Jämlikhet i vården

Birgitta Rydberg om Jämlikhet i vården

Vårdvalet har ökat jämlikheten i vården

Publicerad: 2010-09-14 17:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11

Vårdval Stockholm - en revolution för tillgänglighet och jämlikhet. Merparten av de 35 nyöppnade vårdcentralerna och husläkarmottagningarna har öppnat utanför innerstaden, många just i s.k. utsatta stadsdelar och andra områden där vårdutbudet tidigare var skralt. Det skriver Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd i Stockholm.

83 millningar
11 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Birgitta Rydberg (FP) är sjukvårdslandstingsråd, gruppledare för Folkpartiet liberalerna i Stockholms läns landsting.

Reform snarare än revolution är liberalers redskap för att uppnå förändring, för frihet och jämlikhet. Men med Vårdval Stockholm kan vi tala om en reform som bara på två år har inneburit en smärre revolution för den trygga, nära vården i Stockholms län. Tillgängligheten har förbättrats dramatiskt - och det på ett sätt som givit ett trendbrott för en mer jämlik vård.

För första gången görs nu fler husläkarbesök i s.k. utsatta områden i Stockholms län, än i mer välmående stadsdelar. 2006, när vi tog över landstinget, var det tvärtom. Det är tydligt att den ökade tillgängligheten framför allt har kommit dem med störst behov till del. Förutom att den största ökningen av husläkarbesök alltså har skett i områden med lägst inkomster, är det personer med störst vårdbehov som har ökat sin vårdkonsumtion mest.

Eventuella påståenden att det är annars friska patienter med lindriga sjukdomar som har gått oftare till doktorn, stämmer alltså inte. Inte heller ger någon av utvärderingarna som gjorts grund för att mottagningarna tar emot fler korta besök i onödan eller delar upp patientarbetet på fler besök än tidigare. Journalgranskningarna som har gjorts visar att det är ungefär samma diagnoser som gäller, nu som tidigare.

Vårdval Stockholm är en vidareutveckling av Folkpartiets klassiska tanke om husläkaren och distriktssköterskan som centrum för vården - som har en långvarig patientkontakt, vilket ger både trygghet och gör att sjukdomar och hälsorisker kan upptäckas i tid. Husläkarreformen underminerades dessvärre av S-regeringarna på 90-talet och de socialistiska landstingsmajoriteter som har växlat av oss vid makten i Stockholms läns landsting. Med en Alliansregering och Alliansmajoritet i landstinget har vi nu kunnat genomföra en ny, uppgraderad husläkarreform för 2000-talet.

Den ökade tillgängligheten har möjliggjorts genom att befintliga mottagningar har tagit emot fler besök men också genom de över 35 nyöppnade vårdcentralerna och husläkarmottagningarna - varav merparten har öppnat utanför innerstaden, många just i s.k. utsatta stadsdelar och andra områden där vårdutbudet tidigare var skralt. Det finns 120 fler läkare, och hundratusen fler har valt en egen doktor sedan vårdvalet infördes. Och 2 av 3 får nu komma till doktorn samma dag som de ringer för att boka ett besök.

Fler får också hjälp av kurator eller psykolog på vårdcentralen. De s.k. psykosociala besöken har ökat med 50 procent.

Dessa framgångar bekräftades senast av den stora utvärderingen från Karolinska institutets Folkhälsoakademi, som kom efter midsommar. KI konstaterade att det som egentligen borde överraska kanske inte är att husläkarbesöken nu är fler i de utsatta områdena - utan att de var så få tidigare.

Hur har vi då uppnått denna ökade jämlikhet? Och varför var vården mer ojämlik tidigare?

I mina ögon handlar det om just tillgänglighet. Att lätt kunna välja en egen doktor, att lätt få kontakt med denna sin husläkare och med sin distriktssköterska, att snabbt få komma till vårdcentralen eller husläkarmottagningen: Det är viktigast för dem med störst vårdbehov, för dem som kanske saknar andra resurser och inte har lika god kunskap och förmåga att ta sig fram i samhället.

