Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Feminism

Malin Stenman om Feminism

Sluta kasta paj i genusdebatten

Filmen Tusen gånger starkare väcker känslor, upprör och skapar debatt. På ena sidan står parten som anser att flickor utsätts för ett förtryck i skolan på grund av könsmaktsordningen, medan andra parten förnekar det och poängterar individernas olikhet och kvalitéer framför könet. Sist men inte minst finns den lilla gruppen som snarare anser att det är pojkarna som är skolans förlorare idag. Det är dags att inse att det behövs mer komplexa verktyg än feminism för att råda bot på de orättvisor som finns i skolan. Orättvisorna drabbar nämligen både tjejer och killar.   


Om författaren

Har en magister inom kulturanalys från Umeå Universitet. Jämställdhetskunnig, samhällsdebattör och kulturintresserad.

I filmen är det den nya tjejen, kaxiga Saga, som förändrar dynamiken i klassrummet totalt. Tjejerna har varit tysta och försiktiga medan killarna tagit all plats och dominerat i klassen. Men Saga vågar ta plats och sätter normer och förväntningar i gungning. Samtidigt ger hon en enorm styrka till de andra tjejerna och saker och ting börjar förändras. Filmens handling lägger tonvikt på de genuskonstruktioner som sker daglig dags i alla situationer och fokuserar på föreställningen om tjejen som försiktig, blyg och foglig och killen som det motsatta. En välkänd och ganska stereotyp bild av könen inom skolan. Mot det kontrasterar dock hjälten Saga, som är rak, modig och rättfram och därigenom sätter hon fokus på viktiga ytterligheter.

Det är nämligen alldeles för enkelt att applicera en bild på alla tjejer och en annan på alla killar, för verkligheten är inte så simpel. Det är kontraproduktivt att tro att samtliga personer av ett visst kön beter sig likadant endast i egenskap av att vara flickor respektive pojkar, eller att ett kön (i detta fall män) genom strukturer håller tillbaka kvinnan. Genusstrukturer existerar, men dessa förändras ständigt och innebär förskjutningar beroende av tid och rum. Eleverna i klassrummen reproducerar därmed ständigt sin person utifrån en rad olika kulturella och sociala förhållanden, baserade på kön, sexualitet, etnicitet och klass och det är därmed högst problematiskt att generalisera och tro att det ser likadant ut i dagens skola som det gjorde för 50 år sen. Betydelsen av kön varierar även mellan olika sociala grupper och olika undervisningssammanhang. Värden och normer överförs nämligen på olika sätt beroende på undervisningen, läraren och eleverna.

I filmen ställs saker och ting till sin spets, i förlängningen för att visa det komplexa sociala samspelet i skolan. De flesta av oss har nog minnen från vår högstadie- och gymnasietid (om vi inte befinner oss där nu) där både tjejer och killar tog plats, diskuterade och vågade säga sina åsikter. Likväl har många erfarenheter av att inte kunna ta önskad plats, oberoende av vad som finns mellan våra ben. Somliga av oss lyckades bra i språkundervisningen men misslyckades fatalt i Kemi. Det här kan bero på alltifrån personlighet, intresse, kunskaper och hur vi fostrats till tjejer respektive killar men klasshärkomst har visat sig vara en faktor av betydelse. I undersökningar har det nämligen visat sig att lärare tenderar att fråga tjejer med högutbildade föräldrar fler frågor, samtidigt som dessa tjejerna själva frågar mer. Tjejer med lågutbildade föräldrar var tvärtemot tystare. Samma fenomen har inte hittats i pojkgrupper.

Även om man kanske kan önska sig en mer nyanserad bild av problematiken hos Pär Ström (Genusnytt) som var med i Debatt på SVT och menade att det snarare är killarna som har det svårt och blir diskriminerade i dagens skola så har han flera poänger. Trots denna påstådda försiktighet hos tjejer och det eventuella "förtrycket", så har tjejer generellt bättre betyg än killar. Tjejer lyckas generellt bra i skolan och når ofta akademisk framgång. Likaså är det 65% av tjejerna som vill läsa vidare efter gymnasiet, medan motsvarande siffra är 55% hos killarna. Väl på högskolorna är 60% tjejer. De traditionella könsmönstrena kvarstår dock inom många områden på högskolan, där männen är överrepresenterade i civilingenjörsutbildningarna medan lärarstudenter och vårdutbildningar är kvinnodominerade.

