusen för " sexarbete". Det är förnedrande när akademiker klappar oss medhårs och respekterar sysslan och kallar den för ett arbete- ett jobb som vilket som helst. Jag känner mig enbart kränkt, hur kan ni tro att vi skiljer oss så till den milda grad från den övriga mänskligheten att vi inte har några känslor, inget förstånd, inget liv...? Att vi gjorde det för att vi ville. Vi valde det ju själva.
Min syn på män efter den här resan är förlorad.

Permalänk | Anmäl #3 Ewa Larsson, 2010-10-31, 11:18

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.