Därför är det av central betydelse att vi har knutit vårdcentralernas ekonomiska ersättning till deras prestationer: hur många patienter de har, och hur många de tar emot. Kravet är tydligt: för att få del av de skattepengar vi avsätter till vården måste man vara tillgänglig för invånarna.

Tidigare var resursfördelningen helt annorlunda. Ett trubbigt socioekonomiskt index utgjorde en mindre del. Det mesta av pengarna kom genom avtalen med varje vårdcentral, och den fördelningen kunde vara rätt slumpmässig. De tidigare sjukvårdsområdena hade t.ex. haft olika strategier.

Sambanden mellan resurser och vårdbehov blev således ingalunda rakt. En mottagning i ett utsatt område kunde ha betydligt mindre pengar per patient än en annan mottagning i ett liknande område - och även mindre än en innerstadsmottagning. Som exempel kan nämnas följande fasta ersättningar för olika mottagningar 2006, då snittet var 550 kr/patient: Fittja 940, Alby 552, Rosenlund 778.

Förenklat och sammanfattat: Förr fick mottagningarna pengar oavsett om de tog emot många eller få patienter, oavsett om de var tillgängliga eller inte. I dag är tillgänglighet ett absolut grundvillkor.

Resurserna fördelas nu inte utifrån vilket område mottagningen råkar ligga i - de är knutna till varje enskild patient och invånare. Den rörliga besöksersättningen är lika för alla, vilket betyder att patienter med större vårdbehov, som gör fler vårdbesök, får en större andel. Den fasta ersättningen för varje patient som har valt en viss mottagning varierar med åldern, som är det viktigaste och tydligaste sättet att se till vårdbehoven.

Efter vårdvalets införande 2009 och 2010 har vi gjort en del förändringar. Inget har varit ristat i sten, förutom målen om ökad tillgänglighet, patientmakt och koppling till individens vårdbehov. Vi har t.ex. stärkt det hälsofrämjande inslaget i vårdvalet genom en särskild ersättning till distriktssköterskorna för deras förebyggande arbete.

Nu ska vi bygga vidare på framgångarna, och göra Vårdval Stockholm ännu mer jämlikt. Pengarna kommer att knytas ännu tydligare till varje persons vårdbehov - t.ex. utifrån de diagnoser man har och de behandlingar man får. Ett sådant rättvist system, som förenar frihet och jämlikhet, hoppas vi ha på plats redan under nästa år.

Birgitta Rydberg (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28063

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Högern har bara en enda fråga: Sänk skatten.

För att nå detta mål hittar de på olika historier. Den som nu gäller är att betona hur viktigt det är att mäta resultat. Man ska mäta resultat säger de och tar avstånd från att beakta mängden resurser tex hur många läkare det finns på ett visst sjukhus eller hur många behöriga lärare det finns i skolan.

Friskolor har lägre antal lärare och lägre andel behöriga lärare, enligt Skolinspektionen. Det är genom att skära ned på skolpsykologer och lärare som man hämtar ut vinsten. Vinst = minskade lönekostnader.

Därför är det för friskolorna viktigt att ALDRIG tala om resurser i skolan utan bara om "resultat" och "kvalitet".

Resultatmåtten som anges är tex vilka betyg eleverna får, eller hur fort elever och studenter slutför sina studier. Allt detta kan åstadkommas genom att sänka kraven på elever och studenter. Därav alla MVG-betyg och betygsinflation.

Resultatmåtten är tveksamma därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur mycket resurser något får. Att mäta resultat på ett vettigt sätt är komplicerat.

På precis samma sätt är det inom vården. Det är ingen tillfällighet att Kvalitetsredovisningar är på modet tex. Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser.

Detsamma gäller inom äldreomsorgen. Tror du att din gamla mamma får bättre vård med tre personer på avdelningen ett visst arbetspass eller tror du att två personer kan ge lika god vård? Om du svarar ja på det senare ska du rösta på Alliansen.

