Lägre skatter ger bättre välfärd

Utan mycket höga skatter skulle vi inte klara välfärden. Det är ett påstående som många svenska politiker skriver under på. De rödgröna kan inte vänta med att höja skatter - från arbetsgivaravgifter på unga till inkomstskatter, fastighetsskatt, bensinskatt och kilometerskatt.

De verkar vilja snabbt tillbaka till situationen som rådde före förra maktskiftet, när den genomsnittliga inkomsttagaren betalade så mycket som 63 procent av sin inkomst i synliga och dolda skatter.

Alliansen har däremot sänkt en rad skatter under de gångna fyra åren, med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Detta var rätt - och bra för välfärden.

Staten har inga egna pengar. För att bekosta det som kan anses gemensamt tar vi därför ut skatt. Frågan är hur mycket som ska vara gemensamt och alltså beslutat av politiker, och hur mycket som den enskilde ska få bestämma själv över. Det är en av politikens fundamentala frågor.

Hur höga ska skatterna vara för att ge bäst välfärd? först måste man ha en uppfattning om vad välfärd är. Den som anser att egna besparingar är välfärd vill antagligen ha låga skatter så fler kan spara. Den som anser att fler i arbete är välfärd bör också vara för låga skatter, eftersom det är lättare att anställa och arbeta med lägre beskattning.

Så kommer man till tjänster som skola, vård och utbildning. Idag står de för cirka en tredjedel av de offentliga utgifterna. Alltså är det en mindre del av skatterna som går dit. Till vad går då skatterna mest? Jo, till socialförsäkringar. Ju fler som lever på bidrag, desto högre skatter.

Arbetslinjen - fler i arbete, färre på bidrag - är alltså central både för att hålla skatterna nere och får resurser till skola, vård och omsorg. Annars riskerar bidragen tränga ut välfärdstjänsterna.

Finns det ett samband mellan god skola, vård och omsorg och höga skatter? Nej, ifall fler kan ta hand om sin försörjning och ekonomiska trygghet själva kan skatterna sänkas betydligt och ändå dessa tjänster få samma eller ökade resurser.

Det kan ju rentav vara så att höga skatter gör att färre arbetar så intäkterna minskar. I så fall är höga skatter rent kontraproduktiva. Det finns en lång rad internationella exempel på skattesatser som har satts så högt att intäkterna har minskat, bland annat på grund av svartjobb.

På motsatt vis finns det gott om exempel på sänkta skattesatser som har lett till ökade intäkter, från bland annat Irland, Island, USA, Ryssland och Sverige. Sänkt skatt har underlättat företagande och arbete så att intäkterna har ökat.

Faktum är att Sverige låg bättre till än de flesta andra länder i viktiga välfärdsindikatorer redan 1960, då svenska skatter låg under genomsnittet i Europa. Faktum är att skatterna då låg lägre än i den tidens USA. Huvudförklaringen till svensk välfärd var att Sverige var ett rikt tillväxtland.

Mycket av detta kan man se i hur skatter och välfärd har utvecklats internationellt. Flera länder har lyckats väl med att sänka skatter och kontinuerligt förbättra välfärden.

I FN:s senaste Välfärdsindex kunde den som tror på de rödgröna anta att alla länder i topp är högskatteländer. Men i Australien, Kanada, Irland och Nederländerna ligger skattetrycket mellan 30 och 40 procent. De ligger högre än Sverige i välfärdsindexet. Vårt skattetryck ligger på 47 procent.

Om man utgår ifrån att kriteriet för välfärd är en skattenivå kring 45 procent borde man tro att de sex länder som rankas före Sverige knappt lägger resurser på sjukvården och skolan. Men så är det verkligen inte. Den senaste statistiken från FN:s välfärdsindex som mäter andelen utgifter till offentlig sjukvård kommer från 2006, då socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Flera av dessa länder lägger ändå större resurser på vård och skola.

Högre skatter är inte bara ett hot mot företag, jobb och tillväxt utan också mot välfärdens kärna. Ett successivt lättare skattetryck förbättrar välfärden. Det är därför Sverige är mer av ett välfärdsland idag än för tio eller fyra år sedan då skattetrycket var betydligt högre.

Johnny Munkhammar (22 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28110

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Högre skatter är inte bara ett hot mot företag, jobb och tillväxt utan också mot välfärdens kärna". Boken "Den bakomvända världen"...har du läst den månne?

Permalänk | Anmäl #1 Christopher Elmgren, 2010-09-15, 14:58

Vad vi behöver är omfattande lönedumpning i hela den offentliga sektorn. Är omåttligt trött på t.ex. chefer som tjänar 50-150k kronor/månad. Medellönen för läkare är 47.886 kr. Visst, de är duktiga och ska ha välbetalt! Absolut och jajemän. Men kom ihåg att staten betalar utbildningarna - och en nybakad läkare har kostat staten ca 1 miljon kronor. En teknisk doktorandutbildning på chalmers kan kosta 5 miljoner. Dessutom blir man inte lyckligare med högre lön än 30'000, visar forskning. http://www.aftonbladet.se/halsa/dittinre/article12436717.ab

Visst, sänk skatterna. Men inte på bekostnad av den service som offentliga sektorn producerar.

Permalänk | Anmäl #2 EA1979, 2011-10-01, 19:05