Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Valet 2010

Mikael Oscarsson om Valet 2010

Släpp datan fri!

Idag hindras många entreprenörer från att förverkliga sina idéer om nya tjänster baserade på offentlig data på grund av myndigheternas prissättning. Höga kostnader för att ta del av bland annat geografisk och metrologisk information gör att endast stora och etablerade företag har råd att utveckla nya tjänster. Detta innebär att många idéer som skulle kunna förbättra den service som kan erbjudas utifrån offentligt insamlade uppgifter aldrig kommer medborgare och företag till del. Vi kristdemokrater vill ändra på genom att släppa datan fri i ordets rätta bemärkelse, gratis att använda och fri att återanvända, bearbeta och modifiera utan andra begränsningar än vad som krävs för att skydda den personliga integriteten och vitala samhällsintressen. 


Om författaren

Jag är riksdagsledamot och talesperson i näringsfrågor för Kristdemokraterna.

Den svenska förvaltningen har en lång tradition av öppenhet. Vår offentlighetsprincip som garanterar alla medborgare insyn i hur och varför beslut fattas och hur våra gemensamma resurser används är den äldsta i världen.

För oss Kristdemokrater är det viktigt att värna denna tradition av öppenhet genom att se till att så många som möjligt kan använda de verktyg som den nya informationstekniken ger möjlighet till för att ta del av vår gemensamma data. Den offentliga sektorns information ska i så stor utsträckning som möjligt finnas tillgänglig elektroniskt för var och en. Den ska vara enkel att förstå och lätt att hitta i.
Inom den offentliga sektorn finns det idag mycket information som inte är integritetskänslig och som håller en hög kvalitet exempelvis statistiska uppgifter, geografisk data och väderdata. Denna offentliga information innehåller en stor potential för både medborgarna, näringslivet och det civila samhället. Nya tjänster kan skapas samtidigt som de ger förutsättningar för nya företag och fler jobb. Därför har EU antagit ett direktiv om vidareutnyttjande om information från den offentliga sektorn, det så kallade PSI-direktivet. Den 1 juli i år trädde en ny lag i kraft som genomför direktivet i Sverige

Den svenska marknaden för vidareanvändning av offentliga data uppskattades 2007 av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) ha ett värde av mellan 3 och 13 miljarder kronor per år. I USA som ligger längre fram i att vidareanvända offentlig data uppskattas det finnas tio gånger fler företag som sysslar med detta än vad det finns i Europa. Den lagstiftning som nyligen trätt i kraft ser vi bara som ett första steg för att kunna tillvarata den potential som finns i den svenska offentliga informationen.

Idag hindras många entreprenörer från att förverkliga sina idéer om nya tjänster baserade på offentlig data på grund av myndigheternas prissättning. Höga kostnader för att ta del av bland annat geografisk och metrologisk information gör att endast stora och etablerade företag har råd att utveckla nya tjänster. Detta innebär att många idéer som skulle kunna förbättra den service som kan erbjudas utifrån offentligt insamlade uppgifter aldrig kommer medborgare och företag till del.

Den data som stat, kommuner och landsting samlar in ska vara sådan som verkligen behövs för att fullgöra en uppgift som har ett legitimt samhällsintresse. Insamling, lagring, bearbetning och utlämning ska antingen finansieras med skattemedel eller via offentligrättsliga avgifter som den som är skyldig att lämna en uppgift betalar. Detta innebär att offentlig data ska erbjudas utan kostnad till dem som vill ha ett registerutdrag eller vill använda den för vidareförädling. Datan ska vara fri i ordets rätta bemärkelse, gratis att använda och fri att återanvända, bearbeta och modifiera utan andra begränsningar än vad som krävs för att skydda den personliga integriteten och vitala samhällsintressen så som exempelvis upprätthållande av lag och ordning och skydd av rikets säkerhet. Det ska också vara möjligt att ta del av statliga och kommunala myndigheters obearbetade rådata. Datan bör vara komplett med så kallad metadata som beskriver datans innehåll och underlättar automatisk bearbetning.

Förutom en förändrad prissättning och bättre beskrivning av vad den offentliga datan innehåller, behövs det också ett samlat register över vilka datakällor som finns tillgängliga. Sådana register har redan inrättats i flera av våra viktiga konkurrentländer. Nu är det dags för oss i Sverige att agera för att ta vara på den potential till nya tjänster och fler jobb som finns i den information som våra myndigheter har samlat in.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/28032

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Låt marknadskrafterna råda och ge myndigheterna en möjlighet att själva påverka sin budget!

Permalänk | Anmäl #1 Mr Green, 2012-05-08, 00:04


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.