Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

GMO

Lasse Hellander

Genteknikföretagens dolda agenda

Intresset bakom GMO handlar om att skaffa sig ekonomisk makt över matproduktionen. Vi bör ta frågan på mycket stort allvar. Dels av demokratiska skäl, dels av hälsoskäl, skriver Lasse Hellander, ekoodlare.


Om författaren

Lasse Hellander är ekoodlare och verksamhetsledare i svenska Biodynamiska föreningen.


Runt om i världen, i de länder där GMO används, finns ett lokalt motstånd. Ibland organiserat som folkrörelser, ibland uppbackat av fria forskare som värnar om miljön och människorna. Men även i de länder som ännu inte "drabbats" av GMO finns forskare, politiker, NGOs och pålästa människor som bestämt tar avstånd från GMO.

Det är i de flesta fall demokratiska församlingar som tagit beslutet att utropa GMO-fria-zoner. Idag finns ca 4 500 st inom EU. Att ignorera denna globala folkrörelse är djupt odemokratiskt men också oansvarigt. För även om deras röster drunknar i kemiföretagens lobbyverksamhet, har de något viktigt att berätta för oss. Något som kan få betydelse för allas vår hälsa och vår framtid.

Det är sorgligt att se hur GMO-förespråkarna applåderas och lyfts fram av journalister som kallar sig vetenskapsjournalister. Vetenskap, är inte det att bevisa och motbevisa, fastslå på logiska grunder? Journalistik, handlar inte det om att opartiskt och kritiskt granska? Ställa de avslöjande frågorna som vi alla behöver få svar på?

Ibland undrar man.

Låt mig först för tydlighetens skull slå fast några begrepp som jag kommer att använda i denna skrivning. GMO betyder här växter och djur som är genetiskt modifierade. Detta omfattar alltså inte medicintillverkning. Tillverkning av vitaminer och andra foderpreparat som produceras med genteknik är också en stor och minst lika viktig fråga, men den får vi ta en annan gång. Genteknikföretagen kallas genomgående kemiföretag, eftersom det är deras branschtillhörighet. Konventionell odling använder konstgödsel (Sverige 100 % import), foder (Sv. 80 % imp) mixat med GMO och kemiska bekämpningsmedel (Sv. 100 % imp).

Ekologisk odling i den här skrivningen får utgöra ett samlingsbegrepp för ekologiska, organiska och biodynamiska odlingssystem. (KRAV-certifierade, EU-eko, Demeter och andra certifieringar genom IFOAM)

Enligt GMO-förespråkare är gentekniken en positiv "evighetsmaskin" eller "perpetuum mobile". Det kan låta som den slutgiltiga lösningen - utan näringsämnen, gifter och vatten ska GMO kunna försörja världens svältande befolkning. Det låter för bra för att vara sant. Det är det. En rad viktiga frågor försvinner i sagan om GMO som lösningen på alla problem:

Har GMO inga bieffekter?

Finns ingen risk för spridning av resistens? Vilka är effekterna på den biologiska mångfalden? Har de kemikalier som används i odlingen inga negativa konsekvenser?

Och den kanske allra viktigaste frågan: Vem tjänar egentligen på GMO?
Är det den fattiga flerbarnsfamiljen i tredje världen, är det vi stressade storstadsmänniskor som inte hinner få i oss alla näringsämnen till middagen, eller är det de stora kemiföretagen som vill bli ännu större?

Den första frågan kan vi besvara med en gång. Jo, det finns bieffekter och våra bin har redan fått ta konsekvenserna. Bidöd, angrepp av sjukdomar och kvalster, minskad biologisk mångfald, med färre blommande växter, GMO-kontaminerad honung, kemikalier i vaxet, etc.

Vi vet att den totala användningen av kemikalier inom den konventionella odlingen ökar hela tiden. Med GMO ökar kemikalieanvändningen ännu mer, eftersom det är kemiföretagens affärsidé. Kemikalierna används rikligt i spannmålsodling, fruktodling och grönsaker hos oss i våra öppna landskap i Sverige. Närproducerat är konventionell odling med gifter. Det finns mer kemikalier i maten än du anar! Ingen i Sverige har totalkoll.

En av jordbruksindustrins främsta maktfaktorer är ledningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. De har tydligt deklarerat i en artikel att man följer "huvudspåret", dvs den konventionella odlingens principer, för att det "vilar på en stark vetenskaplig grund".

SLU har uttunnat allt vad forskning och försök heter om de ekologiska produktionssystem, med ovanstående motivering, trots att konsumenternas efterfrågan ökar konstant. Några forskare stretar på med ekoforskning, men får leta efter pengarna.

En grupp av de ledande professorerna vid SLU går frekvent ut med angrepp på den ekologiska odlingen. Varför?

Öronmärkta pengar från Riksdagen till ekologisk forskning, omfördelas "innanför grindarna" på SLU. Det fördelas till projekt med nya definitioner av begreppen. Just nu försöker ledningen vid SLU lansera en omdefiniering av begreppet "uthålligt". Det anpassas för även innefatta konventionell odling! Varför?

