Det är dags att lägg ned traditionen att sätta kvinnor i andra rummet

Kvinnor har rätt att sitta i vilket rum de kan.

Som allianssupporter undrar jag om inte Gudrun kunnat göra mer nytta som oberoende debattör snarare än partipolitiker. Eftersom Fi redan valt det rödgröna blocket, så får man ju automatiskt inget gehör för sina åsikter på andra sidan. En oberoende feministisk rörelse har ju chansen att påverka alla partier.

Sorry Gudrun...

F! får inte min röst. Fastan du är min GUDrun och fastän F! många dagar glädjer mig. Gläd dig dock åt denna spejsade, ironiska, multivänstriga och ungdomliga valvideo som sjunger det självklara:

"...synd med denna tvåblockmodell
men om vi verkligen ska ha det som i USA
så tycker jag att Gudrun Schyman ska va president
Ja, hon är den som är mest kompetent
...
men hur kan det bli vår verklighet
intersektionellt och konkret
när machovänstern tågar i straighta led?

http://www.youtube.com/watch?v=YAQDz6m2XPk

Nästa valrörelse Gudrun...så blir det nog en röd-grön-rosa koalition :-)

Gudrun, väljarna har alltid rätt, även när de har fel! Det är en demokratisk spelregel som är oantastlig. Goda statsmän/kvinnor kan folkbilda en demokrati att bli bättre, medan simpla populister tilltalar människans dåliga sidor som avundsjuka och girighet.

För din del var det först klasskampen och nu är det genuskampen. När ska FI inse att samhället består av INDIVIDER, med individuella behov och önskemål. Det spelar ingen roll om det är den heterosexuella medelålders mannen, homosexuella kvinnan, det nyfödda barnet eller den dementa åldringen. Alla har sina egna behov, som inte kan eller ska politiseras i tid och otid. Politik kan inte alltid beskrivas som en kamp mellan olika intressen. Politik är också synergi och positiv utveckling. Men positivism hör självklart inte hemma i en dogmatisk genuscentrerad världsbild som bygger på en vi-dem konflikt.

Feminismen, socialismen och kommunismen har en tendens att vilja skapa friktioner mellan olika grupper i samhället, oaktat om dessa är reella eller imaginära. Det märkliga är att dessa -ismer använder sig av klass, eller i ditt fall idag, genus för att upprätthålla dessa friktioner. Ingen socialist eller feminist avvecklar sig själv, för kampen finns där alltid per er definition och kan aldrig upphöra.
Eller så blir det som i Djurfarmen, vissa är mer jämlika än andra.

Så vad vill du säga med din artikel egentligen? Könsperspektiv eller genusanalys kommer inte att lösa några praktiska problem inom vare sig välfärden, klimatfrågan eller näringslivet. Det är bara ett politiskt verktyg för FI för att berättiga sin kamp mot ett självdefinierat patriarkalt samhälle. Det FI har missat i sin analys är att samhället består av individer som gör SINA EGNA FRIA VAL. Det FI vill göra är begränsningar för individernas fria val. Men ingen -ism har ju någonsin brytt sig om vad den lilla människan vill med sitt liv, eftersom systemet är så mycket bättre enligt systemets arkitekter.

Jag skall dock ge dig rätt i ett argument.
Kvinnor tjänar mindre än män. Det är ett faktum, men inte ett resultat av ett ojämlikt samhälle. Löneskillnaderna beror på att kvinnor i mycket större omfattning arbetar i offentlig sektor, som är skattefinansierad. Och som vi alla vet, så kunde inte ens den privata företagaren Astrid Lindgren betala en skatt på över 100%. Jag tror inte ens att Jan Guillou skulle klara det, trots att han är en god socialist.

Så i praktiken så förespråkar du en lönebildning där alla jobb har samma lön, eller att inkomster över en viss summa "genusbeskattas". Då har jag en nyhet till dig. Jag kan vilken dag som helst ge ett vallöfte och lova varje kvinna 100.000 kr i månadslön, dvs. samma belopp som du eldade upp. Men då måste jag naturligtvis beskatta dessa höginkomsttagare med 90%. Så hur mycket bättre blev det då? Inte alls, eftersom samma pengar snurrar runt i offentliga kretsloppet. Så varifrån kommer pengarna då?

