Vi måste visa upp landsbygden för utrikesfödda!

Det är verkligen intressant att läsa alla artiklar som skrivits utifrån den debatt om integration och landsbygdsutveckling som initierats av Landsbygdsnätverket, LRF, Hushållningssällskapet och
KSLA. Debattartiklarna har två saker gemensamt; en stark tro på landsbygdens framtid och en stark tro på utrikesföddas engagemang, kunskaper och erfarenheter. Det finns mycket engagemang från beslutsfattare och vi ser att det finns mer att göra när det gäller att främja utrikesföddas möjligheter att etablera sig på den svenska landsbygden.

Frågan om landsbygdens villkor är på intet sätt ny. I Sverige ledde urbaniseringen under 50- och 60-talen till att stadsbefolkningen vida översteg landsbygdsbefolkningen - staden blev norm. Ofta har landsbygdens utveckling beskrivits i negativa termer i samhällsdebatten - som avveckling snarare än utveckling. Till viss del är beskrivningen riktig. Sveriges landsbygd har avfolkats i stor utsträckning. Privat och offentlig service har minskat och medelåldern på landsbygden ökar. Bakom den hårda statistiken finns dock en verklighet med underströmmar som går i en helt annan riktning. Landsbygden utvecklas ständigt.

Årligen sker stora investeringar på svenska gårdar och i andra landsbygdsföretag som ökar livsmedelskvaliteten och effektiviteten samt förbättrar livkvaliteten för de som arbetar i de gröna näringarna.

Den "gröna vågen" har aldrig avstannat. Många väljer att flytta ut "på landet" för att öka sin livskvalitet. Småskalighet och närodlat har också blivit modernt, vilket också är en fantastik möjlighet för den svenska landsbygden.

För att kunna tillvarata de nya möjligheter som nu har öppnats krävs engagemang, kunskap och erfarenheter. Detta finns givetvis redan på landsbygden idag. Möjligheterna för tillväxt i den småskaliga livsmedelsproduktionen och för närodlat är stora. Det är här utrikesfödda kommer in i bilden. De har med sig kunskaper, erfarenheter och engagemang från olika delar av världen. De kan bidra med idéer som kan utveckla den småskaliga odlingen och den småskaliga livsmedelsproduktionen i Sverige.

För att detta ska kunna hända måste dock de utrikesfödda få kännedom om de möjligheter som finns på den svenska landsbyggden. Ett sätt är alla som arbetar med samhälls och landsbygdsutveckling i nära samarbete med handläggare och näringslivsutvecklare får möjlighet att visa upp landsbygden för utrikesfödda.

På Hushållningssälskapet Väst har vi nu under ett par års tid arbetat med ett projekt som kallas Grön integration. Projektet syfte är just att arbeta för landsbygdsutveckling genom integration och mångfald. Deltagarna i projektet får genom såväl praktik som teori lära sig mer om svensk landsbygd, odling, eget företagande, och andra kunskaper som kan komma till nytta när man ska ut för att göra praktik, söka jobb eller starta eget inom någon av de gröna näringarna.

Grön integration fyller en viktig funktion i samhället. Hjälps alla åt så kan vi i framtiden på ett bättre sätt tillvarata de utrikesföddas kunskaper inom de gröna näringarna. Då finns det också ett stort hopp om att vända negativ landsbygdstatistik till en positiv utveckling med högre livskvalitet för fler, samtidigt som landsbygden får samma tillväxtmöjligheter som staden.

Christina Milén Jacobsson (1 artiklar)
http://www.hush.se/vast

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27951

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Landsbygds propagandan har gått så långt att rädslan för igenslagna skolor, stängda affärer och minskad befolkning kräver massinvandring till landsbygden och lågt bostadsbyggande i växande svenska städer.
En ordentlig stadspolitik behövs i Sverige där attraktiva tätorter förtätas och växer på alllvar.
Sedan kan man försöka lura ut invandrarna till landsbygden.

Permalänk | Anmäl #1 Alf Rillow, 2010-09-13, 15:31

Jordbrukssubventionerna orsakar den svenska landsbygden enorma skador när det mesta som inte är storskaligt med bra förutsättningar görs olönsamt. Milén Jacobssons insatser för den dalsländska landbygden måste ses som närmast meningslösa. Än värre än integrationens misslyckande är att svenskarana svävar i livfara om tillförseln av livsmedel, djurfoder, olja och konstgödsel från utlandet upphör. Finansieringen till verksamheten i Dalsland kommer nästan helt från EU, staten, kommunen, arbetsförmedlingen med mera. Samma byråkratier som har orsakat problemen sprider pengar till liten nytta. Hushållningssällskapet har förvandlats av alla EU-pengar. En intern kritik går ut på att sällskapet inriktas på kortsiktiga sysselsättningsprojekt och allt mindre skapar något bestående.
http://www.helasverige.se/kansli/kalender/visa-aktivitet/?uid=86
http://www.mellerud.se/download/38553/080822pressmedd_leader.pdf
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/hushaallningssaellskapet/pressrel...
http://www.fargelanda.se/download/58049/nyhetsbrev20103.pdf
http://svt.se/2.55755/1.2063389/kris_for_hushallningssallskapet?page1850...
http://allehanda.se/start/harnosand/1.1589236-vd-tror-inte-pa-vaxthuseff...

Permalänk | Anmäl #2 Urban Persson, 2010-09-13, 17:04

Nu är det väl dags att tala klarspråk även här. Ni säger att vi måste visa upp landsbygden för utrikesfödda, med stora rubriker. Det gör vi varje år vi har en enorm turism i sverige av utrikes födda.
Men det är inte dem ni avser. Det är invandrare ni menar men av någon underlig politisk korrekthet vågar ni inte använda vissa ord och begrepp precis som om ni tror att dessa människor tar illa upp.
Det gör dom inte. Invandrare är invandrare. Att vara i Sverige och titta på landsbygden som utrikesfödd är turism. inget annat.
Vore trevligt om man slapp dessa floskler och politisk korrekthet . Tala klarspråk.

Permalänk | Anmäl #3 Stefan Ericson, 2010-09-14, 00:01