Att tala i termer om förtryck inom skolan eller vinnare och förlorare beroende av kön bevittnar om okunskap eller ovilja att sätta sig in i ämnet. De flesta ungdomar strävar efter att passa in eller åtminstone följa de normer och ideal som finns i skolan och det innebär även att beteendet påverkas. Om vi ska tala i generella termer så ropar den stökiga killen inte ut ett svar utan att räcka upp handen för att vara taskig eller förtrycka sina klasskompisar, snarare på grund av att han uppmuntrats att ta för sig på ett annat sätt än de som snällt räcker upp handen. Den försiktiga flickan är inte blyg och tyst för att pojkarna och/eller lärarna förtrycker henne, utan snarare för att det är en traditionell kvinnobild som visserligen håller på att förändras. Sen finns det såklart även introverta och extroverta personligheter, vilka även visar sig i skolan.

Bilden av den högpresterande "duktiga flickan" är en betydande del av pusslet och kanske har den duktiga flickan lärt sig att "anpassa" sig bättre till den akademiska miljön som skolan innebär än vad killar generellt gjort . De danska författarna Frimodt-Moller & Ingerslev talade redan 1993 om att det kommit en "ny flicka" till gymnasiet, som tvärtemot den traditionella försiktiga flickan istället var utåtriktad, tog för sig, var reflekterande och kritisk. Om jag spekulerar vidare kan man anta att det skötsamma och teoretiskt begåvade duktiga-idealet omfamnas med öppna armar av lärarna, medan det stökiga, mer fysiska, verbala och praktiska inte välkomnas på samma sätt, därmed inte sagt att alla killar beter sig så. Skolan handlar trots allt väldigt mycket om att göra som man blir tillsagd på rätt sätt och där har den disciplinerade oumbärliga fördelar.

Självklart kan killar vidmakthålla maktrelationer i klassrummet genom att ta mycket plats, men då bör man komma ihåg att det innebär att tjejerna inte tar plats och inte heller ifrågasätter det. Maktrelationerna stabiliseras genom detta, eftersom alla "finner sig" i situationen. Det innebär inte att killar aktivt förtrycker, snarare att både tjejer och killar känner sig trygga i sina traditionella könsroller. Killarna kan knappast hållas ansvariga för något förtryck, när det dessutom är dom som går ut skolan med sämre betyg och mindre önskan om att läsa vidare. Argument om att killars underachivement i skolan endast är moralpanik och bedrivs av patriarkala riddare är nonsens, det är snarare ett faktum och vill man ha jämställdhet borde det också vara av intresse.

Lika lite som att killar skulle hävda sig och vara mer synliga aktörer i skolan på bekostnad av tjejerna, lika lite når tjejerna akademiska framgångar på killarnas bekostnad. Att leta syndabockar för problemen inom skolan löser ingenting. Jag är övertygad om att de flesta av oss vill att både tjejer och killar ska lyckas bra i skolan och få möjlighet att läsa vidare och nå sitt drömyrke. Genom att ifrågasätta dessa normer, ideal och förväntningarna på könen och elever kan man nå närmare en bättre skola, som är bättre anpassad för både tjejer och killar. Det innebär även att fler kommer att trotsa redan könsstämplade utbildningar på högskolan och prestera utifrån sin individ istället för sitt kön.

Att i någon ursinnig frustration leta efter oföränderliga könsordningar, skrika förtryck som Nour El-Rafai eller könsstämpla beteenden förstorar bara upp problemen och ojämlikheten. Det finns stora variationer inom alla grupper och hur man beter sig beror på kontext. Skippa pajkastningen och analysera pedagogiken, normerna, könsidealen och det sociala samspelet istället!

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28889

18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Feminism är ett politiskt verktyg :-)

Men feminismen i sig kan inte förändra klassrumsverkligheter eller familjeverkligheter. Det kan bara människor göra.

