Bättre regelverk - för barnens skull

Det händer dagligen att personer som lever tillsammans konstaterar att kärleken har tagit slut och att man vill separera. Ibland är båda överens om att separera och man går vidare i livet utan några större problem. I ett antal fall varje år uppkommer det tvister om gemensamma barn. Förra året berördes ungefär 7 000 barn av vårdnadstvister. Att vuxna människor hamnar i tvist med varandra om vem som ska ha vårdnaden om gemensamma barn är många gånger djupt tragiskt. Det blir inte bättre av att åtminstone någon av föräldrarna ofta känner sig som förlorare i tvisten. Detta främjar typiskt sett inte ett konstruktivt samarbete kring barnet eller barnen. Allvarligare är att barnet eller barnen förlorar mest i sammanhanget. I värsta fall kommer det enskilda barnets minne av sin uppväxt att färgas helt av hur den ena föräldern beskriver den andre eller hur båda föräldrarna beskriver varandra.

De processrättsliga regler som gäller i familjemål är i allt väsentligt överensstämmande med vad som gäller i tvistemål i allmänhet. Regelverket fungerar väl i de fall när det verkligen finns allvarliga brister hos någon av föräldrarna. Detta gäller kanske främst i sådana fall när kriminalitet, missbruk av beroendeframkallande medel och psykisk sjukdom finns med i bilden. I andra fall, när det är frågan om två föräldrar som i och för sig skulle kunna samarbeta kring ett barn - om de bara ansträngde sig för att ta sitt ansvar - är regelverket i sig många gånger konfliktskapande.

I vårdnadstvister är frågan om vem som är den "bättre" föräldern ofta en fråga som framstår som central för många som tvistar om sina barn. Ofta är det så att frågan som egentligen avgörs är vem som bär skulden till att förhållandet havererade och att detta ska avspeglas i vem som ska få vårdnaden, ha barnet boende hos sig eller "åtminstone" kunna inskränka barnets rätt till umgänge med den andre föräldern. Dagens processordning tenderar att skärpa konflikten mellan föräldrarna eftersom en part måste argumentera om varför man vill ha ensam vårdnad, varför man själv är mer lämpad än den andre och varför den andre är olämplig som vårdnadshavare. I sådana fall där det handlar om att ställa föräldrar mot varandra är det oftast barnet som förlorar på detta långsiktigt och därmed - indirekt - även föräldrarna själva.

I Alliansens valmanifest finns ett löfte om att erbjuda samarbetssamtal för föräldrar som separerar. Tanken är att föräldrarna ska kunna föra en sansad diskussion med varandra om hur man ska samarbeta kring gemensamma barn. Syftet är att i ett så tidigt skede som möjligt försöka motverka konflikter mellan föräldrarna. Detta är ett bra förslag som bör förverkligas så fort som möjligt.

I Australien försöker man också lösa vårdnadstvister genom tidiga insatser. Det görs på det sättet att föräldrarna kan nekas att processa om vårdnaden om gemensamma barn innan seriösa försök har gjorts att försöka få föräldrarna att samarbeta kring barnen. Sådana lösningar är inte möjliga att applicera direkt på svenska förhållanden, men nytänkande, idéer och principer kan på olika sätt anpassas till svenska nationella förhållanden.

En underrättsdomare i Australien kan neka en förälder att väcka talan mot den andre föräldern avseende vårdnad eller umgänge med hänvisning till att föräldrarna först måste uppsöka den kommunala organisationen för konfliktlösning för att där försöka lösa sina problem. Även efter att ha besökt organisationen kan en domare neka en förälder att väcka talan om föräldrarna inte har gjort tillräckligt stora ansträngningar för att lösa sin konflikt. Föräldrarna kan därför åter hänvisas till den kommunala organisationen för fortsatt konfliktlösning.

