Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Minkutsläpp

Foto: Scanpix
Jonas Gårdstedt om Minkutsläpp

Vi måste ha förståelse för behovet av motstånd

Natten till den 4e oktober släppte DBF (Djurens Befrielse Front) ut 17000 minkar från en farm utanför Skillingaryd. I media har denna aktion skildrats som ett tanklöst blodbad och man menar att minkarna nu går en säker och plågsam död till mötes. Men var är debatten som försöker gå steget längre och förstå vad som driver de aktivister som tar till direkt aktion.


Om författaren

Jonas Gårdstedt är långtida djurrättsaktivist inom olika grupper i Sverige och har som sådan fått orsak att reflektera kring hur makt återspeglas i våra världsbilder. "När man representerar de svagaste i samhället och möter andra människors hån för detta får man ett nytt perspektiv på saker och ting" menar han.

Det lättaste är självklart att köpa den bild som vi får av media där minkfarmare uttalar sig om att dessa aktivister är kallhjärtade mördare som plågar djuren genom att släppa ut dem. Jag blir ständigt förvånad över journalisters oförmåga att vända den typen av uttalanden tillbaka mot farmarna. I den undersökning som Djurrättsalliansen släppte för en och en halv månad sedan så framgår det tydligt att minkars lidande på svenska farmer är i allra högsta grad en verklighet som behöver adresseras. Detta handlar om ett utdraget fysiskt och psykiskt lidande som i samtliga fall slutar med döden under pälsningssäsongen. Djurrättsalliansens visar också på att minknäringen systematiskt bryter mot djurskyddslagens fjärde paragraf och att man har gjort detta enda sedan 1988. Trots att statliga utredningar slagit fast om detta så har inte minknäringen anpassat sig efter lagen.

Det är därför fullt rimligt att fråga varje minkfarmare som uttalar sig om "våldsamma saktivister som använder olagliga metoder" hur han berättigar sitt eget våld och sina egna lagbrott. Det lidande som pälsindustrin utsätter minkarna för överstiger DBF:s handlingar många gånger om och deras lagbrott är långt mer skrämmande. Vi har en hel industri som helt och hållet struntar i svensk lagstiftning och en regering som låter detta fortgå. Så, vad ligger bakom pälsindustrins motiv? Vad får den att fortsätta och att framstå som en verksamhet med lagen på sin sida. Varför påpekar ingen att samtliga av de minkar som nu släppts ut skulle ha dödats om några veckor av samma farmare som kallar DBF för djurplågare?

Det hela handlar självklart om makt och makt i sin mest koncentrerade form stavas pengar. Pälsindustrin må vara liten och på utdöendet, men det är lika fullt en industri som genererar pengar till samhället. Att dessa pengar kommer in genom oetiska och olagliga metoder är inte lika viktigt. Så länge en majoritet av svenskarna är villiga att blunda för detta så pass mycket att regeringen kan fortsätta låta farmarna hållas utan att förlora ansiktet som kommer detta ske. Motiven till minkfarmning och hur dess fortsatta existens tryggas av en regering som sätter näringsverksamhet framför rättvisa är därför lätt att förstå. Det är en illa dåld hemlighet.

En mer välbevarad hemlighet är motiven och incitamenten till handling hos de som väljer att ta till direkt aktion för att få till en förändring. Direkt aktion är en kampmetod som innebär att man inte går via något ombud (t.ex. politiker) utan ser till att den förändring man vill se kommer till stånd av sig själv. Direkt aktion behöver på så sätt inte bara handla om olagliga metoder men det är helt klart en form av agerande som utmanar vår syn på demokrati och demokratiska beslutsprocesser.

Vi kan självklart inte avfärda dessa människor som "blodtörstiga mördare" och terrorister, det är en inställning som inte leder till någon form av konstruktiv diskussion. Istället måste vi se bortom de strukturer av makt som får oss att föredra farmarens perspektiv och se verkliga orsaker till dessa människors handlande. Motståndet är något som måste få finnas och i viss mån är det även ett friskhetstecken för samhället. När uppenbara orättvisor uppenbaras men ignoreras av myndigheter bör vi som människor fråga oss vad vår del i det hela är, om vi har rättighet eller kanske till och med skyldighet att ingripa. Detta är inga nymodigheter utan något som Martin Luther King artikulerade för flera decennier sedan. För mig känns det uppenbart att det i denna process finns vissa personer som kommit till slutsatsen att icke-handlande i denna situation vore ett sämre alternativ än att ta till direkt aktion. Att stå passiv medan en olaglig näring mördar miljontals individer är även det en handling med etiska konsekvenser. Att vi har människor som ser det som sitt eget ansvar att på något sätt stoppa dessa orättvisor är för mig ett tecken på att empatin lever, åtminstone hos någon i vårt samhälle.