Jag vet inte riktigt vad du menar med att "stämpla beteenden"?

Jag vill ta upp en könsskiljande resurs, nämligen TID.

Vi vet från forskning från dagis & skola att pojkar får mer uppmärksamhet, mer TID från de vuxna. Detta "beteende" eller ojämlika fördelning av resursen tid fortsätter in i vuxenåren.

Generellt har kvinnor en betydande del av sin TID intecknad på förhand. Denna tid är dessutom intecknad till uppgifter som inte kan vänta, som måste fixas omedelbart. Barn, hushåll, sjuka, gamla, sociala förpliktelser.

Män har generellt mer TID att disponera. I och med detta mer egenmakt, större valfrihet, mindre tvingande omständigheter.

I grunden förklaras detta av "beteenden" - hur vi beter oss när vi sorterar in individer i könsrollsmönster. Och det börjar när individerna är småttingar!

Permalänk | Anmäl #1 Gunnel Gomér, 2010-10-08, 20:15

Gunnel !!
Det är ju detta som är så konstigt. Och jag håller faktiskt med. TIDEN är en viktig parameter i genusanalysen.

Pojkar får mer tid av lärarna i skolan, men flickorna får trots det bättre betyg. Sen visar det sig att män är bättre på att driva företag eftersom de är mer riskbenägna och lägger ner mer tid på arbetet. Kvinnor jobbar i genomsnitt 23 tim/vecka och mannen 40 tim/vecka.

Kvinnan studerar längre än mannen. Kvinnan sover mer än mannen. Kvinnan ägnar sig mer åt sig själv än vad män gör. Och kvinnan ägnar mer tid tillsammans med barnen. Männen är arbetaren och försörjaren så att kvinnan får mer tid hemma.

Därför lever kvinnan längre än mannen och kan tillgodogöra sig stora ekonomiska resurser. Tack vare tiden. Tack vare att hon lever längre.

YakiDa gjorde en genusanalys av olika samhällsparametrar som påvisade skillnaderna som råder mellan män och kvinnor och kom fram till att kvinnor har 55 % mer makt och 66 % mer samhällsfördelar än män.

Och egentligen handlar det till stor del om den fördel kvinnor har av just TIDEN.

http://www.yakida.se/jammakt.html

Permalänk | Anmäl #2 John Yakida, 2010-10-09, 06:34

Hej Gunnel!

SCB's statistik om levnadsförhållanden talar emot dig.

Summerar man ihop hur mycket tid en man respektive en kvinna lägger på förvärvsarbete och hemarbete får man 7 timmar, 57 minuter för kvinnan och 8 timmar, 16 minuter för mannen.

Kvinnor har alltså mer tid över att lägga på de övriga aktiviteterna Personliga behov, Studier och Fri tid.

Att kvinnor skulle vara "dubbelarbetande", i meningen att de både jobbar lika mycket som mannen och sedan drar största lasset i hemmet, är alltså en myt om man ska tro ovanstående siffror. Tvärtom har mannen minst tid över.

Permalänk | Anmäl #3 Dag Henriksson, 2010-10-09, 07:37

Malin: Vi är inte en liten grupp som anser att pojkar diskrimineras i skolan. Vi är betydligt fler än vad du etablissemanget anar. Och det kommer förmodligen att märkas framöver.

Permalänk | Anmäl #4 Joakim Johansson, 2010-10-09, 09:38

Tack Malin!
Ett nyktert och moget inlägg från en människa som är insatt i ämnet.

Till skillnad från El-Raoufori och Leifsdotter Lund som åberopar personliga erfarenheter och känslor för att argumentera för en könsmaktordning som genomsyrar hela samhället.
Där Leifsdotter t.o.m. skriver om en händelse för 15 år sedan när en kille drog ner byxorna på henne och lärarinnan därefter skötte det på ett i mitt tycke väldigt dåligt sätt... Leifsdotter menar att den historien är bevis nog för att bekräfta hennes teori. -Give me a break...

