Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Thomas Quick

Foto: Yvonne Åhsell /Scanpix
Christer van der Kwast om Thomas Quick

Christer van der Kwast: Rättsväsendet har kapitulerat inför kvällstidningarna i fallet Quick

 En näraliggande och oroväckande förklaring till den bristfälliga hanteringen av Quicks resningsärenden är att såväl åklagarsidan som hovrätten fallit undan för den långvariga och osakliga kampanjen mot Quick-utredningarna från främst några krönikörer i kvällspressen och den SvT-journalist som fått Quick att ta tillbaka sina erkännanden. Det skriver Christer van der Kwast, fd överåklagare och åklagare i Quick-målen.


 


Om författaren

Christer van der Kwast är f d överåklagare och åklagare i Quickmålen.

Thomas Quick (numera Sture bergwall) har återigen av Svea hovrätt beviljats resning i ett mål där han dömts för mord. Denna gång gäller det mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

Hovrättens beslut om resning i det tidigare Levy-fallet ledde inte till någon ny prövning av skuldfrågan i domstol på grund av att åklagaren valde att inte fullfölja åtalet.

Det finns som jag ser det anledning att nu ställa frågan om det verkligen ska vara så att de välmotiverade domarna beträffande Quick ska kunna kullkastas bara för att Quick tagit tillbaka sina tidigare erkännanden och vill ändra de uppgifter som domstolarna lagt till grund för sina fällande domar.

Jag menar att det funnits allvarliga brister i hanteringen av resningsärendena och att man frångått normal praxis för att bevilja resning.

Såväl åklagarmyndigheten som hovrätten har i båda resningsärendena visat en beskäftig iver att gå Quick till mötes. Några "nya" omständigheter av betydelse har inte presenterats i resningsärendena. Man har i stället på synnerligen lösa grunder omvärderat bevisningen i målen i strid mot grundläggande principer för prövningen av resningsfrågan. Att Quick återtagit sina erkännanden är i sig inte skäl för resning.

Hovrättens skäl för att bevilja resning är påfallande kortfattade och avviker på ett flagrant sätt från gällande praxis vid bedömningen av resningsärenden.

Hovrätten har, vilket framgår av resningsbesluten, i hög grad förlitat sig på överåklagare Björn Ericsons uppgifter om sakomständigheter i utredningarna och hans synpunkter på bevisläget i målen.

Detta är allvarligt eftersom Ericson försummat , som motpart till Quick, att belysa de omständigheter som talat mot att bevilja Quick resning.

Åklagarmyndighetens (Ericsons) besked till hovrätten har varit en signal att åtalen med all sannolikhet kommer att läggas ned om resning beviljas, vilket givetvis har haft betydelse för hovrättens arbete med målen. Detta är särskilt tydligt i Therese-fallet eftersom den tid som hovrätten tagit på sig för sitt beslut - några veckor - uppenbarligen inte medgett en ingående prövning av bevisfrågorna i målet.

Jag begränsar mig fortsättningsvis till Therese-ärendet.

Jag har hos Riksåklagaren begärt att Ericsons handläggning av Therese-ärendet ska granskas och att åklagarmyndighetens (Ericsons) beslut att inte motsätta sig resning ska omprövas (RÅ:s ärende ÅM 2010/5387). Min begäran tar i korthet sikte på följande omständigheter.

1.
Ericson har i sin förklaring till hovrätten inte påpekat varför Quicks förklaring till att han återtagit sina erkännanden efter så lång tid inte är trovärdiga, eller dragit någon slutsats av att Quick nu i förhör lämnat en mängd oriktiga och otillförlitliga uppgifter om hur utredningarna mot honom har gått till.

2.
Ericson har redovisat ett motsägelefullt resonemang om att Quicks uppgifter om de norska "flyktingpojkarna" i en annan utredningsdel skulle ha betydelse för resningsfrågan, i stället för att utveckla skälen för att denna fråga inte kan anses ha någon egentlig betydelse i förhållande till vad domstolen känt till om Quicks benägenhet att hitta på saker.

3.
Ericson har, uppenbarligen som ett viktigt skäl att inte motsätta sig resning, framhållit att det numera inte kan anses fastställt att "benbitarna" som återfunnits är rester av en människa. Detta trots att tingsrätten ansett att de de ursprungliga uppgifterna om dessa fynd haft ett begränsat bevisvärde.
Ericson hade också kunnat komplettera utredningen genom att inhämta yttrande från internationell expertis om han eftersträvat klarhet i frågan. Så har inte skett.

