Vi Miljöpartister vill satsa på folkhälsoarbetet

I sista minuten under denna mandatperiod har regeringen gjort det riksdagen redan 2004 beslutade - tillsatt en parlamentarisk utredning om framtidens sjukförsäkring. Jag har fått förtroendet att företräda Miljöpartiet i utredningen. Där vill jag lyfta in folkhälsoaspekter som saknats i debatten om sjukförsäkringarna. Det hörs sällan hur vi ska förebygga så att människor inte blir sjuka trots att kunskap finns. Det mesta i alliansregeringens politik har utgått från " fusk debatten" att de nog kan jobba om man bara sänker ersättningarna.

Att folk ska ta mer ansvar för sin hälsa är bra. Är man frisk och glad är det naturligtvis inget problem. Problemet är bara att regeringens politik framförallt leder till att de som lider av ohälsa, är pressade ekonomiskt och socialt, eller inte har kunskap drabbas hårt.

Regeringen har valt bort vikten av samhälleliga förhållanden för folkhälsa. Alltså vilka levnadsvillkor människor befinner sig i och politikens ansvar för att påverka dem. Likaså vikten av att ojämlikhet i hälsa måste motverkas. Det strukturella perspektivet saknas. I stället riktas fokus mot individen och det lilla sociala sammanhanget närmast runt individer. Man talar om människans behov av integritet och valfrihet, hälsans villkor och individens förutsättningar. Att det är viktiga frågor ska inte ifrågasättas, men regeringen missar essensen för modern folkhälsopolitik. Viktig folkhälsoforskning tas inte på allvar och tas inte med när reformer inom olika politikområden ska genomföras så som tex sjukförsäkringen.

Miljöpartiet vill att modern folkhälsopolitik ska utgå från forskning att hälsan i stor utsträckning bestäms av sociala, ekonomiska och politiska förhållanden. Den växande ojämlikheten i hälsa är ett resultat av hur dessa förhållanden förändras. Men generella insikter räcker sällan för att göra praktisk politik. WHO har uppmanat världens länder att utjämna skillnaderna i hälsa. Även Sverige behöver en bred diskussion med politiker, forskare och företrädare för olika samhällssektorer. Frågan om de stadigt ökande sociala skillnaderna i hälsa i Sverige behöver läggas på riksdagens bord och tas med i en reformering av sjukförsäkringen.

Sveriges riksdag har tagit ett folkhälsopolitiskt mål - men det har socialförsäkringsministern och hennes kollegor i regeringen glömt bort. Målet lyder:

"Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen."

De förändringar som vi rödgröna kommit överens om att göra i sjukförsäkringen om vi får förtroendet i valet innebär att individer ska få starkare rättigheter till insatser i förhållande till idag. Tidsgränser är inte riktade mot individen, utan hållpunkter för rätt till stöd och insatser. Det är en avsevärd skillnad. Vi vill också se över hur individer som utlovats insatser enligt plan ska kunna ställa krav på att det blir verklighet, när myndigheter och andra inte gör det de ska. Till skillnad från regeringen kommer vi inte att rycka undan försörjningen för människor i utsatta situationer.

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att tydliggöra folkhälsoarbetets struktur så har 11 målområden beslutats av Sveriges riksdag. Ett av dem är Ekonomiska och sociala förutsättningar och om regeringen tog folkhälsoarbetet på allvar skulle man ta med det folkhälsoperspektivet när sjukförsäkringen ändrades så gjordes inte därför bör det tas med i den parlamentariska utredningen.

Trots att vi i Sverige generellt sett har god hälsa och har det "bättre" materiellt sett så har de senaste decennierna inneburit att psykisk ohälsa, övervikt och kroniska sjukdomar som diabetes och allergier har ökat. Även besvär som huvudvärk och magont blir allt vanligare och de kan kopplas till jämförelseångest och statusstress.

Dödligheten i sjukdomar som skulle kunna förhindras genom vårdens eller folkhälsopolitiska insatser är mer än fyra gånger så hög bland lågutbildade män som bland högutbildade kvinnor. Omkring 4 000 dödsfall per år före 70 års ålder skulle kunna undvikas om alla människor hade samma hälsosituation som högre tjänstemän.