Det du som feminist/socialist/kommunist inte vill erkänna är att Sverige är välmående idag av en enda anledning. Och det är att vi har ett positivt handelsöverskott. Dvs. det monetära värdet av svensk export överskrider det som vi betalar för vår import. Och mig veterligen har inte detta handelsöverskott genererats av någon form av offentliganställda, utan privata företag. Dvs. Sverige blir rikare varje dag på betalning för svenska varor som säljs i utlandet. Men det vill inte FI tala om för sina väljare.

Den socialistiska idén att omfördela från det privata till det offentliga i oändlighet fungerar inte i dagens globaliserade värld. Kapitalet, människorna och produktionen är så mycket lättare att flytta idag. Men jag antar att feministisk/socialistisk/kommunistisk ideologi kan bara fungera på en sluten och kontrollerad marknad där inga yttre ekonomiska influenser existerar.

Historien har lärt oss att dessa system inte fungerar, kan vi inte förpassa dessa inhumana experiment till historiens skräphög, där de hör hemma?

Den dagen du, Gudrun, startar ett parti som heter Individuellt Initiativ, så kanske du skall överväga att läsa partiprogrammen för något Alliansparti. Du kanske finner inspiration till individuell frihet, individuellt anpassat samhällsstöd och även individuellt ansvar.

Observera att dessa individuella friheter gäller oavsett genus, sexuell läggning, etnicitet och religionspreferenser.

Men det är klart, att ta till sig en politik som bygger på människans positiva egenskaper är inte lika enkelt, eftersom man då måste leverera resultat och inte endast retorik och bevara status-quo för att behålla genuskampen levande.

mvh
Kai Rämö
Individualist

Bästa Gudrun.
Vill du ha någon som helst förtroende av oss vanliga, dvs de som bara pryglar sin kvinna en gång i månaden, så visa iaf liiite sympati med de multimillioner förtryckta kvinnor som finns UTANFÖR Sverige. Om dem har vi aldrig hört ett ljud om från dig.
Jämfört med de flesta länder har kvinnor det oerhört bra i Sverige, slöj- och burkatvång finns t ex inte (inte ännu?) och de är tillåtna att delta på arbetsmarknaden och förvalta sina egna pengar. Så är det inte i väldigt många länder, vilket du inte tycks känna till.
Om "feminist" innebär att handla som du gör , då är jag definitivt INTE feminist, jag är dessutom stolt över att tycka tvärsemot - för hjälpa Sveriges och världens kvinnor, DET gör du då inte, det du uttrycker kallas på ren svenska hyckleri!

Osmaklig Islamofobi att peka ut muslimernas inställning till kvinnan som oacceptabel. Vi borde överlåta till muslimerna att i religionsfrihetens namn tycka vad de vill om kvinnor!

Det saknas konkret och prioriterad feministisk politik, säger Gudrun. Men Gudrun, det gör ju inte det. Genom studera de politiska prioriteringar som bland annat du själv framfört i media de senaste åren har Yakida skapat ett “Könsindex”, där just dina egna argumnent finns med, och då kommit fram till att kvinnor i Sverige har idag 53% mer makt och 65% mer samhällsfördelar än vad män har.
Jag håller med dig. Lägg ned traditionen att tro att kvinnor sitter i andra rummet. Hur länge ska du själv stå tillbaka för dina egna feministiska prioriteringar? Ibland låter du något vara en prioritering, och ibland inte. Men läsare hänger inte alltid med i dina lappkast.
Yakida har gjort det lätt för dig och sammanställt alltihopa i en enda genusanalys och här kan du sedan rangordna och prioritera dina egna argument.

http://www.yakida.se/jammakt.html

Keep up the good work

Vilken typ av feminist ska man vara på valdagen för att f! ska acceptera min röst? Särartsfeminist? Likhetsfeminist? Anarkafeminist? Liberalfeminist? Radikalfeminist? Socialistisk feminist eller kanske Queerfeminist?
Med all respekt, men att återfinna Gudrun Schyman i en rörelse som i likhet med kommunisterna förökar sig genom delning med jämna mellanrum är inte särskilt förvånande och tyvärr nog också mer än de flesta klarar av. Kan man inte bara vara en juste person som accepterar och jobbar för lika villkor och rättigheter för alla?