4.
Ericson har redovisat till hovrätten att han har "intrycket" att tingsrätten inte har fått en korrekt bild av utredningen som följd av att tingsrätten felaktigt utgått från att Quicks berättelse växt fram bit för bit.
Ericsons synpunkt är en svårartad övertolkning av tingsrättens skrivsätt i domen.

5.
Ericson har "intryck" av att Quick inte lämnat en spontan och sammanhängande berättelse om bl a offrets klädsel men tar inte hänsyn till att alla dessa frågor behandlats i tingsrätten.
Ericson gör således en omvärdering av tingsrättens bedömning utan att något nytt tillkommit.

6.
Ericson antyder, för att förklara Quicks avgörande uppgifter om Thereses eksem och förhållanden på platsen för hennes bortförande, att Quick på okänt sätt kunnat komma över information i dessa avseenden. Detta är en ogrundad spekulation från Ericsons sida. Ericson resonerar också utan grund omkring att utredarna skulle ha kunnat lämna information till Quick eller att detta skulle ha kunnat ske inom ramen för terapin.
Ericsons synpunkter ska ses i ljuset av att tingsrätten ingående övervägt möjligheten för Quick att få extern information.

7.
Ericson ifrågasätter tingsrättens bevisvärdering i alibifrågan trots att tingsrätten noga övervägt om Quick har kunnat utföra gärningen och att något nytt i sak inte kommit fram i denna del.

8.
Ericson har inte diskuterat sin uppfattning i olika sakfrågor med de norska utredarna trots att detta begärts från norsk sida. Ericson har heller inte besökt de platser i Norge som är aktuella i målet trots att detta hade varit en naturlig åtgärd ur åklagarsynpunkt.

9.
Ericson har inte gått in på betydelsen av den omfattande kunskap som tingsrätten haft om Quicks tidigare brottslighet, psykiska särart och sätt att berätta vilket givetvis har haft betydelse för värderingen av den samlade bevisningen mot Quick.

10.
Ericsons synpunkter har i väsentliga avseenden sin bakgrund i missuppfattningar om sakförhållanden.
Utredaren kriminalinspektör Seppo Penttinen har redovisat detta i en omfattande promemoria .

Riksåklagaren (vice riksåklagare Kerstin Skarp) beslutade efter några dagars funderingar att att det inte fanns anledning att granska Ericsons beslut.

Det snabba avvisandet av min begäran är överraskande om man har några som helst krav på en seriös granskning av åklagarinsatsen i ett ovanligt uppmärksammat och känsligt mål, och är ett tydligt exempel på hur man på högsta åklagarnivå väljer att vika undan i ett kontroversiellt ämne. Samma inställning kan på goda grunder antas ha varit orsaken till att Riksåklagaren (vice riksåklagare Kerstin Skarp enligt uppgift) inte heller har velat överklaga resningsbeslutet i Levy-fallet trots att det funnits starka skäl för att göra detta.

Riksåklagaren har också undvikit att ta ett samlat strategiskt grepp beträffande hanteringen av Quicks resningsärenden vilket hade varit naturligt mot bakgrund av målens komplexitet och försvararnas teknik för att angripa tingsrättsdomarna.

En näraliggande och oroväckande förklaring till den bristfälliga hanteringen av Quicks resningsärenden är att såväl åklagarsidan som hovrätten fallit undan för den långvariga och osakliga kampanjen mot Quick-utredningarna från främst några krönikörer i kvällspressen och den SvT-journalist som fått Quick att ta tillbaka sina erkännanden.

Quicks försvarare har också förstått att på ett skickligt sätt utnyttja situationen.

Att det varit svårt och tidsödande att sätta sig in i alla detaljer i målen är självfallet ingen ursäkt för den bristande ambition som rättsväsendet hittills uppvisat i resningsärendena.

Resultatet är att den mycket omsorgsfulla bevisprövning som gjorts av tingsrätterna i Levy-fallet och Therese- fallet underkänts utan annan egentlig grund än att Quick återtagit sina erkännanden. Detta är illavarslande för den fortsatta handläggningen av Quicks resningsärenden.

Advokat Olssons hänvsning i repliken till journalisten Gubb-Jan Stigson om att han borde ha förstånd att förlita sig på rättsväsendets hantering av resningsansökningarna beträffande Quick är självklar med utgångspunkt från Olssons roll som försvarare för Quick. Fakta om hur det gått till i hanteringen av resningsärendena visar emellertid att Stigson har goda skäl för sin kritiska granskning av vad som förekommit.