Ett annat påtagligt exempel är den förväntade medellivslängden. Så är t.ex. i Stockholm medellivslängden 2,7 år längre för kvinnor och 3,5 år längre för män i höginkomststadsdelen Östermalm jämfört med i förorten Skarpnäck. Ändå är det endast fyra kilometer fågelvägen mellan den rika innerstadsdelen och förorten. Bland kommunerna i stockholmsområdet har Danderyds kommun den högsta medellivslängden för män och kvinnor och Sundbybergs stad den lägsta för båda könen. Skillnaderna är 6,2 år för kvinnor och 5,7 år för män mellan dessa båda kommuner. Det är lika stor skillnad som mellan Sverige och Albanien i medellivslängd. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.  Det har visats i forskning av bla professor Michael Marmot i WHO, inte bara i boken jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett som uppmärksammats i Sverige. Även i Sverige finns flera forskare som lyft detta bland andra Denny Vågerö vid Karolinska institutet och barnläkaren Lennart Köhler vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

229 000 barn lever i fattigdom i Sverige. Nästan vart fjärde barn med en ensamstående förälder lever i fattigdom (Rädda Barnen 2009). Lennart Köhler menar att status stress skadar barns hälsa. Jakten på senaste prylarna och en allt högre levnadsstandard gör att många barnfamiljer stressas, alla har inte möjlighet att hänga med. Det skapar en stor stress och ångest. Blir dessutom en i familjen sjuk kan den ekonomiska stressen bli ännu större.

Fd arbetsmarknadsministern Sven- Otto Littorin sa före jul i ett eko inslag: " Majoriteten av de som nu lämnar sjukförsäkringen och går över till den här introduktionen på Arbetsförmedlingen, de kommer faktiskt att få lite mer i plånboken än man hade när man var sjukskriven".

MEN så har det inte blivit, bara 39% har fått en höjning. Många får lägsta ersättning med 223 kr per dag ca 4500 kronor per månad mot att tidigare kanske haft runt 10 000 kr per månad. Bakom alla siffror döljer sig mänskliga tragedier där personer som redan är sjuka har blivit ännu sjukare på grund av oro över sin ekonomi, pappersexercis och känsla av maktlöshet.

Nyligen kom inspektionen för socialförsäkring men en rapport som visar att rättsosäkerheten ökat sedan 2008 för dem som ansöker om förtidspension. Av studien framgår "inget i statistiken tyder på förekomsten av lokala 'förtidspensioneringskulturer' eller att sjuk- eller aktivitetsersättning används som ett sätt att hantera svaga lokala arbetsmarknader." Det som ofta förekommit i debatten och särskilt från moderata företrädare att det skulle finnas arbetsmarknadspolitiska skäl till förtidspensioneringar visar sig nu inte hålla som argument. Det är bra att det tydliggjorts för då kanske vi äntligen kan börja diskutera en modern sjukförsäkring som utgår från jämlikhet och ger människor både trygghet och rättssäkerhet, något som Miljöpartiet och vi i det rödgröna samarbetet eftersträvar.

Det finns behov av att på allvar lyfta folkhälsofrågorna i Sverige. Att främja hälsa är att styra samhället mot långsiktig hållbarhet, såväl ekologiskt, socialt som ekonomiskt. Det handlar om att forma samhällsstrukturer som skapar goda förutsättningar för människors levnadsvillkor. Därigenom underlättas och stimuleras enskilda individer till goda levnadsvanor. För att lyckas med detta behövs politiska beslut, en politik där både samhällets ansvar och människors förutsättningar att göra goda val beaktas. Därför behövs en Folkhälsokommission även i Sverige så som WHO uppmanat sina medlemsstater.

Ekonomisk hållbarhet är prioritet hos nuvarande regering men det räcker inte. Om samhället verkligen ska bli långsiktigt hållbart och vara gott att leva i även för våra barn och barnbarn krävs att det är hållbart även ekologiskt och socialt. Med bättre folkhälsoarbete minskar ohälsan och behovet av att nyttja sjukförsäkringen det är samhällsekonomiskt smartare än att kasta ut människor ur försäkringen.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27965

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Citat: "Många får lägsta ersättning med 223 kr per dag ca 4500 kronor per månad mot att tidigare kanske haft runt 10 000 kr per månad."

Hmm, 223 :- per dag gånger 30 dagar blir 6690 :- . Förvisso mindre än 10 000 per månad, men betydligt mer än 4500 kronor per månad.

Permalänk | Anmäl #1 Johan Edin, 2010-09-13, 14:10

Okej, räknar man bort helgerna blir det ungefär 5000 kr/månad, så det var inte helt fel.

Permalänk | Anmäl #2 Johan Edin, 2010-09-13, 15:12

Man får inte ersättning fört helgdagar utan för 5 dagarsvecka
(normalarbetsvecka) sen är det även skatt på ersättningen. Skatt som dessutom är högre än om det skulle varit en löneinkomst.

Permalänk | Anmäl #3 Gunvor G Ericson, 2010-09-13, 20:06