Teolog: Kristdemokraterna gör sig skyldiga till dödssynden lättja

Svenska Dagbladet publicerade under valdagen en artikel om de sju dödssynderna, i förhållande till riksdagspartierna, där Kd placeras i dödsynden: Lättja!

Det är mycket som talar för att Kd lutar sig tillbaka och nöjer sig med att räkna en, två, tre, fyra, fem procent, samt att Göran Hägglunds tal om verklighetens folk mest handlar om att politiken ska dra sig tillbaka från det offentliga livet.

Jag menar att den attityden passar bättre för folk som vill predika eller filosofera. Inte för människor som tycker att politik är handling och vilja för att ta ledning för ett land.

Den kloke författaren, G K Chesterton, sa en gång att "Den tolerante är en människa som saknar övertygelse."

För att sätta orden i ett sammanhang, så tolererar Kd att Alliansen vill utförsäkra ytterligare 40 000 under kommande mandatperiod! Vilket avslöjades under valdebatterna i TV4 och SVT och av Aftonbladets granskning som också bekräftats av Försäkringskassan.

Göran Hägglund har ofta talat om civilkurage. Att det ska vara en skyldighet att ingripa när en människa far illa. Men det kanske inte gäller för samhällets sjuka och svaga.

Kan det vara så att tjuren Ferdinand och Kd talar samma språk i den här frågan?

"Jag trivs bättre här, under de stora moderaternas säkra taktikröster, än att kämpa för kristendomens sociala potential"

När jag läser Kd:s "Valmanifest i 13 steg" ser jag att det inte finns en stavelse om samhällets svaga och sjuka. Men desto mer om valfrihet och individualism. Och inte ett ord om solidaritet.

För mig framstår Kd som en självupptagen och vilsen rörelse som vill behaga en lika självupptagen och vilsen frikyrkorörelse som utgör cirka fem procent av befolkningen.

Men påven Benediktus XVI varnar i sin encyklika Sann Välfärd "Caritas in Veritate"  för riskerna med en solidaritet som bara är sentimental och som inte tar hänsyn till de verkliga behoven hos hos lidande människor. I korthet betyder påvens budskap att politiken inte får vara så blind att man försummar de fattiga och sjukas värdsliga behov.

Jag har länge saknat ett kristet parti som brinner för arbetarnas rättigheter och för de fattiga och sjuka och för invandrarna. Jag har länge saknat ett kristet parti som talar om social och ekonomisk rättvisa. Jag har länge saknat ett kristet parti som talar om ungdomsarbetslöshet, integration och om människor som far illa i ett samhälle som allt mer föraktar svaghet.

Men trots detta, så tror jag tror att Kd har en potential att bli ett stort mittenparti. Men då måste man börja tala till alla människor och i alla samhällsklasser, viket betyder att omvärdera sin frikyrkliga väljarbas.

Den dagen Kd blir mindre amerikanskt och mer universell, det dagen kan vi kanske tala om ett mänskligare Sverige.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28474

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Forsblom är nog rätt på det. KD har en enorm potential och är nog det parti som med den allra största trovädrigheten skulle kunna bli ett "medborgarparti". Men då ska det vara klarspråk i de avgörande politiska frågorna som utgår från ALLA medborgare behov och den bestämda uppfattningen att ett samhälle ska vara ett samhälle och inte en djungel.

Permalänk | Anmäl #1 Greger Morin, 2010-09-27, 10:32