Rättsväsendet tillkortakommanden i resningsmålen är skadliga också i ett större perspektiv.

Tilltron till rättsväsendet bygger i hög grad på att åklagare och domare handlägger komplicerade och uppmärksammade mål utan hänsyn till vad som är opportunt och med oomtvistlig integritet.

För alla som ser ett värde i ett robust rättsväsende borde det som förekommit i resningsärendena beträffande Quick vara en allvarlig tankeställare.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28697

19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hm...Ibland undrar man ju om begreppet "erkänner" tillmäts alltför stor juridisk vikt. Som hela denna affär har utvecklat sig så kan man inte annat än undra vad som hänt om man helt bortsett från erkända brott redan från början. Bevis förefaller vara ett mer robust och hållbart rekvisit.

Permalänk | Anmäl #1 Pellefant, 2010-10-03, 12:31

Käre Krister.
Sluta vara en sådan politiker, dina orkestrerade rättegångar och domar som du byggt din karriär på har blivit genomskådade och hamnar nu under luppen. Att gnälla över "rättsäkerhet" får bara gemene man att känna avsky inför dig och du har spolierat förtroendet för hela rättsväsendet och dess utövande myndigheter i mångas ögon.
Du står nu med byxorna nere, att du själv envetet hävdar att dom fortfarande sitter runt midjan är bara kontraproduktivt och du lurar ingen... Du framstår bara som otroligt lögnaktig och korrupt.
mvh

Permalänk | Anmäl #2 Dennis Hansson, 2010-10-03, 12:43

Följande mening av Kwast

//" tidigare brottslighet, psykiska särart och sätt att berätta vilket givetvis har haft betydelse för värderingen av den samlade bevisningen"//

sammanfattar på ett alldeles förträffligt sätt, hur du fortfarande inte kan ta in faktumet att du företräder en myndighet och skall verka i syfte att tillgodose samtliga av landets medborgare.

Då kan du inte, eller ja det är ju uppenbart att du kan.

Dock bör du inte sälja in just det koncept av total brist på objektvivitetsprincipen, som inte bara är vanligt förekommande, det är praktiskt taget norm ifrån det att första förhör skall hållas.

Du behöver alltså inte ens ha infunnit dig på förhöret innan du redan har köpt nitlotten i den cirkus ni dompterat år ut och år in.

Det får vara nog sådant här trams.

Att ni sedan sitter som tilexempel Björn Ericson eller Lars Willquist, Peter Herting mfl, i ren och skär overksammhet under ibland så mycket som 3-4års tid utan att ett åtal väcks...

Det görs möjligt genom att dina kollegor såsom Ericson, strax innan man ska gå i pension, blir "belönad" genom en sällsynt dysfunktionell roll.

Jag syftar då på landets samtliga åklagare på den sk Polismålsenheten och dess överprövningsinstans UC.

I 90% av tjänsterna så är det frågan om folk som är på sin sista vända innan penisonering.

Samt då förväntas vara den garant som skall granska polis och åklagare på en basis av "gamla goda vänner" vilket man ju märker nu när du faktiskt är i ren chock över att hela kårandan sålde ut dig med stövlarna farande över huvudet i 180.

Ja, prova då på att sätta dig in i familjen till Johan Liljekvists sitaution istället.

Då kan du komma tillbaks och säga att du är ett brottsoffer.

Samt hur illa berörd du har blivit av att få din tillvaro krossad alternativt, du kan inte föra din talan längre då du redan har gått hädan av er "rättssäkerhet"....

Vart var du Christer van der Kwast när Ericson skjuter sig själv och landet sank, gång efter annan?

Jag har nog fått en behandling som är bra många resor värre av din nemesis. Så du och jag andas fortfarande, alltså har vi båda fått ett "rabatterat" möte med Ericson?

JOdnr 2839-2008

Permalänk | Anmäl #3 Fredrik Ekdahl , 2010-10-03, 14:07

Om man har sett dokumentären där Quick vallades i Norge och sen har en tro kvar på rättsväsendet då är man duperad. Värre teater har jag aldrig skådat. Birgitta Ståhles agerande avslöjade hela spektaklet. Quick var drogad under många år. Nu har han blivit sober och kan tänka klart.

