Bostadsbristen kräver annat än blockpolitik

En ny mandatperiod har nu inletts samtidigt som den utbredda bostadsbristen kvarstår. Bostadspolitiken kom i skymundan under valkampanjerna men problematiken med för få bostäder kvarstår i våra storstäder. Många samhällsgrupper blir orörliga på bostadsmarknaden, då det är svårt att få tillgång till ett boende. För även om man redan har ett stabilt boende kan det också vara svårt att byta till en större respektive mindre bostad.

En grupp som drabbas särskilt hårt är unga människor, vilka desperat flyter runt utan säkerhet på bostadsmarknaden och inväntar ett moment of opportunity. I bästa fall uppstår möjligheten, i de flesta fall förlitar man sig på temporära nödlösningar. Att den unga generationen är framtiden brukar vara ett upprepande mantra, och nu om någonsin gäller det att bevisa detta.

Bostadsbristen medför olika effekter och det krävs därför olika lösningar. Brist på någonting brukar endast kunna lösas med en åtgärd: att man fyller på med det som saknas. Processen i detta sammanhang tenderar dock att vara långdragen och ett nyproduktionsprojekt á la flerfamiljshus brukar dra ut på tiden långt längre än vad en mandatperiod sträcker sig. Den blandade gruppen unga befinner sig dessutom ofta i olika skeenden i livet men har åtminstone en gemensam nämnare. Gruppen är en inte köpstark och därför måste hyresvänliga alternativ gynnas.

Bostadspolitik är såväl en kommunal som en statlig angelägenhet, vilket innebär att den bör vara samordnad och lösningsorienterad. Kommunerna har det explicita ansvaret att verka för en jämn bostadsförsörjning medan staten har ett allomfattande ansvar för samtliga medborgare. Vi tycker därför att det är märkligt att vinnande Alliansen inte hade ett samlat eller enat valmanifest angående sin egen bostadspolitik, likt de har när det gäller andra prioriterade områden.

För vem eller vilka är den rådande bostadsmarknaden till för kan man fråga sig? Idag förefaller bostaden vara ett varugods likt många konsumtionsvaror, vilket medför andra inträdesregler för gemene bostadssökande. En blandad bostock är att föredra, därtill olika boendeformer. Men bostaden borde alltjämt vara en social rättighet.

Denna grundläggande faktor skiljer oss varken från den rödgröna oppositionen eller Kristdemokraterna. Vi tror dock genomgående att den fysiska planeringen måste bygga på och för sociala rättigheter i allmänhet. Sådana rättigheter bör inte konkurrensutsättas om man vill satsa på ett samhälle med mångfald.

Bostadsbristen för med sig tillräckligt många andra problem och skapar en osäkerhet för individen. I ett välmående samhälle har alla tak över huvudet eftersom det är först då som också andra prioriterade insatser blir verkningsfulla. Exempel på detta är arbetslöshets- och integrationsfrågan. Ingen kan få ett jobb utan en bostad och ingen kan integreras om man inte känner att man har ett hem.

För att komma till bukt med den akuta bostadsbristen i de största städerna är det av största vikt att nå en bred politisk enighet, över blockgränser och ekonomiska ideal.

1. Se till vilka som lider mest av bostadsbristen, vilka verktyg behövs för att stötta dessa grupper och hur kan vi omsätta detta i praktiska lösningar, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är av största vikt att bygga för en mångfald av människor och här ska staten vägleda med tydliga direktiv. Fri konkurrens fungerar inte i realiteten när syftet är att säkerhetsställa bostäder åt alla.

2. Synsättet på hyresrätt som boform måste omvärderas, vilket deklarerades i regeringsförklaringen den 5 oktober. I en tid då kraven för banklån ökar och priserna på bostäder stiger drastiskt, är hyresrätten ett behändigt och stabilt val. Den höga utförsäljningstakten i storstäderna måste regleras. Viktigt är även att hyreslägenheter byggs i attraktiva områden så att staden fortsätter att vara av blandad karaktär. Stadens inre och yttre framväxt ska byggas för alla, och inte för de bemedlade. Kommunerna bär huvudansvaret för att säkra en balans av bostadsbeståndet samt ledsaga de betydelsefulla allmännyttiga bolagen.

3. Plan- och bygglagstiftningen bör bli mer flexibel och det borde kunna gå fortare att färdigställa byggprojekt. Till viss del förändras PBL i och med det nya lagförslaget som träder i kraft i maj 2011. Men vi anser också att kreativa och mindre kostsamma lösningar måste vara en del av flexibiliteten. På kort sikt kan detta göra underverk för bostadsbristen. Den demokratiska processen bör dock inte rationaliseras, utan det handlar om att tillsätta fler resurser på kommunerna vid handläggningen, samt en ökad samordning mellan inblandade instanser. Dialog måste vara en genomgående del av planeringsprocessen.

