Fortsatt alliansregering kommer locka utländska studenter

Vårt svar är tydligt: får vi väljarnas förtroende kommer avgifter att införas nästa år. Jag är övertygad om att vi måste delta på den globala utbildningsmarknaden med riktigt bra  utbildningar - inte genom att vara gratis. Ska förutsättningarna finnas för det krävs fyra ytterligare år med en alliansregering.

Vad händer då vid maktskifte? Får vi en rödgrön regering kan ingen säga vad som händer. I denna, som så många andra frågor, har oppositionen ännu inte lyckats presentera en gemensam ståndpunkt.

Men om vi ändå utgår ifrån att avgifter för utländska studenter kommer att introduceras tar Beatrice Högå och Elisabeth Gehrke upp fem faktorer som spelar roll för våra möjligheter att göra Sverige till en riktigt attraktiv utbildningsdestination. Jag tänker besvara dem punktvis.

Finansiering

Alliansregeringen är helt överens med SFS om att stipendierna kommer att bli mycket viktiga för att kunna ge utländska begåvningar en chans att komma hit, även om de saknar pengar till avgifterna. Därför avsätter vi 90 miljoner till två stipendiesystem, bland annat till studenter från utvecklingsländer. Under nästa mandatperiod vill Folkpartiet dels utöka de redan beslutade stipendiesystemen, dels införa ett nytt arbetskraftstipendium.

Mer lärarledd tid

SFS pekar på att det kommer att bli svårt att motivera utländska studenter att betala för sina utbildningar om de inte får tillräckligt med lärarledd tid. Detta kan dock knappast tjäna som argument mot avgifter. Tvärtom är det rimligt att anta att de ökade kraven på utbildningen som följer på avgifterna kommer att innebära att lärosätena måste prioritera efterfrågade moment för att kunna erbjuda så attraktiva utbildningar som möjligt.

Generellt höjd kvalitet

Det är framförallt utbildningar inom samhälle och humaniora som drabbats av en stor resursurholkning det senaste decenniet. Därför har Alliansregeringen ambitionen att kunna satsa en miljard i kvalitetsförstärkningar under nästa mandatperiod, för att bland annat kunna öka den lärarledda tiden inom dessa områden. Under kommande år tillförs högskolesektorn även nya resurser när en kvalitetspremie införs, som ger extra medel till utbildningar som håller särskilt hög kvalitet i oberoende utvärderingar. Även de nu så omdiskuterade avgifterna för utländska studenter kommer att återinvesteras i den högre utbildningen. Totalt vill vi satsa 1,3 miljarder under nästa mandatperiod.

Mottagande på lärosätet

Erfarenheterna från andra länder som infört avgifter visar att det är mycket viktigt att lärosätena kan erbjuda "paketlösningar" för att locka utländska studenter. Här är boende förstås en viktig del. Alliansregeringen har föreslagit ett antal punkter för att underlätta bostadssituationen för studenter - svenska som utländska - men absolut viktigast förblir möjligheten att ge riktigt bra utbildningar. Och här spelar forskningsanknytningen en viktig roll. Den åsikt som SFS uttrycker om att forskning inte skulle påverka utbildningskvalitén har knappast förankring hos merparten av de utländska studenter som söker sig hit - eller inom högskolesektorn. De fem miljarder som vi lagt på anslagsökningar inom forskningen kommer inte bara forskarna till del, utan även studenterna. Den absoluta majoriteten av lärosätenas forskare är ju även universitetslärare!

Möjlighet att stanna och arbeta efter studierna

Här är jag och SFS absolut överens- det måste bli mycket lättare för dem som kommer hit för att utbilda sig att också stanna kvar och fortsätta bidra till det svenska samhället och näringslivet. Folkpartiet har i regeringsställning gjort mycket för att liberalisera regelverket och har också lagt fram ett konkret förslag i att inrätta ett nytt arbetskraftsstipendium. Det innebär att en utländsk student under några år förbinder sig att stanna i Sverige och arbeta inom en bransch där det råder brist på arbetskraft, till exempel inom naturvetenskap och teknik i utbyte mot en betald utbildning.

Som jag skrev i min tidigare artikel med Svenska institutet är öppenheten gentemot omvärlden en av Sveriges stora styrkor. Fler faktorer än "bara" mer resurser - som tenderar att vara det som diskuteras - spelar roll för våra möjligheter att konkurrera om kunskap och kompetens. Vi måste vara medvetna om de utmaningar vi står inför, men också våga känna tillförsikt. Sverige är idag det land som delar ut Nobelpris. Med en liberal politik för kunskap och internationalisering, ska vi börja kunna ta emot dem också.

Tobias Krantz (13 artiklar)

Anmäl