Nä Christer, kasta ingen skit på pressen i detta fall. Så här i backspegeln framstår hela rättsprocessen som en illa regisserad teater. Det var flera aktörer i dokumentären som borde få ordentligt på moppe, alltså inte bara du. Thomas Olsson är en höjdaradvokat. En ros till honom.

Permalänk | Anmäl #4 Helena Palén Olofsson, 2010-10-03, 16:18

Christer,

Jag har en fråga. Jag har följt Quicks fall med stort intresse. Det är en sak som jag dock inte begriper mig på och som du skulle kanske kunna svara på.

Varför har ingen av Quicks medhjälpare dömts i något av dessa fall? För en lekman, så som mig själv, så verkar det mystiskt att man i några av domarna slår fast att qucik haft medhjälpare, men att dessa klarat sig utan att bli lagförda för sin inblandning. Hur kan detta komma sig? Det vore intressant att vad din syn är på detta.

Tack.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Lindström, 2010-10-03, 17:23

Pinsamt - ett ord dessvärre som beskriver din rättspatos.
Brukar inte ge kommentarer .- men i detta läge känns det legitimt.
Du skall företräda oss - var fan är världen på väg.

Permalänk | Anmäl #6 Caspar Blomberg, 2010-10-03, 18:30

Christer van der Kvast skriver:
”Det finns som jag ser det anledning att nu ställa frågan om det verkligen ska vara så att de välmotiverade domarna beträffande Quick ska kunna kullkastas bara för att Quick tagit tillbaka sina tidigare erkännanden och vill ändra de uppgifter som domstolarna lagt till grund för sina fällande domar”.

Med den meningen så illustrerar han (kanske utan att förstå det själv) problemet med dessa domar.
När Thomas Quicks erkännanden lyfts bort så rasar korthusen.
Domarna bygger på vad en psykiskt sjuk man sagt när han varit påverkad av droger. Det är också uppenbart att detta Thomas Quick givits möjligheter att ändra sina utsagor när dom inte stämt överens med vad de tekniska undersökningarna visat. Man har tagit om hans berättelser om och om igen tills dom blivit rätt.
Hade dessa otillförlitliga erkännanden kunnat kompletteras med annan bevisning så hade det faktum att han tar tillbaka sina erkännanden inte kullkastat några domar.

Permalänk | Anmäl #7 Lars Johansson, 2010-10-03, 19:01

Bara en dålig förlorare. Hela CvdK.s karriär är ju baserad på ett antal partiska och inkompetenta insatser i domstolen. Visserligen uppbackad av lika inkompetenta poliser och utredare som varit alltför villiga att vara åklagaren till lags - men det är knappast någon ursäkt. En mesig försvarare drog väl sitt strå till stacken också. Så - inte något gott betyg till vårt rättsväsende.
Svårt att inte dra paralleller till fallet Johan Liljeqvist och och andra bevis på bristerna i vårt system

Permalänk | Anmäl #8 Rolf Nordquist, 2010-10-03, 20:07

Det är ju märkligt att CvdKs senare år ifrågasatts av så många, inte minst en av de kanske bäst pålästa, själve Leif GW Persson är ju inte direkt en stor fantast av ovan nämndes arbete. När det drar ihop sig har Christer gått i pension och sitter i webbmedia och spyr galla över pressen och folk som inte tycker som han. Christier, du verkar inte ha skött ditt jobb, när du nu inte längre är tillåten att missköta det borde du hålla tand för tunga.

Permalänk | Anmäl #9 Fredrik Haan, 2010-10-03, 21:02

Om CvK tog sin roll och yrke på större allvar kunde han måhända lyckas tänka tanken att det är en allvarlig situation att eventuella mördare går fria därför att fel man erkänt brotten ifråga.

Men icke. CvK välkomnar inte en omprövning. Prestigeförlusten går före rättssäkerheten. Man häpnar.

Permalänk | Anmäl #10 Tomas Andersson, 2010-10-04, 05:05

Jag tycker vi kan dra paralleller till ett annat uppmärksammat fall. Palmerättegångarna i tings- och hovrätt som slutade med att det inte ansågs vara bortom alla rimliga tvivel styrkt att Christer Pettersson mördade Olof Palme.
Även där byggde åtalet på en enda persons utsaga. Någon teknisk bevisning fanns ej. Och vittnesmålen i övrigt var att mycket tveksamt värde. Där fanns dom som uppenbarligen fiskade efter belöningen och där fanns också en kvinna som sett Christer Pettersson i Sollentuna och tyckt sig höra honom prata för sig själv och säga att ”man ska ingenting ångra”.
Lisbeth Palme utsaga måste hur man än vrider och vänder på det rimligtvis ha ett mångdubbelt större bevisvärde än Thomas Quicks. Trots detta så valde hovrätten att fria Pettersson.