Dessa områden anser vi vara viktiga för den framtida bostadspolitiken.

Nu när vi äntligen har fått en bostadsminister hoppas vi tillsammans med många andra, på kraftfulla förändringar för att motverka bostadsbristen och möjliggöra ett hem för ALLA. Så Staffan Attefall, låt bostadsfrågan hamna högst upp på bordet för skapa det välfärdsland som statsministern talar om i regeringsförklaringen!

Urban Dynamic Planning Forum (2 artiklar)
http://www.udpf.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29115

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja, tar man in 100000 pers utifrån varje år måste dom bo någonstans, eller hur? Och svenska ungdommar tvingas helt enkelt låna upp sig upp över öronen eftersom hyreslägenheterna går till utlänningar.
Alla riksdagsaprtier utom SD är överens om att ha invandringen på dagens nivå eller högre. Men man har ingen plan över hur dom skall inkvarteras eller hur dom skall försörjas (jobb är i många fall helt uteslutet på grund av dålig eller ingen utbildning).
Alla talar sig varma för invandring, men bara en sådan sak som att ordna tak över huvudet för folk, det pratar man inte om. Än mindre hur det skall finansieras. Och klagar man på SD. SD har i alla fall en lösning. Även om man inte gillar den. Dom andra 7 partierna har inga lösningar alls, inte ens dåliga.

Permalänk | Anmäl #1 Leif D, 2010-10-14, 08:39

Glöm att det går att bygga bort bostadsbristen i storstäderna. Det finns inte resurser till att vare sig bygga så många bostäder eller att betala drift och underhåll för dem.

Festen är slut och vi kommer alla att få betala dyrt för det ansvarslösa slöseriet som sossar och borgare ställt till med genom "Sverige ska fortsätta vara ett öppet land."-mantrat.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2010-10-14, 10:04

Och jag, jag fortsätter fråga Bo T hur det kan det komma sig att din slutsats - att det är invandrarnas fel att vi har bostadsbrist - inte återfinns i någon forskningsrapport? Kan inte KTH-professorerna grundläggande matematik?

Permalänk | Anmäl #3 André Johansson, 2010-10-14, 14:58

Jag skulle snarare vilja påstå att bostadsbristen behöver allt annat än politik. Bostadsmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och fungerar därför dåligt, något som de flesta trots decennier av bostadsproblem inte tycks ha förstått.

Ponera att man tillämpat samma politik på andra områden som t ex livsmedelsmarknaden eller restaurangbranschen och försök föreställ er vad som då skett. Problemet är inte en felaktig politk utan politiken i sig. Sälj ut mark och tillåt företag att bygga såväl högt som lågt, billigt såväl som dyrt och situationen skulle förändras på nolltid. Det finns en enorm efterfrågan men ett mycket litet utbud, vilket gör att folk tvingas punga ut med hundratusentals kronoer svart för att få en liten etta, alternativt låna miljontals kronor för att köpa sig en bostadsrätt. På en fri marknad skulle denna efterfrågan tillgodoses och vi skulle nog snarare se fler bostäder än bostadssökande.

Så till Leif D: Det skulle kunna bo hundra miljoner människor i Sverige utan problem förutsatt att man avreglerade bostadsmarknaden men också arbetsmarknaden och avskaffade såväl las som kollektivavtal och arbetsgivaravgifter. SD har knappast någon lösning, lika lite som M eller S tycks ha det.

Permalänk | Anmäl #4 John G-son, 2010-10-14, 15:54

Det har alltid varit bostadsbrist! Betalade 5.000 kr för en etta på 22m2 1963 och har sedan bott i bostadsrätt o villa. Priserna stiger och jag är konstlat rik. Såg just nu en 3:a bostadsrätt i S:a Ängby i Stockholm med utgångspriset 3 mkr. En tvåa på 65m2 på Östermalm över gården gick för 5,1 mkr. Planeringen av nya bostäder tar för lång tid och framförallt - Byggmarknaden är ett oligopol. Tillåt internationell byggkonkurrens, men inget händer o bristen ökar......

Permalänk | Anmäl #5 Ulf Börjesson, 2010-10-14, 20:23

I New York finns massor av små och enkla bostäder och all mark har utnyttjats till att bygga väldigt höga hus. Ändå är hyrorna skyhöga. Reglering dvs planekonomiska lösningar leder ofelbart till korruption och kameraderi.
Sorry, alla kan inte bo i centrala Stockholm.

Permalänk | Anmäl #6 P Åke Jansson, 2010-10-14, 21:50

"Och jag, jag fortsätter fråga Bo T hur det kan det komma sig att din slutsats - att det är invandrarnas fel att vi har bostadsbrist - inte återfinns i någon forskningsrapport? Kan inte KTH-professorerna grundläggande matematik?"

Vad tror du själv, #3 André Johansson?

Permalänk | Anmäl #7 Bo T, 2010-10-18, 08:53