Eftersom FIs agenda nu enbart tycks handla om kronor och ören tycker jag att du Gudrun ska byta karriär och istället bli fackpamp. Då skulle du kanske kunna uträtta något och minska lönegapet, där det finns, mellan män och kvinnor. Det är fackförbundens och det socialdemokratiska partiets mångåriga spel under bordet som har gjort det möjligt att ge kvinnor lägre lön för lika arbete. Och i det spelet har även ditt gamla parti varit delaktigt.

Gudrun Schyman och Fi gör ändå en insats för samhället genom att effektivt attrahera de radikala genus feministerna som annars skulle rösta på vänsterkommunisterna.

Det verkar som om intresset för vänsterns paradfrågor; feminism, hbt och multikultur har nått sin kulmen, ingen mer än Gudryn och Mona vill ha det längre.

"Kan man inte bara vara en juste person som accepterar och jobbar för lika villkor och rättigheter för alla?"

frågar Jan Wiklund.

*jaaaaa* Det är sådana personer som förändrar världen - på riktigt och långsiktigt stabilt!

Men det finns en hake här...att vara "schysst" och "ha sunt förnuft" kan innebära att man lever i enlighet med de redan existerande normerna i genussystemet. Att man saknar den självkännedom och sociala medvetenhet som krävs för att man i praktiken ska kunna bidra till förändring. Det krävs dagligt vässande av sig själv...att uthärda osäkerhet och oförmånliga situationer.

- "Also the nice guys are sexists", som en ung, närstående kvinna sa när hon tillfrågades om varför tjejer gillar bad guys.

#10 Eric Hellmén

Instämmer med dig helt. Just därför anser jag mig vara mer feminist än Gudrun, hur konstigt det än låter. Men de riktiga feministerna i Sverige är de invandrarkvinnor som bekämpar religiöst förtryck.

Jag kan bara hålla med Gudrun Schyman att man inte kan bortprioritera kvinnors sociala och politiska status i samhället som mindre viktiga frågor lika litet som vi skulle kunna bortprioritera barn och ungdomar bara för att de inte är myndiga. I den meningen finns det ingen medfödd egenskap som rättfärdigar några bortprioriteringar.

Men det förvånar mig storligen att det ändå finns så många kvinnor som åtminstone inofficiellt säger rakt ut att de inte vill ha den typen av jämlikhet som feminismen förespråkar. De vill helt enkelt inte vara jämlika på grund av sitt kön utan på grund av vad de är som personer. Själv kommer jag från en familj där kvinnan hade all makt utan att min far var någon typisk toffelhjälte för den delen, långt ifrån. Men min mors släkt hade en historisk och sociokulturell tradition där kvinnorna hade makt utan att jag ska behöva gå i detalj varför det vara så. Men den maktordningen var en självklarhet under min uppväxt och således världens naturligaste sak för mig. Det trodde jag i alla fall under mina unga år att alla familjer fungerade på det viset tills jag kom till Stockholm och upptäckte en helt annan värld.

Men det anmärkningsvärda är att min ”maktgalna” (med värme :-) mor och hennes dito systrar som jag nu känner bäst skulle avfärda resolut allt vad feminismen står för. Hela den feministiska ideologin är rena rama obegripligheter för dem. Insiktsfullt nog har jag frågat min mor en gång hur hon såg på jämställdhet och hennes kommentar var ungefär att om jämlikhet vore en kapplöpning så ska båda könen tävla på samma sträcka men feminismen innebär att man mäter kortare sträcka för kvinnor och sedan tävlar man om den snabbaste tiden. Hon har bara alltid upplevt sig som snabbare än de flesta män i denna tävling och det stämmer så till vida att jag inte känner någon annan människa som är så snar att uttrycka sin vilja (oftast med oantastligt hövlig ton dessutom) och så otvivelaktigt tydligt.