Permalänk | Anmäl #11 Lars Johansson, 2010-10-04, 08:01

Om man ser dokumentärerna om Thomas Quick så får man intrycket av att alla som omger TQ är väldigt intresserade av att han ska vara skyldig. Det verkar som om man under alla dessa år jobbat med att !försöka få fram bevis!! men i denna iver konsekvent negligerat det som talar emot TQ som gärningsman.
Det har säkert upplevts som spännande, ekonomisk och karriärmässigt tryggt etc. Personalen på säters sjukhus har placerats så att säga på kartan och haft en viktig samhällelig roll. etc...
Försvarsadvokaten har nästan som TQ själavårdare sett det som sin uppgift att stödja honom i sina erkännande och försvarat dessa mot de som tvivlat.
Thomas Quick har förvisso erkänt, men jag har fått intrycket att den själsligt intima kontakt han haft med den kvinnliga terapeften har krävt ständigt nya erkännanden för att hon fortsatt ska ha denna nära kontakt av intresse och en sorts uppskattning.

Allt detta med en person i absolut underläge, inskriven och tvångsomändertagen för psykisk vård, en av "våra minsta" (just då) i samhället. Det hade tydligen hänt otrevliga saker men han var ju också mentalt utslagen just då.

Eftersom domarna mot Sture Bergwall är byggda helt utan tillstymmelse (icke kontroversiella sådana) av teknisk bevisning, utan indicier av teknisk karaktär, utan vittnen som ens indirekt kan stödja åtalen så bygger allt på SB egna berättelser. Detta trots ett omfång på utredningen som under det decennium som det pågick är väälidigt stor.

Detta har lett till att domarna synes vara välunderbyggda om man läser dem (vilket jag dock inte gjort men det påstås så) även om de bara bygger på TQ egna berättelser.

I dokumentärerna har man tagit fram allt som inte stämt i TQ berättelser, också visat på den enögdhet som åklagar/säter sidan har haft i sin vilja att fälla honom. Alla jobbade mot samma mål, TQ försvarsadvokaten, åklagare och säters sjukhus. Dokumentären visade också hur alla personer som var kritiska till TQ uppgifter successivt rensades ut.

Med hänsyn till att domarna bygger på trovärdighet och sannolikhet är det inte längre tillräckligt trovärdigt att SB är gärningsmannen i ex ovannämnda fall. Enligt mitt tycke är det i högsta grad osannolikt.
Att jag utan större sakkunskap kan tycka det, beror på den fullständiga avsaknaden av någon tekniska bevis och vittnen trots den beredvillighet som TQ visade för att skaffa fram dessa. Därtill får läggas att människor med annan åsikt rensades bort samt den sanslöst inkompetente försvarsadvokaten som egentligen bär huvudansvaret för de stora ekonomiska kostnaderna och brottsoffers lidande och statliga övergrepp på SB.

Permalänk | Anmäl #12 P H, 2010-10-04, 08:31

Nu får det vara slut med attackerna mot Kwast !

Jag lider med honom som känner det som om hela hans livsverk raseras. Han har varit en kompetent och stark åklagare som vigt sitt liv åt kampen för rättvisan. Åklagarens uppgift är att söka sanningen till skillnad från försvarsadvokaten som kan bortse från den i sitt nit att tillvarata sin klients intressen. Joy Rahman är nog det värsta fallet men det finns ockå många andra mordfall där bevisningen varit extremt stark men där advokater som Peter Althin lyckats förvrida huvudet på juristerna. Det är inte Kwast som dömt Tomas Quick utan domstolarna ! Det är inte Kwasts ansvar att kravet på bevisning för 20 år sedan inte håller för dagens krav.

Idag är det stora problemet hoten mot polis, åklagare och domare. Mediatrycket är hårt och kritik eller minsta lilla felsteg kan knäcka vem som helst. Idag har vi facit i kopplerimålet i Malmö och attentatet mot förre chefsåklagaren Barbro Jönsson. Det finns gränser för vad som dessa yrkesgrupper och deras familjer får utstå och dessa är nu med råge uppfyllda.

