Borgerlig lag ger ökad ägarkoncentration

Sanden rusar i timglaset för Alliansregeringen och nya lagar hastas fram. Ett sannskyldigt hastverk sjösattes vid årsskiftet då en ny restriktiv lag för vad som är tillåtet för kommuner att ägna sig åt trädde i kraft. Den nya lagen, benämnd Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden, inskränker möjligheten för kommuner och landsting att ägna sig åt annat än snävt definierad kärnverksamhet. Vill vi verkligen gå miste om all den kraft och kreativitet som försvinner när kommunala spjutspetsbolag med berått mod slås sönder för att istället göda storföretag och öka problemet med ägarkoncentration?

Den välutvecklade och framgångsrika kommunala företagsamheten i en stad som Göteborg riskerar att drabbas extra hårt. Gatubolaget där håller redan på att falla offer för den nya kommunfientliga lagen. Detta bolag och dess föregångare, har under snart 150 år tjänat göteborgarna väl och ligger idag i framkant på miljöområdet. Bilpooler och andra former av intelligenta transporter, liksom återvinning av asfalt och gatsten samt minskad kemikalieanvändning hör till det som Gatubolaget utvecklat spetskompetens inom. Ur detta spirar en allt lönsammare konsultverksamhet till externa under, något som ifjol starkt bidrog till bolagets nettovinst på 18 miljoner kronor. Denna verksamhet undergrävs emellertid av alliansregeringens nya lag och inför hotet om brant fallande intäkter till följd av lagen vill nu såväl M som S avyttra stora delar av Gatubolaget. Vi står främmande inför denna andfåddhet och sätter istället vårt hopp till att en kommande rödgrön regering river upp den här huvudlösa lagen.

Tekniska Verken i Linköping är ännu ett exempel på ett framgångsrikt kommunalt bolag vars verksamhet nu riskerar vingklippas. Bolaget har satsat långsiktigt på bland annat biogasproduktion och avfallsförbränning och har utvecklat tekniklösningar i världsklass. Utöver betydande miljönytta ger bolaget ett viktigt bidrag till kommunkassan, motsvarande cirka 75 öre i kommunalskatt. Kommunala bolag spelar en viktig roll både för att finansiera gemensam välfärd och för att öka konkurrensen på marknader som hotas av oligopol. Dessutom är det i kommunala bolag, som drivs med längre planeringshorisont än nästa kvartalsrapport, som många samhällsnyttiga och kommersiellt intressanta miljötekniska lösningar tagits fram.

Det förtjänar påpekas att överskott i kommunal företagsamhet inte bara stabiliserar de offentliga finanserna utan även vanligen leder till ökad orderingång i de småföretag som levererar varor och tjänster till kommunens bolag. Regeringens tal om att den nya kommunfientliga lagen gynnar privat företagsamhet är således en sanning med modifikation och tycks utgå från föreställningen att privat och offentligt företagande ohjälpligt står mot varandra. En sådan svartvit barnkammarvärld har emellertid föga med vår tids verklighet att skaffa, där problematiken med ägarkoncentration och megakoncerner istället framstår som inte bara ett hot mot demokratin utan också som det främsta hotet mot effektiva marknader. Vi har svårt att se hur konkurrensen skulle förbättras av att storföretag, efter att ha slukat stora delar av den privata småföretagsamheten, nu även tillåts ta över våra kommunala bolag. På marknad efter marknad - det må gälla energi, transporter, livsmedel eller media - ser vi hur ägarkoncentrationen tilltar dramatiskt, och detta gäller även nyligen avreglerade marknader såsom vård, utbildning och läkemedelsdistribution. Över hälften av världshandeln sker inte längre mellan utan inom företag, alltså mellan olika enheter inom samma koncern, där utbytet av varor och tjänster ofta styrs mer av administrativa beslut än av fria marknadskrafter. En sorts blå planekonomi växer fram, och att göda dessa storbolag med små kommunala bolag lär knappast vitalisera marknaden. På många håll i omvärlden tilltar nu motståndet mot denna utveckling och en våg av återkommunaliseringar rullar genom, exempelvis, många tyska kommuner, där energibolag och annan central infrastruktur köps tillbaka och ofta påskyndar utvecklingen bort från kol och kärnkraft. I Hamburg har den styrande koalitionen av gröna och kristdemokrater beslutat investera i ett nytt kommunägt energibolag, som ska fokusera på förnybar energi och utmana det bolag som häromåret såldes till kolkraftssatsande Vattenfall.

Runtom i Sverige finns kommunala bolag som liksom Gatubolaget och Tekniska Verken ligger i framkant på miljöområdet och även tilldrar sig internationell uppmärksamhet. Dessa framåtsträvande företag och deras miljösatsningar bör bejakas istället för begränsas.