Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-09-16 08:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
"En läxa att dra från tidigare val till dem som funderar på att stödrösta i årets val är att den taktik som tycks rationell i riksdagsvalet inte nödvändigtvis fungerar i kommunalvalet. Antingen måste man då vara medveten om de snåriga valtekniska aspekterna - eller helt enkelt rösta på det parti man av en eller annan anledning anser vara bäst."
Per Nilsson är opinionsanalytiker, Demoskop.
Ett spänningsmoment i årets valrörelse är hur det ska gå för de småpartier vars stöd ligger nära fyraprocentspärren. Av riksdagens sju partier har tre partier - Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna - under det senaste halvåret balanserat på decimalerna till att åka ur riksdagen
I ett historiskt perspektiv är det ovanligt att partier åker ut ur riksdagen med så liten marginal. När valet närmar sig brukar väljarna sluta upp bakom de små partierna och stödrösta. Stödröstningsfenomenet börjar ta fäste i de aktuella opinionsundersökningarna - såväl Vänsterpartiet som Kristdemokraterna och Centerpartiet får som förväntat nu kring fem och sex procent i opinionsmätningarna, en bra bit ovanför spärren.
En förklaring till siffrorna som de små partierna själva gärna framhåller är att valrörelsen ger dem en chans att synas och därmed nå ut till väljarna. Visst finns det ett mått av sanning i att partierna får utrymme, men stödröstandet ska inte underskattas.
En femtedel av de personer som röstade på Kristdemokraterna i förra valet uppger själva att de stödröstade och enligt en ny undersökning från Demoskop (15/9) är hälften av Folkpartiets och Moderaternas sympatisörer beredda att stödrösta på Kristdemokraterna eller Centerpartiet i syfte att säkra en bättre position för det egna blocket.
I grunden är det positivt att väljare tar hänsyn till opinionsläget när de väljer vilket parti de ska rösta på. Men att vara strategisk vid valurnan är inte lätt - och det skiljer sig åt på riksdagsnivå och på kommunal nivå.
I Riksdagsvalet finns en fyraprocentsspärr som gör stödröstandet enkelt att förstå - det finns en absolut nivå som alla partier måste nå upp till för att hålla sig kvar.
På kommunnivå finns det däremot ingen förutbestämd spärr. Varför det gör att man som väljare på förhand inte kan veta hur många röster ett parti behöver för att hålla sig kvar i kommunfullmäktige, eller hur många mandat ett visst antal röster motsvarar.
Ta exemplet Stockholms stad. I Stockholms kommunalval 2006 fick Kristdemokraterna 3,91 procent av rösterna vilket gav tre mandat medan Centerpartiet fick 3,14 vilket endast gav ett mandat. I praktiken fick de personer som röstade på Centerpartiet alltså färre mandat per röst än de väljare som röstade på Kristdemokraterna.
Om man var en borgerlig stödröstare 2006 och inte hade några särskilda sympatier med endera av partierna, var Kristdemokraterna därmed ett långt bättre alternativ att stödrösta på i kommunalvalet, då det hade gett Allianspartierna fler mandat än om man röstat på Centerpartiet.
Att utfallet blev så efter valet 2006 beror på att valsystemet i Stockholms kommun är utformat så att det första mandatet är svårast att vinna. Ur ett stödröstningsperspektiv kan det därmed vara irrationellt att lägga sin röst på ett parti med svagt stöd när en röst på ett större parti inom samma block ger mer effekt.
Ytterligare en omständighet som krånglar till det för den taktiske stockholmsväljaren är att de 101 mandaten i Stockholms kommunfullmäktige per valkrets - och inte för hela kommunen som är fallet i mindre kommuner. Detta ger större inflytande till väljare i valkretsar med lågt valdeltagande. Därför väger också en röst tyngre i Söderort än på Södermalm eller Kungsholmen.
En läxa att dra från tidigare val till dem som funderar på att stödrösta i årets val är att den taktik som tycks rationell i riksdagsvalet inte nödvändigtvis fungerar i kommunalvalet. Antingen måste man då vara medveten om de snåriga valtekniska aspekterna - eller helt enkelt rösta på det parti man av en eller annan anledning anser vara bäst.
Riksdagen inleds i dag med en oviss omröstning om talmansposten där Sverigedemokraterna är vågmästare.

Talmansvalet blev ett positivt avstamp i demokratiarbetet

Därför gynnas Alliansen av en framgång för Sverigedemokraterna

Valet handlar om kärnfrågor - inte om statistik

Så bör Reinfeldt och Sahlin medverka till en samlingsregering

De etablerade partierna har misslyckats med att spärra ut sd

Tidigare Socialdemokrat: "Även om det skulle svida i de röda delarna av hjärtat, rösta borgerligt!"

Minoritetsregering är bästa lösningen om SD blir vågmästare

Ett SD i riksdagen betyder inte så mycket
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Och allt detta känner vi till, vi som stödröstar och vill något med politiken.
Så jag vet inte vem artikeln ska vara till eller övertyga annat än artikelförfattaren själv som "djuplodat" i förfarandet och upptäckt fallgropar.
Jag lovar, Per Nilsson, att det är en välkänd problematik, du tar upp som en nyhet, även bland mina röstande barn och vi alla tänker innan vi röstar, i alla tre valen, Riksdag, Kommun, Landsting.
Häpp!