Som ung man i arbetslivet (började inom sjukvården) så begrep jag inte i början överhuvudtaget vad kvinnor ville ha sagt. Det kvinnliga språket var så diffust, villkorat med ”kanske”, ”eventuellt” och ”skulle tro”, ”kan man tänka sig” vilket krävde omständliga tolkningar av mig och ibland ren telepati för att dechiffrera kvinnliga avsikter. Många kvinnor tycks känna direkt obehag och även ångest för att behöva vara så distinkta i sina utsagor. Detta var en total och diametral kontrast till det sätt, hur de kvinnor med objektiv och subjektiv känsla av makt som jag levt med, de facto talade.

Min mor och hennes släkt uttryckte sig inte bara tydligt utan de tycktes även ha ett absolut veto när något bara inte passade dem. Denna sida kom fram när folk som inte kände dem kom i kontakt med mina kvinnliga släktingar och trodde att kvinnor som kvinnor. Men mer fel kunde de inte ha haft! Jag har endast ett ord att beskriva den kvinnliga maktordningen och den är rättvisare mot dem som saknar samma pondus. Maktens män kan leverera hånfulla eller förringande tillmälen och ofta maskerade som retfulla skämt om andra och oftast svagare. Å andra sidan beundrar män öppet andra män med makt. Men sådana attityder tycks inte förekomma bland dito kvinnor som min personliga uppfattning.

Dess värre tror jag inte att kvinnor förmår att ändra den här världen med eller utan feminism så länge som de inte förändrar sig själva först. Kvinnor måste lära sig tala tydligt utan känslomässiga diminutiv. Ens vilja och avsikt kan utryckas endast i tydlighetens klarspråk och vilja är att utöva makt. Makt är snarare en naturresurs tillgänglig för alla, något som vi alla kan använda med tesen ”tala för dig själv, det kan ingen annan göra!”. I det avseendet talar Gudrun Schyman påfallande likt de kvinnor som jag skrev nyss om :-) och för det är hon värd en del beröm.

Men resten kan jag och Gudrun kanske vara helt ”osams” och det menar jag med att maktens kvinnor inte alls ser ut så som feminismen förespråkar. Den feministiska tanken utgår ifrån att män frivilligt sänker ribban för att göra plats för kvinnor som metafor. Men den tanken är för abstrakt och bygger på att män ändrar sin attityd och släpper kvinnorna in i maktens sfär. Men den som har de rätta verktygen kommer in per automatik oavsett ens kön.

#23

Intressant Christoffer :-)

Jag känner väl igen din beskrivning av kraftfulla fruntimmer med makt att bestämma var skåpet ska stå. De är särskilt vanliga på landsorten och norrut i Sverige. I stads-civilisationer märks de inte lika mycket.

Men...

Deras kvinnliga makt bygger ändå på en "åtskillnadskultur". Makten är begränsad till en kulturellt given sfär, ofta en mer "privat", relationsbaserad sfär. Utan den besitter de ingen makt. Och de brukar akta sig för att träda över gränsen till de manliga intresseområdena.

"Den som har de rätta verktygen kommer in per automatik oavsett ens kön" skrev du. Det ser jag som en villfarelse. De rätta verktygen är rejält ojämlikt fördelade - nämligen. Ett av de viktigaste verktygen är TID. Pengarna bortser jag från just nu.

Kvinnors tid är i mycket högre utsträckning än mäns intecknad redan på förhand - i "genuskontraktets" stadgor. Tjeckiens gamla premiärminister Vladimir Spidla, numera EU-kommissionär, förklarar låga kvinnolöner och brist på makt såhär: "Att vara förälder innebär för kvinnor att deras förvärvsarbete minskar medan männen inte påverkas alls. Detta är inte längre acceptabelt!"

Så Christofer... det är väl inte barnet vi ska kasta ut, utan badvattnet?

Svar: #24 Gunnel Gomér

Gunnel Gomér: ”Ett av de viktigaste verktygen är TID. Pengarna bortser jag från just nu.”

Jag ska inte alls försöka vara heltäckande i min förklaring vilka olika faktorer kan leda till ojämlikhet, men min mor hade mer tid åt sig själv än min far åtminstone under den tid som jag bodde under samma tak.

Två av mina fem mostrar var ensamstående och saknade andra relationer utom möjligen vänner/väninnor och släkt vilket säkerligen berodde på att de var så starka som kvinnor att män höll sig på sin kant. Men de har förvisso gjort sig gällande inom arbetslivet av egen kraft.