I en tid då motstånd reducerats till att gå med i en Facebook-grupp behöver vi påminnas om att det finns människor som inte nöjer sig med detta och att det finns olika sätt att hantera orättvisa. Det finns, och bör också få finnas, olika sätt att gå till väga. Alla metoder är inte bra, men de flesta har någonting att erbjuda oss i form av insikt, möjligheten att ta till handling. Den dag då vi alla står apatiska och varken höjer rösten eller agerar då vi konfronteras med företeelser i samhället som vi inte kan ställa oss bakom är en verkligt svart dag.

Därför är det viktigt att vi tar oss tiden att se bortom de uppenbara dikotomierna, bortom vem som sägs ha lagen på sin sida och istället vågar ställa de djupare frågorna. Hur kommer det sig att vissa människor är villiga att gå till sånna längder för djurs rättigheter? Vilket ansvar för kunskapen om djurens situation med sig? Vilken form av sluttande plan hamnar vi på om vi överlåtar allt ansvar till staten och dess lagar?





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28846

21 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jonas!

Först vill jag ge dig rätt i att djurens lagskydd fungerar skandalöst dåligt. Det behövs många arga röster för att ändra på detta. Vi har en lag som inte tillämpas; det är pinsamt dåligt.

I övrigt undrar jag om det är enbart burhållna djur samt kossor och slaktdjur som existerar i er värld. Du och dina medarbetare ser tydligen inte alla fåglar, smågnagare, harpalter, rådjurskid, rävungar etc etc ad absurdum som får sätta livet till när ni släpper ut detta mördarband av predatorer som vårt djurliv inte är anpassat till. Vet ni inte att minken är ett importerat djur (jo, även jag tycker det är en idioti!) vars motsvarighet inte finns i vår fauna!

Jag har själv under många år varit fastboende i skärgården och år för år sett ejderkullarna minska, sett hur ungarna med ett plopp försvinner under ytan för att senare dyka upp på stranden i gapet på en mink (gäddan tar inte alls lika många). Jag har skjutit otaliga minkar, vad hjälper det när ni ständigt släpper ut nya? Några överlever alltid i naturen, acklimatiseras och bildar familj.

När skall ni fatta att ni påför våra vanliga djur obotlig skada med era okunniga och katastrofala aktioner? Har ni nånsin varit utanför stadstullarna?

Må vara att fru Batra har rätt i att stockholmare är smartare än lantisar, klokare är de icke! Dummare argument än dina har jag sällan sett på pränt...

Permalänk | Anmäl #1 curt jansson, 2010-10-11, 22:59

Dessa mink-aktivister som ser så lätt på att släppa ut minkar mot en kvalfull död i en "frihet" minkarna inte känner till och aktivisterna försvarar att det är första gången minken får känna gräs under sina fötter därför är frisläppandets minkdöd inget mot deras tidigare inlåsning?

Kan samma aktivister då börja släppa ut våra dementa åldringar från ålderdomshem som mycket sällan får känna gräs under sina fötter?
Eller befria små barn från sina föräldrar som sällan går ut med sina barn, misshandlar, låser in dom eller annat, ja släppa ut dom bara, oavsett trafikerade närbelägna vägar eller vad som, allt för att barnen, åldringen ska få känna på en frihet dessa aktivister bestämt är den riktiga?

Överdriver jag, nä knappast. Här finns grupperingar som tycker sig stå över lag och ordning och inte som andra behöver ta den mödosamma vägen till lagändringar som är det enda som erbjuds och är den väg som ska genomgås och kämpas för.

Har isåfall minkarna det värst?
Hur är det med djur på väg till slakterier?
Hur hanterar slakterier inkommande djur?

Aktivister som släpper ut minkar är väl den grupp av aktivister med rätt att både kritisera som förakta. En grupp som aldrig gör mer i sitt arbete än att göra det väldigt enkelt för sig.

Typiskt en omogen grupp småungar, oavsett ålder.