Jag har följt Kwasts desperata kamp för sin heder och önskar nu att han kan sätta punkt, får ro i sin själ och kan se tillbaka på sitt yrkesliv som sammantaget varit av största betydelse för det svenska rättssamhället.

Permalänk | Anmäl #13 Anders Bergstedt, 2010-10-04, 08:31

"... såväl åklagarsidan som hovrätten [har] fallit undan för den långvariga och osakliga kampanjen mot Quick-utredningarna från främst några krönikörer i kvällspressen och den SvT-journalist som fått Quick att ta tillbaka sina erkännanden."

Samt -- vill jag tillägga -- Pelle Svensson, erfaren advokat, och Leif GW Persson, professor i kriminologi. Och antagligen andra, inklusive, om jag förstår det rätt, poliser som varit i kontakt med utredningen.
Det är alltså inte så enkelt att det står kunniga jurister mot opportuna journalister i det här fallet; de allvarligaste anklagelserna kommer från personer med grundlig erfarenhet av brottsutredningar och domstolsarbete.

Att framställa det som att domstolar och åklagare fallit till föga för en mediekampanj är väl egentligen ett smart retoriskt knep -- ett knep som ofta funkar på t ex såna som mig, som lyssnar mycket på experter och är lite skeptiska till journalister.
Det är bara det att just i det här fallet, där det finns så mycket information ute, blir det lite för lätt att genomskåda.

Permalänk | Anmäl #14 S Persson, 2010-10-04, 08:41

Om man läser igenom det underlag som finns tillgängligt så kan man inte finna bevis för att han begått alla dessa mord. Det kanske är så att en psykiskt sjuk person ändå kan dömas just pga att han är just det. Psykiskt sjuk och därmed utan ett fullgott rättsskydd som i en "normal" persons fall aldrig hade räckt till för en fällande dom.

Permalänk | Anmäl #15 Bo Grahn, 2010-10-04, 09:43

Replik på 13#Anders Bergstedt.

Du får gärna ta in det vad som enligt svensk Rättegångsbalk mest elementära i utövandet av rollen som åklagare.

Vill du då vidhålla att "det är inte åklagaren som dömt Quick, Rahman"

Du kan då börja med att lägga ,KAJ LINNA o hundratals fall där i princip hela FUp hålls hemligt, manipuleras, förstörs.

Den "slask" som konsekvent förvägras de som råkar hamna Kwast, Ahlem, Herting, Lindberg mfl's väg.

Jag råkar veta mer om Barbro Jönsson än den "hjältegloria" hon skruds i. (där har pressen skött sitt jobb förmodar jag...)

Fredrik Ekdahl gbg

Permalänk | Anmäl #16 Fredrik Ekdahl , 2010-10-04, 11:54

Replik på 13#Anders Bergstedt.

Du får gärna ta in det vad som enligt svensk Rättegångsbalk mest elementära i utövandet av rollen som åklagare.

Vill du då vidhålla att "det är inte åklagaren som dömt Quick, Rahman"

Du kan då börja med att lägga ,KAJ LINNA o hundratals fall där i princip hela FUp hålls hemligt, manipuleras, förstörs.

Den "slask" som konsekvent förvägras de som råkar hamna Kwast, Ahlem, Herting, Lindberg mfl's väg.

Jag råkar veta mer om Barbro Jönsson än den "hjältegloria" hon skruds i. (där har pressen skött sitt jobb förmodar jag...)

Fredrik Ekdahl gbg

Permalänk | Anmäl #17 Fredrik Ekdahl , 2010-10-04, 11:56

#13, Det är ädelt att försvara den svage men det är svårt att betrakta en man som skriver så mycket som Kwast gör i ett försök att rättfärdiga sådant som inte kan rättfärdigas, som svag.

Ta bara en sån sak som benbitarna i Therese målet som nu är aktuellt. Samstämmiga vittnesmål talar om de påtryckningar som Kwast utövade i samband med undersökningen av dessa och det framstår som någon sorts omvänd science-fiction att man inte skulle kunna skilja på plast, trä och ben.

Permalänk | Anmäl #19 Michael Gajditza, 2010-10-07, 04:01

Vi får väl se. Vore ju intressant om van der Kwast blev rättshaveristen istället för Quick ifall han skulle bli friad.

Permalänk | Anmäl #20 Anders Å, 2011-02-24, 08:51


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.