Håkan Sörman VD för Sveriges Kommuner och Landsting skäller i en debattartikel på Socialstyrelsen just för att de betonar resurser i sina mätningar av äldreomsorgens kvalitet. Detta är förbjudet när välfärden ska monteras ned. Vi ska alla låtsas att minskad personal ger lika bra eller högre "kvalitet".

Källa debattartikel:
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/uppdatera-kvalitetstaenkandet-7089

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2010-09-14, 22:28

Att använda undermåliga och missledande enkäter - "mätningar"- är klassiska metoder att ge falsk bekräftelse på värdet av olika obskyra "reformer". Börja med "tillgängligheten". "Mätningar" som görs tar inte hänsyn till att tjänsten/varan i sig på olika sätt ändras av "reformen" Det som är "tillgängligt" efter reformen är inte det samma som före. Så "kortare väntetider". Det bör stå klart för envar att om väntetiderna väsentligt minskas med i grunden oförändrade (eller t o m minskade) resurser (budget) beror detta på manipulation av
någon eller några variabler.Att minska själva besökstiden till hälften exempelvis minskar automatiskt väntetiden till hälften. Det ökar även besökstalen till det dubbla vilket premieras av Rydberg o Co. Vi som arbetar i vården vet att detta görs - oavsett vilken falsk mätning som "visar" motsatsen. Vi vet också mycket väl att det är just lindrigare fall (barn, endiagnosärenden, hälsokontroller etc) som tar över från äldre, svårare sjuka, utredningar, multisjuka,
socialt komplicerade ärenden.Det finns självfallet en betydande allmän vilja att dölja detta, inte minst från vårdgivarna själv.

Rydberg: "Det är viktigast för dem med störst vårdbehov, för dem som kanske saknar andra resurser och inte har lika god kunskap och förmåga att ta sig fram i samhället".

Jaså? Hur ska dessa ( utan "lika god kunskap och förmåga") just
ha särskilt stor nytta av att välja på en obegriplig marknad.Struntprat
det är väl just dessa som har särskild nytta av bestående trygga kontakter som inte genom " konkurrensutsättning" försvinner nästa vecka.

Rydberg." patienter med större vårdbehov, som gör fler vårdbesök"
En okunnig motsägelse eller ideoligiskt baserad lögn.. Efterfrågan är här falskeligen omskriven som "behov". Det torde inte vara vad lagstiftaren åsyftat i HSL 2§.

Rydberg. "Förenklat och sammanfattat: Förr fick mottagningarna pengar oavsett om de tog emot många eller få patienter, oavsett om de var tillgängliga eller inte. I dag är tillgänglighet ett absolut grundvillkor"

Hur skulle det vara om kompetens vore ett "absolut grundvillkor"?
"Tillgänglighet" kvittar väl om "varan" ifråga är värdelös? eller?

Permalänk | Anmäl #2 Göran Rahm, 2010-09-15, 07:34

Hur många "citationstecken" man än använder kvarstår faktum vilket alla utvärderingar har visat, så som Birgitta Rydberg redovisar: nära 40 nya vårdcentraler, hundratusen fler som har valt en egen doktor, 2 av 3 får komma på vårdbesök samma dag som de ringer. Det är en dramatiskt ökad tillgänglighet.

Och den har framför allt kommit dem med störst vårdbehov, och dem som bor i s.k. utsatta områden till del. Det går inte att komma ifrån att det är ett trendbrott att flest läkarbesök nu görs i dessa områden. 2006 var det tvärtom flest läkarbesök i mer välmående delar av Stockholms län. Det är oerhört positivt. Det är alltså patienter som lever under mer utsatta förhållanden eller har större vårdbehov som gör fler vårdbesök nu! Till skillnad mot tidigare.

Kompetens är självklart ett absolut grundvillkor. Kraven för s.k. auktorisation är mycket tydliga. Därför får fler nu snabbare hjälp av duktiga husläkare, distriktssköterskor, kuratorer och psykologer.