Permalänk | Anmäl #2 Pia "Vilda" Nordin, 2010-10-11, 23:01

"var är debatten som försöker gå steget längre och förstå vad som driver de aktivister som tar till direkt aktion?"

Ja, vart tog den vägen? Ner i samma avfallskvarn som de utsläppta minkarna kanske. Det är lite svårt att ta en seriös debatt när ni håller på så här.

Permalänk | Anmäl #3 Jakob Jonsson, 2010-10-12, 07:03

Förståelse för behovet av motstånd? Där tror jag de flest är överens faktiskt. Det här handlar ju bara om metod. Vad hände med demokratiska metoder?

Permalänk | Anmäl #4 David Wickström, 2010-10-12, 07:40

Djurplågeri är en lika stor skam för samhället som könsstympning av barn. Därför ska halal-slaktat kött åter förbjudas.

Permalänk | Anmäl #5 Bo T, 2010-10-12, 07:49

För mig är det inte ett dugg bättre att plåga djuren för att klämma åt minkfarmare än vad det är att plåga dem för att sälja päls.

Båda handlar om det upphöjda egenintresset. Farmaren vill tjäna pengar och aktivisten vill tvinga sin åsikt på andra.

Dessutom framstår ni som impulsiva och korkade när det blir uppenbart att ni inte tänkt ett ögonblick på vilka konsekvenser det har för övriga djur att släppa loss minkar i naturen.

Jag vill påminna er våldsamma aktivister att era dumheter gör det till politiskt självmord att förknippas med era idéer samt vänder allmänhetens opinion emot er. Tänk på det nästa gång.

Permalänk | Anmäl #6 Tomas Fredriksson, 2010-10-12, 07:52

Som du säger, så dör minkarna i alla fall. Det är inte det riktiga problemet. Problemet är att en enda mink kan depopulera ett helt område från smådjur och fågelliv. Släpper man ut dem, i grupper om några tusen, så kommer man ödelägga hela regioners fauna.

Gör man det för att människor skall "se bortom strukturer" och annat skitsnack, så förtjänar man den skit man får i media. Om ni tycker det är värt att offra tiotusentals djur för att göra ett statement, då är ni faktiskt sämre än minkfarmarna. De gör det åtminstone för att producera något, leva på det, osv.

Permalänk | Anmäl #7 Sven P Andersson, 2010-10-12, 08:09

Egentligen finns det inget annat än sunt bondförnuft som fattas hos aktivisterna. Umgänge med andra likasinnade triggas upp. Hur många av er förstår vad ni egentligen gör med dylika aktioner.

Uppmärksamhet nås men på ett negativt sätt.

Djur i bur är en näring som får mycket kritik och med all rätt många gånger men denna, och dylika aktioner förbättrar knappast läget för varken djuren eller aktivisterna.

Med den energi ni tycks besitta borde ni inte koncentrera er på ett mera uppbyggande sätt för alla berörda parter.

Lite Gibran: " Ni som färdas med vinden, vilken vindflöjel skall styra er kurs? "

Permalänk | Anmäl #8 Gunvi Lundqvist, 2010-10-12, 08:27

Den klassiska anarkismens grundbult är en radikal individualism. Det är individens frihet som är målet, Stirner: "Må var och en av eder bli ett allsmäktigt jag". Men detta "allsmäktiga jag" är bara en metod med vilken målet - individens frihet (d.v.s. från statsförtryck) skall uppnås. Därför kan man givetvis inte med hänvisning till sitt allsmäktiga jag utföra sabotage på gårdar, eller med parlamentariska metoder sträva efter ett utbyggt statsförtryck mot den vars sätt att utnyttja sin frihet man råkar ogilla.
Djurrättsaktivism har därför ingenting med anarkism att göra. Djurrättsaktivism är renodlat pöbelvälde, alternativt rena barnsligheterna. Dess parlamentariska delmål är uppenbarligen en sorts statskommunism, vilket självfallet är anarkismens absoluta antites.
Detta är det öppna samhällets dödgrävare. Fascism är fascism, med eller utan prefixet "eko". Syftet med all djurrättsverksamhet är att främja djurrättens ställning i samhället... Vilket bara är en omskrivning för dess strävan att tvinga alla kättare att respektera Den Sanna Tron.
Men visst är sabotagen en utveckling som media får ta på sig ansvaret för. Ger man okritiskt nyhetsutrymme för Djurrättsalliansens s.k. "dokumentationsinbrott" så har man helt visst satt sig på ett sluttande plan.
Jerkerburlin

Permalänk | Anmäl #9 jerker burlin, 2010-10-12, 10:21

Jag skulle tro att antidjurrättsaktivisterna kraftigt överdriver betydelsen av skador i naturen när minkar släpps fria. Ja, minkarna äter och röjer, men de följer bara sina instinkter och gör vad djur gör.