Samma händelser hände mig, flera gånger, jag var under min uppväxt både mobbad och mobbare, men om jag skulle beskriva det för henne eller andra extremfeminister skulle de säga att DET OCKSÅ var ett bevis för patriarkala strukturer. Att jag var mobbad när jag inte passade in i mallen av en pojke/kille och att när jag var mobbare istället gjort vad killar "ska göra i skolan" och "tog för mig" och "hördes högst o mest".

Jag välkomnar debatten men måste säga att jag inte är särskilt insatt ännu. Jag har läst de inlägg och alla hundra kommentarer som hittills har postats här på Newsmill, men jag väntar fortfarande på en artikelförfattare eller kommentator som får mig att på ett lika nyktert sätt som Malin förklara den ståndpunkten som Leifsdotter och El-Rafai står för.

Låt debatten flöda!

One Love

Permalänk | Anmäl #5 Gabriel Cole, 2010-10-09, 09:58

Ja John, det där med att kvinnor - i genomsnitt - får större ekonomiskt utbyte av pensionssystemet stämmer. Vi lever längre. Fast fattigare :-)

Å andra sidan...under pensionärsåren är det inte ovanligt att kvinnor arbetar hårt. När maken blir sjuk eller dement räknar "samhället" med att hustrun ska dra stora omvårdnadslass. Och det gör faktiskt äldre kvinnor.

Om det är hustrun som blir sjuk eller dement går "samhället" in tidigare och axlar mycket mer omsorgsansvar. Äldre män förutsätts inte orka med hustrun, klara av det.

§§§

Javisst är mannen i rollen som försörjare...den som är (tvingas vara?) borta och tjänar pengar. Så att kvinnan kan få (tvingas till?) mer tid med barn & hushåll.

Vad är arbete? Är det bara betalt arbete som är "riktigt arbete"?

Det där med att kvinnan ägnar sig mer åt sig själv än vad mannen gör...det har jag aldrig sett fakta om. Hur definieras "sig själv"? Har du info att ge mig?

Permalänk | Anmäl #6 Gunnel Gomér, 2010-10-09, 11:07

#3

Hej Dag!

Jag undrar...de här genomsnittsiffrorna är rätt intetsägande. 7-8 timmar?

Heltidsarbetande personer tillbringar ungefär 9 timmar på jobbet (8+raster), 1-2 timmar på arbetsresor och 2-3 timmar i ärenden och hushållsarbete. Summa arbete 12-15 timmar.

Själv är jag numrera halvtidspensionär med vuxna barn - sammanboendes med bara en norsk skogskatt. Jobb, resor, ärenden och hushållsarbete tar omkring 7-8 timmar per dag.

Och aldrig förr har jag haft så mycket tid för mig själv:-) Men det som kallas "fritid" upptas också av tillsyn av småttingar och praktisk hjälp åt äldre och sjuka vänner. Något jag klassar som "arbete".

Man måste djupare än SCBs genomsnitt...för att se "strukturer"

Permalänk | Anmäl #7 Gunnel Gomér, 2010-10-09, 11:21

Menar du då Gunnel Gomér att alla de här små gesterna du ger till din omgivning, det är arbete som staten borde betala dig för? Hmm...hur skulle det samhället se ut? DDR? Med åtföljande resultat?

Nä Gunnel, vi är vällvilligt inställda individer som gör oss själva en tjänst genom att ge av vår tid till olika ändamål utan krav på ersättning. Det gör oss gott. Det behöver man inte vara religiös för att tycka. Det är faktiskt saligare för egot att ge än att ta.

Permalänk | Anmäl #8 Christina Lundqvist, 2010-10-09, 14:17

Har flickors vardag i våra skolor förändrats av den alltmer utbredningen av manliga elever i samma skolor som kommer från länder av annan kvinnosyn?

Frågan undras från grundskola, högstadie till gymnasium?

Frågan är allmängiltig och borde kunna belysas oavsett svaren på mina frågor.
Annars är en frågedemokrati ytterst hotad i vårt mediala samhälle och speciellt Newsmill som vill ta upp det andra sägs undvika om denna kommentar tas bort.