Permalänk | Anmäl #3 Rasmus Jonlund, 2010-09-15, 10:08

Det här är Svenskt Näringslivs tema, flera kunniga läkare har detaljerat diskuterat privatiseringen av vården i artiklar här. Men dessa artiklar försvinner snabbt. Detta så att Svenskt Näringsliv och Alliansens okunniga propaganda ohindrat kan fortsätta.

Ta du och läs dessa artiklar Rasmus innan du debatterar.

Permalänk | Anmäl #4 Doktor Eleph@nt, 2010-09-15, 10:20

Jag kan lova att jag tar del av mycket debatt i Läkartidningen, Dagens Medicin och annorstädes också. Ska väl påpeka att jag ägnar mig åt sjukvårdspolitik på dagarna, som landstingsrådssekreterare (FP) i Stockholms läns landsting, vilket jag förstås inte har något intresse av att dölja. Vi tar förstås intryck av debatt och följer upp hur vårdvalet fungerar för att sedan modifiera efter hand vilket vi också har gjort 2009 och 2010 då regelböckerna ändrades.

Men alla kanske skulle ta och läsa Karolinska Institutets Folkhälsoakademis rapport om vårdvalet?

Permalänk | Anmäl #5 Rasmus Jonlund, 2010-09-15, 10:40

Rasmus Jonlund."Kompetens är självklart ett absolut grundvillkor. Kraven för s.k. auktorisation är mycket tydliga. Därför får fler nu snabbare hjälp av duktiga husläkare, distriktssköterskor, kuratorer och psykologer"

Med din påstått grundliga orientering bör du vara fullt klar på att kraven på auktorisation - liksom i merparten av offentliga upphandilingar/kontrakt inom sjukv ården - ständigt uppvisar de mest häpnadsväckande brister både i innehåll och taxering av en
rad väsentliga villkor. Oftast lyckas fantasifulla eldsjälar till entreprenörer genomskåda fadäserna tidigare än beställarna och hinna bränna överskottet av verksamheten på Bahamas eller annorstädes innan politiker fattar galoppen och försöker lappa ihop de ofta irreparabla skadorna på grund av förhastade "handlingskraftiga" beslut.

De "krav" som medfört högre omsättning (ingalunda det samma som " att fler får snabbare hjälp") är inte i något avseende krav på kompetens utan villkorade krav på fler besök och kortare väntetider. Det kanske kan vara tänkvärt även för Jonlund att vi "duktiga" (vad är det för fånigt flörtande förresten?) känner oss allt mindre till freds med en av ökande otillräcklighet och improduktiv stress allt mer frustrerande arbetssituation där man måste i allt större grad göra
avkall på medicinskt sakligt motiverade åtgärder för att tillgodose konstlade politiska krav på "nöjda kunder" vilka i enkäter påstås förverkligas när "patientupplevd kvalitet" mäts i form av trevligt bemötande, förekomst av kaffe och tidningar i väntrummet och noggrannt uppräknande av hundratalet rapporterade misstänkta biverkningar som förekommit 1 gång på 10000 vid förskrivning av något aktuellt läkemedel i stället för att ägna tid åt den avsedda verkan av preparatet.

"Reformerna" har medfört sämre vård allmänt sett och framför allt
minskat sakligt resursutnyttjande. I förlängningen kan man enbart skönja minskad jämlikhet. Det är vårdföretagarnas tid - inte vårdtagarnas - och i sinom tid kommer även de nu friska som förförs av propagandan att bli gamla och sjuka och få skörda den bittra frukten - men då riskerar hela trädet att vara ruttet.

Permalänk | Anmäl #6 Göran Rahm, 2010-09-15, 11:30

Kraven i auktorisationen handlar om läkartillgång etc. Mottagningar som missköter sig blir av med auktorisationen. Många vårdcentraler drivs som privata småföretag. Vilka som bränner pengar på Bahamas känner jag däremot inte till...

Tillgängligheten var det stora problemet i primärvården. Nu får 2 av 3 komma till vården samma dag de ringer.