Att ha minkarna under vidriga förhållanden är alltid sämre. All djurhållning är för det mesta vidrig, men det bekommer inte den moderna ät-maskinen kallad människa, bara hon slipper se eländet. Så länge som vi beter oss som hänsynslösa toppredatorer som äter likdelar från plågade djur finns det inte mycket att klaga på gentemot djurrättsaktivisterna.

Jag skulle vilja se den biffslukande antidjurrättsaktivist som klarar av att slakta sin egen ko medan kon skriker och sedan stycka upp kött och inälvor och sedan lägga några bitar i stekpannan och sedan skulle jag vilja se denne person äta delarna med grillolja. Därefter vill jag fråga denne djurmördare hur han känner sig.

Ursäkta detta dramatiska bildspel, men jag kunde inte låta bli att visualisera detta scenario. Ganska komiskt faktiskt. Kan bli en perfekt Monte Pyton sketch. Förresten behöver man inte göra en sketch av det för det groteska händer ju överallt varje dag.

Människas värld är en frossande rovmänniskovärld.

Permalänk | Anmäl #10 Torbjörn Sassersson, 2010-10-12, 11:26

Alla dessa amerikanska minkar som finns på svensk mark måste dö, vare sig de är i bur eller inte. De är mycket skadliga för vår ekologi, där de inte hör hemma.
Vi har fått lida på grund av förrymda minkar i många decennier. Det finns inget rimligt försvar av denna slags farmer med djur som kan ha en förödande och irreversibel effekt på den svenska naturen. Detta gäller sålunda även andra djur, som strutsar, vilka för övrigt är livsfarliga.

Permalänk | Anmäl #11 Mats Forssblad, 2010-10-12, 12:10

Jag avskyr minkuppfödning och hyser enorm respekt för de människor som har disciplinen att inte äta kött. (Saknar den tyvärr själv).
Dock inser jag mina begränsningar i ekologisk kunskap och skulle aldrig drömma om att släppa ut hundratals djur i vårt ekosystem som INTE har en naturlig plats där!
Direkta effekten av förra "vågen" var att minst tre sjöfågelarter närmade sig utrotning.

Ni som utför dessa aktioner för att "boosta" ert ego bör omedelbart infångas och sättas i bur själva! Jag längtar efter den dag då ni döms och era namn blir allmän handling efter att laga dom har fallit.
Då får NI hoppas att andra inte beter sig som ni själva gjort och tar lagen i egna händer. Eller skulle det också vara en giltig aktion?

Permalänk | Anmäl #12 Jonas Karlsson, 2010-10-12, 13:20

Vilka vi? Jag måste inte alls!

Behovet av motstånd? Vems behov? Hos mig väcker det möjligen behovet av motstånd av ert motstånd och ingenting annat.

Antingen respekterar vi andra människors liv och leverne inklusive deras näringsverksamhet eller så gör vi inte det. Det finns inga som helt gräddfiler för någon högre moralisk auktoritet att avvika från den regeln. Sådana försök ala motståndsbehövande folk som DBF kallas godtycklighet alternativt anarkism.

Att jag sedan tycker att det absolut mesta inom djurhållning är på tok helt oetiskt är en helt annan femma och det problemet ska vi lösa via lagar och förordningar i den mån som den demokratiska ordningen tillåter.

Permalänk | Anmäl #13 Christofer Catilan, 2010-10-13, 17:47

Ni djuraktivister får arbeta med demokratiska metoder utan våld och brott precis som alla andra. Det finns inga ursäkter och ingen förståelse för någonting annat än lagen. Hoppas ni får långa fängelse straff och höga skadestånd samt arbeta av skulden på ett slakteri.

Jag har ingen respekt för folk som inte dödar djur och äter kött, de förnekar sin egen natur.

Permalänk | Anmäl #14 Johnny Andersson, 2010-10-14, 05:58

5 # Bo T skrev "...Därför ska halal-slaktat kött åter förbjudas..."