Konfliktlösningen i sig är utformad så att den genomförs i samtal i olika grupper och leds av erfarna och kunniga personer med stor förståelse för den problematik som ofta uppstår vid separationer. Som exempel på hur man arbetar med konfliktlösningen kan nämnas att en förälder som inte vill låta den andre föräldern träffa barnen, placeras i en samtalsgrupp tillsammans med åtminstone en annan förälder som inte tillåts träffa sina barn. Detta för att skapa förståelse och eftertanke hos respektive part.

Frågor om vårdnad boende och umgänge är viktiga och berör många människor. Jag vill förändra regelverket och arbetssättet kring hur vårdnadstvister i Sverige ska lösas.

För det första vill jag förändra processreglerna vid vårdnadstvister, så att de inte skärper konflikterna i onödan.

För det andra vill jag att samarbetssamtal ska införas för att minska antalet vårdnadstvister som hamnar i domstol. Strukturen för sådana samtal kan gärna utgå från den Australiensiska modellen.

För det tredje så vill jag att gemensam vårdnad bör återfå en starkare ställning som huvudregel när tvist uppkommit om vårdnaden i samband med separation.

Jag kommer att verka för att driva på utvecklingen i den riktningen.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/29138

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket kloka ord och intressanta förslag som förhoppningsvis ger resultat! Det är alltid bättre med samarbete än konflikt.

Permalänk | Anmäl #1 Kristina Holmström, 2010-10-19, 00:13

De flesta vårdnadstvister som går till domstol är oseriösa .
Många vårdnadstvister startas av ekonomisk vinning av olika slag eller att uppnå fast uppehållstillstånd vilket man får av umgänge
Även förtur bostad ,fullt bostadsbidrag får man vid redan 30 timmar umgänge barn och år listan kan göras lång på vad man kan vinna
Och det har inget med den enskilde barnets bästa att göra och som Anti Avasan skriver far barnen och även föräldrarna illa många ensamna föräldrar som har det ekonomiskt kämpigt ,kan inte jobba heltid hämtar lämnar jobbar, handlar, tvättar ,tränar med barnen delad vårdnad betyder det att den ena föräldern tar i stort sett hela släpet,medan den andre skriver på papper eller använder det som maktmedel.
Sedan är det många barn som mår dåligt av långa umgängen speciellt de små barnen att skiljas i evighet ifrån enten mamma eller pappa och syskon det är inte att växa upp i trygghet
BRIS och RÄDDA BARNEN får många samtal av barn som mår psykiskt dåligt av vårdnadstvisterna.
Sedan det sorgligaste av allt innan dessa tvister så hade många förhållanden en del bodde ihop och hade en trygghet i varann innan familjeråd,familjerättens råd att stämma och advokater som håller dessa tvister vid liv i åratal och förvärrar allt till slut blir det rena brottsmål av det .
Inför ett tillstånd där det kommer fram om den som stämmer kan vinna något på att ta upp tvisten i domstol .

Permalänk | Anmäl #2 Callinia Cold, 2011-01-09, 12:07

Anti Avsan verkar sakna sakkunskap.

För det 1:a så tvingas även svenska föräldrar till samarbetsavtal av Tingsrätten innan Tingsrätten på allvar tar tag i frågan. Det Anti Avsan vill införa är alltså redan infört sedan länge i Sverige.

För det 2:a så är det stor skillnad på "vårdnad" och "umgänge". Föräldrar kan ha gemensam vårdnad utan att bägge föräldrarna träffar barnet och föräldrar kan ha varannan veckas boende utan att bägge har vårdnad. Anti Avsan blandar ihop äpplen och päron.

För det 3:a så kan bägge föräldrarna vara hur bra som helst men barn mår sällan bra av varannan veckas boende än då.Det borde vara lag på att om föräldrar ska ha varannan vecka så borde det vara föräldrarna som hoppar mellan två boenden. Barn behöver EN fast punkt under sin uppväxt.

Permalänk | Anmäl #3 Ulla Guldbrand, 2011-08-12, 16:05