Permalänk | Anmäl #9 Pia "Vilda" Nordin, 2010-10-09, 19:07

#8

Nädå Christina...staten ska inte betala då jag dammsuger och torkar golv åt Ester, 87. Hon bjuder mig på god mat efteråt.
Men ARBETE är det!

Det hör till de egendomliga delarna av vårt genussystem att enbart lönearbete eller egenföretagande räknas som "arbete". Medan det som kallas "reproduktion" ska fixas obetalt, ideellt kunde man säga. Det är här världens kvinnor kommer i kläm.

" Skapandet av oss själva, återskapandet av människan, saknar
plats i den politiska analysen. Det handlar om kärlek till barn,
omsorg om gamla, sjuka och varandra likväl som sexualitet i
vid bemärkelse. Allt det här är livsnödvändiga sociala
handlingar som utgör en bas för ideologi, kultur och sociala
motsättningar på samma sätt som produktionsförhållandena.

Statsvetaren Anna G. Jónasdóttir som är feministisk teoretiker
och verksam vid Örebro universitet, kallar allt det här för
kärlek. Hon menar att precis som den samhälleliga
organisationen av arbete, utgör den materiella basen för
klasskonflikten så utgör organisationen av kärlek, den
materiella basen för könskonflikten. "

KÄRLEK - KÖNSKONFLIKTENS MATERIELLA BAS!

Läs mer här:
http://www.helgo.net/enar/politik/talibantalet.html

Permalänk | Anmäl #10 Gunnel Gomér, 2010-10-09, 20:10

#7 Gunnel Gomér

Ditt resonemang är oklart. Du skriver först att "Män har generellt mer TID att disponera". Jag visar på statistik att det är kvinnor som generellt har mer tid att disponera, och du svarar med att statistiken är intetsägande, eftersom de är just "generella" och inte passar in på en heltidsarbetande med långa resvägar. Pratar vi generellt eller inte?

Permalänk | Anmäl #12 Dag Henriksson, 2010-10-10, 15:04

Hej Gunnel:

Med "stämpla beteenden" menar jag att man könsstämplar beteendet. Man säger att pojkar är stökiga och flickor försiktiga och cementerar därmed synen på könen som jämställda och bekräftar olikheterna.

Det är mycket intressant med TIDs-resursen.

Att pojkar får mer uppmärksamhet i skolan & på dagis må vara sant, men denna resurs i form av lärarnas uppmärksamhet behöver inte nödvändigtvis innebär någonting positivt för pojkarnas del. Pojkar har som sagt generellt sämre betyg, trots all denna uppmärksamhet som dom sägs få. Hur går det ihop?

Vidare håller jag inte riktigt med dig angående att kvinnor har med tid intecknad på förhand. Kvinnor sägs visserligen dubbelarbeta och ha mer hushållsarbete att sköta efter arbetet, men även män har förväntingar på sig om att sköta vissa hushållsarbeten och den tid som dom har att disponera går åt till det. Män förvärvsarbetar dessutom mer än kvinnor.

Jag tänker mig att män i högre del anses ska sköta reparationer gällande bilen, mer tyngre fysiskt arbete i hemmet som skottning, klippning av gräsmattan, snickrande, ihopmontering osv osv. Även om det såklart finns fall där mannen dricker en pilsner iklädd kallingarna i soffan medan kvinnan gör allt hushållsarbete + sköter barnen, så tror jag att det är en ganska sällsynt verklighet idag. De flesta hjälps förmodligen åt, så gott dom kan.

Sen är det svårt att applicera bilden på barn & ungdomar också, då dessa sällan måste använda sin tid åt dessa vuxensaker.

Joakim: Jag menar inte att ni är en liten grupp rent allmänt. Det jag syftar på i artikeln är att Ström utgjorde en minoritet i SVT's Debatt. Han fick knappt en syl i vädret, trots att det är en viktig fråga han tog upp. Intressant också att du kallar mig för etablissemang.

Permalänk | Anmäl #13 Malin Stenman, 2010-10-10, 16:46

Ingen som vill besvara frågan #9 ?

Antingen av erfarenhet eller andra synpunkter som kan belysa ämnet?