Men du glömde även Koscher-slakten....
...oj javisst ja´ - jag glömde av mig, först ska ni "plocka" Muslimerna och sen blir det Judarnas tur - sorry

Permalänk | Anmäl #15 Pasha, 2010-10-14, 23:02

"Vi måste ha förståelse för behovet av motstånd"
Nej jag har ingen förståelse för "behovet av motstånd".
Så länge ni, "övermänniskorna som anser att ni vet bättre" än vi andra medvetet bryter lag, saknas min förståelse.
Ni sätter er över lagar som gäller ALLA, för ni "vet bättre".
Ni TAR er "rätt", lika illa som att "skaffa" sig respekt med våld..
Djurskyddet kan säkert förbättras, liksom sannolikt det mesta i slapptasklandet Sverige där man premierar slöhet före arbete och sprätter skattemedel åt alla håll.
Men, fortfarande, gör om, gör rätt!

Permalänk | Anmäl #16 Stig E-k, 2010-10-15, 06:16

Om vi "måste ha förståelse" för det artikelförfattaren kallar motstånd, är risken att vi snart även får krav på förståelse för att de människor som blir angripna av kriminella aktivister slår tillbaka med våld. Vill vi ha beväpnade garden som vaktar kring minkfarmar och andra anläggningar som kan tänkas bli angripna?

Permalänk | Anmäl #17 Larsson Anders, 2010-10-15, 10:46

Jag har förståelse! Förväntar mig därför förståelse för min civila olydnad om jag befriar kapitalet från dess stora ekonomiska tillgångar meddelst ett bankrån eller inbrott i någons villa vars innehavare har en helt felaktig inställning till samhället åtminstone från min synpunkt. Det är rätt att protestera!!

Permalänk | Anmäl #18 Alvin Stoltz, 2010-10-15, 19:27

fel att släppa ut minkarna pga att de, innan de själva dödas eller svälter ihjäl, hinner förstöra svensk natur speciellt fågellivet.
på alla andra punkter dock rätt, ftersom pälsnäringen är heelt värdelös och omotiverad och bör strängligen förbjudas. gör kärringarna och modefjollorna i innerstan pälslösa, gör pälshandlarna och minkfarmarna arbetslösa! varför tycka synd om dem? prostitution är olagligt, knark likväl. inte många klagar på det. självklart ska detta också vara det.
utsläppen kan vara ett bra sätt att förhoppningsvis få farmarna att lägga ner, men tyvärr blir det nog kontraproduktivt.

Permalänk | Anmäl #19 Aron Norrby, 2010-10-17, 17:16

"Can life prevail?" borde fanimj gälla som grund till nya lagboken.

Permalänk | Anmäl #20 Aron Norrby, 2010-10-17, 17:19

Det har protesterats med lagliga metoder i årtionden mot pälsindustrin (gäller alla pälsdjur inte endast minkar). För att förstå vad det handlar om bör man gå in på Djurrättsalliansens hemsida och se bilder osv. Känsliga personer varnas.

Experter och myndigheter har under många år kritiserat djurhållningen på pälsfarmer för att den inte ger minkarna möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden. Detta strider mot djurskyddslagen. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap konstaterade 1990 att pälsindustrin inte lever upp till djurskyddslagens krav när det gäller hållning av minkar. Jordbruksverket upprepade kritiken några år senare och påtalade att minkarna uppvisade allvarliga beteendestörningar som indikerade att djurskyddslagen inte följdes. Jordbruksverket kom fram till slutsatsen att de traditionella bursystemen för pälsfarmningen måste avvecklas. Pälsdjursnäringsutredningen konstaterade 2003 att hållningen av minkar måste förändras. Utredningen föreslog att minkindustrin senast 2010 skulle ha utvecklat sin djurhållning så att beteendestörningarna uphört. Om så inte skedde, ansåg utredningen att hållningen kunde förbjudas helt eller delvis. Allt detta går att kontrollera i utredningsmaterial.

Det handlar alltså om att politiker och myndigheter bortser från djurskyddslagen. Det handlar om att personer som inte har någon medkänsla med djur tar i med all kraft och härjar, har egna intressen i att bedriva denna verksamhet som inte står i samklang med lagen och lobbar hos politiker som inte heller har någon empati med dessa djur som bara föds upp på ett sätt som många inte orkar se ens på bild för en struntprodukt. Och blanda inte in äldrevården. Den sköts inte av Jordbruksverket. 40-talist

Permalänk | Anmäl #21 Gunnel Söderback, 2010-10-21, 11:43

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.