Men hur det nu än kan vara så tycks kvinnor kamouflera sina åsikter till tyckandets svårtolkade relativitet. Som min mor sade och säger fortvarande i sina gamla dar att man inte kan ta folk seriöst när de inte kan tala klarspråk. Och jag misstänker att hon främst menar kvinnofolk.

Jag tror att makt är betydligt lättare att utöva men makt kräver tydlighet, sådan tydlighet som kvinnor tycks uppfatta som övertydlighet. Mitt intryck är dessutom att män hör ”dåligt”, dvs underdimensionerad tydlighet tolkas som läte och inte som budskap. Å andra sidan är det enligt min mening lättare att få kvinnor att förstå eftersom de tolkar redan att halvt ord och ofta helt rätt. Men man kan inte viska till den som hör dåligt, det ökar inte förståelsen.

Jag hävdar fortvarande att makten talar sitt eget språk, sitt eget tydliga språk. Jag har sett och mött båda kvinnovarianterna samt jag förstått skillnaden och insett vikten hur man talar…vågar jag påstå.

Målet för varje människa, familj och civilisation är välstånd och blomstring. Denna fråga har dels en personlig individuell utgångspunkt och dels utgår den från ett allmänt samhälleligt ansvar som ofta kräver politiska beslut. Eftersom människans framtid påverkas redan då hon är barn måste man se varje individ utifrån vilket stöd och vilka chanser hon får. Att diskutera vars och ens individuella livsplan går inte utan att ta in familjen och samhället. Den övergripande frågan blir därför: Hur gör vi det möjligt för var och en att lyckas, att nå framgång och att skapa sin egen lycka?
Om vi börjar med den personliga nivån så kan var och en se på omvärlden och betrakta den utifrån möjligheter och begränsningar.
Till de personliga möjligheterna hör först och främst människans mentalitet och med det menas en inställning och attityd som är optimistisk, målmedveten, sökande och uthållig.
Till de samhälleliga hör på vilka sätt man erbjuder individen att få utveckla sin egen personlighet och sina egna mål. Hit hör att få en stimulerande och stödjande utbildning. Att få chans till intellektuell stimulans, fysiska övningar, konstnärliga uttryck och korsbefruktande möten mellan människor. Idag stängs många kvinnor världen över av från dessa möjligheter.
Syftet med styrande beslut bör vara att utveckla människa, företagsamhet och samhälle. Varje problem diskuteras då utifrån både det kvinnliga och manliga perspektivet.
Motsatsen är stereotyp och påtvingande hjärntvätt som manar fram någons rätt att förtrycka en annan. Varje världsdel tycks ha sin maktkamp. Gemensamt för dem är att de som sitter med ekonomisk makt ofta också har den politiska och målet är att bibehålla sina fördelar genom att hålla andra borta från syltburken. Vi har också en global könsmakt som kanske är tydligast i mellanöstern och Asien. Inom ramen för rigida samhällen hålls kvinnor bildligt talat bakom lås och bom och pådyvlas en uppfattning att de är lägre värda än män. Detta fenomen är inte minst tydligt Indien och i Kina där regeln om ett barn får familjer att abortera flickfoster. I stora delar av den muslimska världen behandlas kvinnor som omyndiga och hålls mer eller mindre i fångenskap. Förtrycket och orättvisorna är av en dignitet som borde leda till ett globalt uppror.
I det moderna väst har vi fortfarande en grov ojämställdhet och i många viktiga beslutsfattande organ är det mestadels män som dominerar. Ibland behövs en regel för att skapa balans och kvotering är då en möjlighet. I Norge har man lagstiftat om kvotering till börsbolagens styrelser och 2010 kan man säga sig vara nöjd med utfallet. Regeln säger minst 40% av kvinnor och där är man nu. Ibland måste berget flyttas för att nå rättvisa.
För att skapa gynnsamhet behövs både den personliga drivkraften för förändring, en politisk och ideologisk vilja att ta nödvändiga beslut och en handlingskraft att genomföra utvecklingen. Förutsättningar för att skapa gynnsamhet ligger i handlingen. Och detta är vår historia. Den bygger på avgörande konstruktiva beslut som gynnar flertalet.