Varför finns inte krigets verklighet i medierna?

Det sägs att det var först i och med amerikanska inbördeskriget 1861-1865 som man fick se krigets verkliga ansikte. Detta i och med att fotografiet fanns att tillgå. Bilderna på döda soldater väckte stor uppmärksamhet då den romantiserade bilden av hjältekriget fick sig en törn. Ändå var dessa bilder inte helt verkliga heller då fotograferna ofta inte tvekade att ändra om de döda så bilderna fick lite mer spektakulärt utseende. Man kan i alla fall säga att bildernas kraft var betydande och mer skulle det bli.

Vad hade andra världskriget varit utan bilder från kocentrationslägren till exempel? Hur hade det gått med kriget i Vietnam om rapporteringen inte varit så fri som den var? Många är bilderna som satt sig på näthinnorna och många anser att det var nyhets och bildrapporteringen som gjorde kriget så impopulärt bland allmänheten.

I Irak hade amerikanska militären lärt sig läxan. En hård censur och bilder med siktkryss som kliniskt slog ut byggnader i ett rökmoln. Man neutraliserade hot, man dödade inte människor. Det var som om det inte fanns några dödsoffer. Ett krig där ingen dog utan där man slog ut byggnader och fordon.

Först Sovjet som visade och och blev utsatta för grymhet i Afghanistan. Nu finns svenska dödsoffer i det hårt censurerade kriget, men vi får inte se dem. Fem döda svenskar, men allt vi ser är bilder före och sen efter det en kista indraperad i svenska flaggan med hedersvakt. Det är väldigt rent, en hjälte kommer hem till Sverige efter den yttersta uppoffringen. Om vi i stället skulle få se en svensk genomborrad med splitter efter att kört på en mina, hur skulle det vara? Blod och benflisor i stället för mod och hjältevisor. Det skulle vara mer uppriktigt. Så ser ett offer för kriget ut, inte en brun kista med svenska flaggan som en skygglapp runt.

Många tänker säkert att man ska ha respekt för de anhöriga och inte visa sånt, dödens nakna misär. För all del, men resultatet av krigföring är förstörda liv, trasighet. inälvor, tomma döda blickar.

Våra soldater utomlands gör stora insatser och har så gjort under många år. Vill vi ha dem i fortsatt krig så sluta mörka. Det är blod på svenska flaggan, på allas våra svenska händer. Glöm aldrig bort det. Krig är sånt, så inga mer omskrivningar eller hyckel.

Jörgen Krüsell (18 artiklar)

Anmäl