Den ekologiska odlingen anses inte effektiv nog och den har, enligt motståndarna, negativa miljöeffekter. Vidare skriver man: "SLU forskar för att kunna ge kunskapsunderlag bl.a. i frågor om vilka system som är de mest uthålliga".

En naturlig följdfråga, även för en vetenskapsjournalist, borde kanske vara: Hur kan man på vetenskapligt vis jämföra olika odlingssystem och utvärdera för och nackdelar, om det inte existerar en konsekvent forskning om ekologisk odling?

Detta agerande av SLU är tvärtemot Johannesburgs-rapporten, IAASTD (International Assessment of Agricultural Knowledge, Sience and Technology for Development) en rapport, skriven av 400 forskare från 30 länder. Bakom rapporten stod FAO, GEF, UNDP, UNEP, UNECO, Världsbanken och WHO. Det är den bredaste utvärdering av odlingssystem som någonsin gjorts. (Länkar till IAASTD (http://www.agassessment.org/) finns på www.biodynamisk.se)

I den rapporten säger man:

"Vi måste utveckla ekologiska odlingssystem som bygger på beprövad kunskap och ekosystemtjänster, gröna produkter, nya betalningsprinciper till jordbrukarna, uthålliga system för fiske och skog, ekologisk odling och stärkandet av lokala marknader."

Forskarna i rapporten gav GM-grödor, som de nu praktiseras, en obetydlig roll för att kunna föda de hungrande i större skala. Professor Robert Watson, chef för IAASTDs sekretariat skriver vidare: "Bedömning av teknologins (GM) utveckling i efterhand, informationen är anekdotisk och motsägelsefull, stor osäkerhet råder om möjliga fördelar och oundvikliga skador."

Varken SLUs ledning, vetenskapsjournalister, forskare och företagare som är tillskyndare av GM-tekniken tycks ha tagit del av denna rapport. Varför?

En spännande följdfråga skulle kunna vara: Hur mycket pengar kommer in till SLU från dessa kemiföretag och de stiftelser de har del i?

Vi, som har sysslat med dessa frågor som odlare, forskare, miljömedvetna, konsumenter och politiker, börjar misstänka att det finns andra drivkrafter, som exempelvis ekonomiska, bakom strategin att inrikta sig på konventionella odlingssystem och GMO.

Några andra motiv än ekonomiska för att tunna ut den ekologiska forskningen kan vi inte se, när hela samhället i övrigt, politiker och i synnerhet konsumenter vill ha mer ekologiska livsmedel! Men det finns inga pengar "runt om" den ekologiska odlingen.

Vi är skyldiga att se allvaret i denna fråga omgående. Dels av demokratiska skäl, dels av hälsoskäl. Vi får inte låta oss luras av den ekonomiska agendan. Kemiföretag får inte kontrollera vår matproduktion.

Den dolda agendan

Kan det finnas en dold agenda, och vem skulle gynnas av den?
På vilket sätt ska GMO kunna lösa frågan om världssvälten?
Hur ska man kunna hindra spridning av genetiska egenskaper som inte ska sprida sig, men som sprider sig ändå?
Hur ska vi rätta till de ekologiska problem/katastrofer som GMO redan skapat?

Kolla gärna på detta klipp: http://www.youtube.com/watch?v=Rg8w30DiOeM&feature;=youtu.be&a;





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28143

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Är det sant, som sägs i filmen, att så många svenska grisar får GMO foder? Förfärligt. Märk maten så vi konsumenter får bestämma.

Permalänk | Anmäl #1 Pål Bergström, 2010-09-16, 07:35

Det finns GMO-fri märkning av griskött på City Gross.

Permalänk | Anmäl #2 Marcus Borg, 2010-09-16, 08:30

Citat: "En naturlig följdfråga, även för en vetenskapsjournalist, borde kanske vara: Hur kan man på vetenskapligt vis jämföra olika odlingssystem och utvärdera för och nackdelar, om det inte existerar en konsekvent forskning om ekologisk odling?"

Det är väldigt enkelt eftersom det fins en vetenskaplig metod där man ställer upp en hypotes, genomför reproducerbara försök som publiceras och kontrolleras av andra forskare.

Så kallad ekologisk odling bygger på tron att mat producerad med hjälp av konstgödsel blir sämre trots att all forsknig visar på att växter behöver ett antal mineralämnen varav det viktigaste är kväve. Om man bortför ett antal kg kväve i form av protein i vete så måste detta lösliga kväve ersättas av nytt kväve. Detta kan ske med hjälp av konstgödsel, stallgödsel, kväveproduktion av mikrorganismer som lever i symbios med baljväxternas rötter.
Efter 150 års jordbrukskemisk forskning har i man konstaterat att lösliga kväveföreningar från dessa olika kvävekällor har samma effekt därför att allt liv behöver kväve för att bl. a. bygga DNA molekyler.
Forskning för att ifrågasätta detta är ungefär lika rationellt som att leta efter Jultomtens centrallager i Rovaniemi.

Permalänk | Anmäl #4 Erik Tage Friolfsson, 2010-10-30, 14:57

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.