Pälsbranschen är ett skämt - men det är inte kul för djuren

Jörgen Martinsson förvrider sanningen rejält när han påstår att "nästan alla farmer" som till följd av vårt avslöjande inspekterats av länsstyrelserna skulle ha visat sig följa lagen. I själva verket har länsstyrelserna uppdagat brott på samtliga inspekterade farmer och minkfarmarna har polisanmälts för dessa brister. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom många av farmarna fick flera dagar på sig att städa undan döda kroppar och göra sig av med sjuka djur innan inspektörerna kom. Polisanmälningarna tar upp många olika typer av brott. Ett återkommande brott som i stort sett samtliga farmare gör sig skyldiga till är avsaknad av föremål för sysselsättning i burarna. Det är en extra intressant punkt eftersom just minkarnas brist på stimulans är den stötesten som under åratal lett till att röster höjts för en nedläggning av pälsindustrin. Jörgen Martinsson skriver att farmarna måste göra sitt yttersta för att minkarna ska ha det bra för att pälsen ska bli så värdefull som möjligt. Vi tror på Martinsson. Vi tror att minkfarmarna har ett intresse i att djuren inte ska få blodiga sår och avbitna svansar. Problemet är att det är omöjligt att nå den ambitionen. Om något så enkelt som pinnar eller bollar i burarna kunde avhjälpa minkarnas stress och beteendestörningar skulle minkfarmarna givetvis ordna det. I länsstyrelsernas kontrollrapporter vittnar farmare till och med om att de försökt slänga in olika föremål till minkarna men att det inte har någon effekt. Det skulle alltså krävas radikala förändringar på minkfarmerna för att ens uppnå djurskyddslagens minimikrav på att djuren ska kunna bete sig naturligt och inte utsättas för onödigt lidande. Varför vill då inte pälsnäringen genomföra dessa förändringar? Jo, för de vet att om de gav dessa semiakvatiska rovdjur som tillbringar hälften av sin tid i vatten det minsta de behöver för att må bra, nämligen simvatten, så skulle verksamheten inte vara lönsam.

Jörgen Martinsson, genom sin lakej Henrik R Nilsson, skriver om det nya djuromsorgsprogrammet som SPR håller på att ta fram i samverkan med Jordbruksverket. Vi vet efter kontakt med Jordbruksverket att det djuromsorgsprogram som SPR presenterat var så undermåligt att det underkändes direkt. Den ansvarige för att ta fram djuromsorgsprogrammet är ingen annan än Stefan Andersson, Sveriges största minkfarmare. Stefan Anderssons farm har besökts både av oss och av länsstyrelsen och hör till de värsta i landet. Farmen är polisanmäld på nio punkter. Bland annat visste han inte var de sjuka djuren förvarades - de fick därmed ingen vård alls. Länsstyrelsen hittade "för många" skadade och sjuka djur på farmen. Vårt filmmaterial från farmen skulle utan problem platsa i en skräckfilm. Stefan Andersson är alltså en av de 38 farmare som polisanmälts för brott som kan leda till två års fängelse. Vi undrar om han fortfarande är ansvarig för djuromsorgsprogrammet? När Jörgen Martinsson blev tillfrågad av TV4 om han hade förtroende för Stefan Andersson svarade han nämligen ja utan att tveka.

Jörgen Martinsson har gjort det tydligare än någonsin vilka skojare pälsbranschen är. Men det är inte ett dugg roligt. Den här skräckfilmen måste få ett slut nu.