Brittisk tankesmedja: Vinstdrivande friskolor ger högre kvalitet

Trots att det har gått arton år sedan friskolereformen drevs igenom fortsätter debatten kring huruvida den var en framgång eller inte. Tyvärr har argumenten på båda sidorna ofta baserats mer på ideologi än fakta. Det senaste exemplet på detta är frågan om vinstintresset inom friskolorna, vilket togs upp i gårdagens Uppdrag Granskning (15/9). Vänsterpartiet har nu givit beskedet att man vill införa ett vinststopp om de rödgröna vinner valet. Som skäl hänvisar man till att vinstdrivande friskolor håller lägre kvalitet; istället för att säkerställa god undervisning fokuserar utbildningsföretagen på att maximera sina vinster.

Diskussionen om friskolor är inte bara viktig i svensk politik. I Storbritannien pågår nu en debatt mellan den liberal-konservativa koalitionen - som har använt Sveriges friskolereform som modell för sin egen - och Labour huruvida Sveriges experiment har fungerat. Med ammunition från Skolverkets Per Thulberg (Guardian, 9 februari 2010) och Socialdemokraternas Mona Sahlin (Guardian, 2 maj 2010) hävdar exempelvis Ed Balls, skolpolitisk talesman för Labour, att reformen har misslyckats. Utbildningsminister Michael Gove hävdar dock bestämt att den har varit framgångsrik.

Även i Storbritannien är vinstintresset inom friskolor ett omstritt ämne. Ed Balls har gått så långt som att påstå att det är just vinstintresset inom friskolor som ledde till att studieresultaten i Sverige sjönk under 1990-talet. Samtidigt är också många inom den liberal-konservativa koalitionen rädda för att vinster bidrar till lägre utbildningskvalitet, vilket har medfört att vinstdrivande friskolor har förbjudits i ren form.

Men trots starka åsikter i debatten har ingen studerat hur vinstdrivande friskolor presterar i förhållande till kommunala skolor samt icke-vinstdrivande friskolor. I Schooling for money - Swedish education reform and the role of the profit motive - en kvantitativ studie som kommer att publiceras av den brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs - har jag därför analyserat frågan närmare genom att jämföra svenska skolors prestationer under åren 2004/05 - 2008/09. Måttet på prestation som används är grundskolors genomsnittliga meritvärde. Detta är möjligt trots att betygsinflation är ett problem i sig. Skolverkets analyser visar nämligen att det inte finns någonting som tyder på att friskolor skulle ha högre betygsinflation än kommunala skolor.

Resultaten visar att även då man kontrollerar för elevernas socioekonomiska bakgrund, kön, invandrarbakgrund samt andra viktiga variabler på skol- samt kommunnivå presterar vinstdrivande friskolor bättre än kommunala skolor. Jämför man vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ligger dessa på en jämförbar nivå när man kontrollerar för de friskolor som etablerades innan friskolereformen 1992.

Studien visar också att friskolor påverkar elever olika beroende på socioekonomisk bakgrund. Bland skolor med låga medelvärden avseende föräldrars utbildningsnivå presterar vinstdrivande friskolor bäst; i denna grupp är meritvärdet cirka 12 poäng högre än i kommunala skolor medan icke-vinstdrivande friskolor som etablerades i samband med och efter friskolereformen inte har någon statistiskt signifikant effekt. Bland skolor med medelhöga medelvärden avseende föräldrars utbildningsnivå har både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor cirka 5 poäng högre meritvärde än kommunala skolor. Och bland skolor med elever från högre utbildade familjer har vinstdrivande friskolor 4 poäng och icke-vinstdrivande skolor 4,5 poäng högre meritvärde än kommunala skolor. Detta tyder alltså på att elever med lägre utbildade föräldrar tjänar mest på att vinstdrivande friskolor existerar.

Eftersom analysen i likhet med många av Skolverkets rapporter är begränsad till skolnivå blir det svårt att helt ta hänsyn till potentiell endogenitet - föräldrars och barns skolval är inte slumpmässiga, vilket påverkar regressionsresultaten. Dock indikerar Stig Telges rapport Påverkar förekomsten av friskolor betygen i grundskolan? att endogenitet gör att effekten av friskolor på betygen kraftigt undervärderas. Detta gäller troligtvis min analys. Men trots detta presterar alltså vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor bättre än kommunala skolor när man tar hänsyn till elevsammansättning samt andra viktiga kontrollvariabler.

Lars Ohly och Rosanna Dinamarca hävdar att "vinsterna är ett hot mot alla barns rätt till en bra och likvärdig utbildning" (DN Debatt 8/8). Men det finns inga belägg för detta påstående. Vänsterpartiets domedagsprofetior håller helt enkelt inte för empirisk granskning. Istället för att bedriva kampanjer mot ett hälsosamt vinstintresse bör man därför fokusera på att förbättra den kommunala skolan till vinstdrivande friskolors nivåer.

Det finns också ett annat skäl till varför ett vinststopp för friskolor inte vore bra. Alla akademiska studier som utvärderar Sveriges friskolereform visar att den ökande skolkonkurrensen har gett förbättrade resultat - trots de stora nedskärningar och andra negativa förändringar som skedde på 1990-talet. Vissa hittar större effekter än andra, men alla hittar positiva effekter i någon grad. Dessutom har ingen studie hittills visat att konkurrensen skulle vara negativ för någon. Men tar man bort vinstmotivet tar man också bort ett viktigt incitament för att starta skolor och sedan expandera eftersom detta innebär ett stort risktagande. De "stora koncerner med tiotusentals elever som ägs av utländska riskkapitalister" (Lars Ohly, Newsmill 18/8) är viktiga för att konkurrensen överhuvudtaget har ökat. Över 65 % av Sveriges friskolor är idag vinstdrivande och medan utbildningsföretagen öppnar nya skolor och expanderar i nya kommuner tenderar icke-vinstdrivande friskolor att förbli små och lokala.

Ett vinststopp skulle därför inte leda till att icke-vinstdrivande friskolor ersätter de vinstdrivande friskolor som försvinner. Det skulle bara betyda att skolkonkurrensen reduceras - vilket i sin tur medför att kvaliteten på utbildningen inte uppnår full potential.

På valaffischer kan man nu läsa att Vänsterpartiet vill ha världens bästa välfärd - utan privata vinster. Detta budskap är förbryllande. Att partiet vill ha världens bästa välfärd låter rimligt. Men om denna uppnås bäst via privata vinster borde detta prioriteras framför ståndpunkter som baseras mer på ideologi än fakta. Ett etablerat vinstintresse och en förbättrad välfärd går nämligen ofta hand i hand.