Dock inte av rasistisk karaktär, bara klokt analyserat.

Permalänk | Anmäl #14 Pia "Vilda" Nordin, 2010-10-11, 18:21

Malin Stenman, STORT TACK! För ett, för en gångs skull konsistent, konstruktivt och icke ideologiskt inlägg i genusdebatten. Vilken kontrast till alla dessa hysteri-feministiska, ideologiska och dogmatiska samt ointellektuella tirader.

Permalänk | Anmäl #15 Jörgen Trauner, 2010-10-12, 13:07

Tänk om Genusforskningen om våra, som dessa forskare säger, olika förväntningar på pojkar och flickor till och med kan vara skadlig?

För just pojkar och flickor.

Är en pojke misslyckad om han på dagis i tidig ålder vägrar leka med dockor och endast vill leka "våldsamma" krigslekar, mäta sig, vinna, ja allt som testosteron sägs göra med pojkar?

Är flickor misslyckade flickor om de vägrar leka med bilar och bara vill leka mammor och pussa och ta hand om allt runt om så även Lego ska må bra?

Är allt verkligen bara vuxnas förväntningar som skapar pojke och flicka och i mångt typiska i deras beteenden?

Var återfinns debatten kring personligheter som varje barn föds med, eller ska Genusivrare tvinga fram sina teser på alla barn de kommer i kontakt med oavsett?

Genusivrarna har fått alldeles för stort genomslag som allenarådande, moderna framtidsbyggare av att omprogrammera våra barn och oss själva från dess natur, OM den inte överensstämmer med forskningen.

Värderingar kring att vi alla är lika mycket värda och ska behandlas med respekt, flicka som pojke, kanske inte alls har med Genus att göra, utan rent ut sagt bara av undermåliga vuxna utan vett att uppfostra sina barn, vare sig de leker med dockor eller bilar som pojke eller flicka.

Permalänk | Anmäl #16 Pia "Vilda" Nordin, 2010-10-12, 14:40

Feministerna borde ta strid för en könsneutral handläggning vid skillsmässa om det finns barn med i bilden! -Med undantag om den ena partnern uppenbart missköter sig, genom att hota, genom våld, genom egenmäktigt förfarande osv!

Att se kvinnors roll i varför det blir skillsmässa också. -t ex är hon bitchig, kan hon förstå att han inte ser vikten av att byta gardiner (varje månad t ex) att han kanske inte tycker att den svarta soffan är så ful, eller att han inte bryr sig om den inte matchar med övriga möbler och gardiner osv!

Skall bli intressant att läsa om de olika kvinnokaraktärerna i Dingo Dingo. Jag tror att de flesta män kan känna igen sig. -Kan vara intressant för kvinnor att läsa också. -Vad jag har förstått så är det ingen kvinnohatarbok, inget förlöjliga kvinnor etc.
Utan snarare att ta fram och sätta fingret på en del kvinnliga beetenden som feministerna förnekar att de finns!

Permalänk | Anmäl #17 Inge-mar, 2011-05-29, 18:31

Ja om feministerna slutade med sin pajkastning så skulle jämställdheten öka!
T ex sådant trams som att kvinnor är missgynnade vad det gäller att parkera cykeln i cykelställ (i Uppsala).
Vad feminister inte tycks ha fattat är att styrenas bredd och utformning är ett långt större problem, att även män kan ha cykelkorgar (även cykelväskor borde således kunna vara ett problem. Men de är väl s a s "könsneutrala" i sammanhanget), samt alla de som parkerar cyklarna i cykelställen på stödet och inte som man skall med framhjulet i stället. De tar upp betydligt mera plats en några feministers cykelkorgar! -Män med cykelkorg tycks dock inte ha problemet!!!!!!!!!!! =Det är alltså inte cykelkorgarna, utan könet på den som parkerar en cykel med cykelkorg som har problem!

Permalänk | Anmäl #18 Inge-mar, 2011-06-28, 21:33

Intressant bra, tror jag instämmer i allt, Tack

Permalänk | Anmäl #19 Erik Almgren, 2012-02-11, 09:14


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.