Påståenden om "sämre vård" blir ju inte sannare för att de upprepas. Jag tror nog att de alltfler nöjda patienterna utgår mer från vårdens kvalitet och ett proffsigt bemötande än från kaffe och tidningar etc som du skriver om; och jag tror att det är helt rätt att låta patienterna få makt i vården, som de nu har genom sitt vårdval. Det är patienternas vårdval det handlar om.

Permalänk | Anmäl #7 Rasmus Jonlund, 2010-09-15, 12:19

Rasmus du kan ju ta upp och bemöta dessa professorn respektive allmänläkarens argument i så fall:

http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/08/d-rf-r-kar-oj-mlikheten-i-stoc...

http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/12/privat-v-rd-leder-ofelbart-til...

Hittills har du inte sagt något.

Permalänk | Anmäl #8 Doktor Eleph@nt, 2010-09-15, 12:48

De "kvalitetsmätningar" som gjorts i form av enkäter är viktade så att ur ett egentligt medicinskt perspektiv relativt ovidkommande variabler överskattats just som jag exemplifierat.Dessutom är de designade så att alla jämförelser mellan år eller mellan enheter är utan statistisk relevans. Typexempel på hur man missnyttjar enkäter för att få sken-argument med en viss (osaklig) avsikt.

När vi "proffs" inte kan göra adekvata kvalitetsjämförelser i primär-vården ( utom möjigen med utgångspunkt rätt och slätt i bemanning och formell kompetens) hur i hela världen kan någon påstå att patienterna ska kunna göra det?? Det är ju rent löjligt - utan att därmed på något sätt förakta betydelsen av att patienterna känner sig nöjda med bemötandet men envar begriper ändå att i valet mellan en charmig charlatan och en butter men kunnig och omsorgsfull eskulap föredrar den sansade patienten den senare.

Uttrycket "Makt i vården" hos patienterna betraktar jag däremot som ett hycklande föraktfullt bedrägeri.Det är förföriskt och populistiskt och lockar dessvärre de unga och friska tillfäliiga "konsumenterna" av sjukvård som värderar just trivsel och komfortaspekterna mer än
kompetent behandling då deras krämpor ändå är av relativt lindrigt slag. Om man har snuva kan det vara trevligt att personalen är hel och ren och skojfrisk - har man livshotande andnöd torde andra
"kvaliteter" vara av större intresse...

Permalänk | Anmäl #9 Göran Rahm, 2010-09-15, 13:43

Vilket vårdval? Är det några psykiatripatienter som hört talas om vårdval? Annat än valet att bli inlagd på överfulla slutenvårdsenheter och valet att fly därifrån och kanske ta sitt liv för att man som deprimerad tvingas dela rum med en kanske två psykotiska personer. Det var ett tag sedan moral och anständighet var styrmedel för de politiker som dirigerar psykvården.

Permalänk | Anmäl #10 Torsten Kindström, 2010-09-15, 13:59

Göran Rahm har ju # 9 samma argument som jag framförde vid Anders Morins artikel:

"Sedan vill jag diskutera det problematiska med kundnöjdhet.

Vilken patient kan tex bedöma om en viss problemlösning är medicinskt adekvat?

Det kan tex handla om hur många besök eller tidsåtgång en läkare på vårdcentralen behöver för att skriva remiss till cancerundersökning.

Vilken patient kan bedöma om ett visst kirurgiskt ingrepp behövs eller är utfört på ett bra sätt?

Sådana frågor kan bara medicinska experter såsom specialistläkare svara på."

Anders Morin är ansvarig på Svenskt Näringsliv för att avskaffa välfärdsstaten.

Morin hänvisade till en enkät som stöd för sin åsikt. Det gör Svenskt Näringsliv alltid.

Jag frågade om bortfallets storlek i procent samt om det fanns någon bortfallsundersökning. INGET SVAR. Så var det med den enkäten. Värdelös alltså.

Permalänk | Anmäl #11 Doktor Eleph@nt, 2010-09-15, 19:32