Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-09-13 16:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Bengt Järhult skriver i sitt inlägg att jag försöker förvirra läsarna bl a genom att inte publicera den enkätundersökning som delar av min artikel baseras på. Det är fel. Undersökningen finns, och har funnits på Svenskt Näringslivs hemsida, skriver Anders Morin.
Anders Morin, Svenskt Näringsliv, ansvarig Välfärdspolitik.
Bengt Järhult skriver i sitt inlägg att jag försöker förvirra läsarna bl a genom att inte publicera den enkätundersökning som delar av min artikel baseras på. Det är fel. Undersökningen finns, och har funnits på Svenskt Näringslivs hemsida. Han kritiserar också att jag hävdar att sjukare patienter inte selekteras bort, eller får sämre vård, av privata vårdgivare. Denna kritik är inte heller berättigad.
När Ipsos i sin undersökning specifikt tittar på Södertälje, en av Sveriges mest invandrartäta större städer, visar undersökningen att det är lika stor andel av patienterna som mår "mycket/ganska dåligt" på de landstingsdrivna vårdcentralerna som på de privat drivna. En jämförelse med Vårdbarometern visar att resultaten i denna undersökning har en mycket god överensstämmelse med likalydande frågor, vilket ger undersökningen en god tillförlitlighet. De som i Ipsos undersökning mår "mycket/ganska dåligt" och som besökt privata vårdcentraler är också lika nöjda med vården som samma kategori som besökt offentligt drivna vårdcentraler.
Eftersom undersökningen vänder sig till de personer som faktiskt besökt vårdcentralen de senaste två åren har det med Ipsos undersökningsmetod inte varit möjligt att få fram hur många individer på respektive vårdcentral som är listade där men som inte anlitat vårdcentralen, d v s hur många patienter som endast innebär en intäkt för vårdcentralen men ingen kostnad. Ipsos har ju endast bett om omdömen av de personer som faktiskt besökt en vårdcentral under de senaste två åren. Andelen som är listad men inte anlitat en vårdcentral kan vara såväl lägre som högre för privata vårdcentraler jämfört offentligt drivna. Nyetablerade vårdcentraler t ex, som ju ofta är privata, torde ofta ha en hög andel av de listade som faktiskt söker vård.
Ersättningssystem som i större utsträckning baseras på individens diagnos och där så är befogat även socioekonomiska bakgrund tror jag i alla händelser är rätt väg att gå för tillförsäkra att vården ges efter behov och är jämlik. Det gör att vårdgivarna, privata som offentliga, får ökade drivkrafter att prioritera dem som bäst behöver vården.
Hotar privatiseringar och vårdval jämlikheten i vården?

Svårt göra vinst på Maria utan att försämra hennes dagliga liv

Psykiatrin har återigen blivit en gömd fråga

Batljan: Jämlikhet och valfrihet i vården går att förena

Därför vill läkaren att du bara pratar om en åkomma per besök

Småföretagande och entreprenörskap behövs i vården

Vårdvalet har ökat jämlikheten i vården


Replik på Sanandajis skrift och inlägg
Falska argument för vårdvalet från Centerpartiet

Skyll inte problemen i Rinkeby på Vårdval Stockholm

Privat vård leder ofelbart till minskad jämlikhet

Rättvisa - det viktigaste målet i sjukvårdspolitiken

Offentlig vård ger oss skattebetalare demokratiskt inflytande

Utbredd missuppfattning om privat driven vård

Ökad jämlikhet i hälsa – det viktigaste målet för sjukvården!

Därför ökar ojämlikheten i Stockholmsvården

Borgerlig tankesmedja:Dags att göra om incitamenten för privata vårdaktörer
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Hur var det nu Anders Morin med bortfallet i undersökningen. Hur många procent var det? Om det är betydande finns det i så fall någon bortfallsundersökning?
Om inte Svenskt Näringsliv tänker redovisa svaren på dessa frågor så tycker jag att ni ska sluta stödja era propagandistiska påståenden på den lösa grund som era ständigt återkommande enkäter innebär.
Sedan vill jag diskutera det problematiska med kundnöjdhet.
Vilken patient kan tex bedöma om en viss problemlösning är medicinskt adekvat?
Det kan tex handla om hur många besök eller tidsåtgång en läkare på vårdcentralen behöver för att skriva remiss till cancerundersökning.
Vilken patient kan bedöma om ett visst kirurgiskt ingrepp behövs eller är utfört på ett bra sätt?
Sådana frågor kan bara medicinska experter såsom specialistläkare svara på.
Det här är bara ett sätt att blanda bort korten dvs. påstå att resurssvaga vårdorganisationer har lika bra "kvalitet" som resursrika.
Högern har bara en enda fråga: Sänk skatten.
För att nå detta mål hittar de på olika historier. Den som nu gäller är att betona hur viktigt det är att mäta resultat. Man ska mäta resultat säger de och tar avstånd från att beakta mängden resurser tex hur många läkare det finns på ett visst sjukhus eller hur många behöriga lärare det finns i skolan.
Friskolor har lägre antal lärare och lägre andel behöriga lärare, enligt Skolinspektionen. Det är genom att skära ned på skolpsykologer och lärare som man hämtar ut vinsten. Vinst = minskade lönekostnader.
Därför är det för friskolorna viktigt att ALDRIG tala om resurser i skolan utan bara om "resultat" och "kvalitet".
Resultatmåtten som anges är tex vilka betyg eleverna får, eller hur fort elever och studenter slutför sina studier. Allt detta kan åstadkommas genom att sänka kraven på elever och studenter. Därav alla MVG-betyg och betygsinflation.
Resultatmåtten är tveksamma därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur mycket resurser något får. Att mäta resultat på ett vettigt sätt är komplicerat.
På precis samma sätt är det inom vården. Det är ingen tillfällighet att Kvalitetsredovisningar är på modet tex. Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser.
Detsamma gäller inom äldreomsorgen. Tror du att din gamla mamma får bättre vård med tre personer på avdelningen ett visst arbetspass eller tror du att två personer kan ge lika god vård? Om du svarar ja på det senare ska du rösta på Alliansen.
Håkan Sörman VD för Sveriges Kommuner och Landsting skäller i en debattartikel på Socialstyrelsen just för att de betonar resurser i sina mätningar av äldreomsorgens kvalitet. Detta är förbjudet när välfärden ska monteras ned. Vi ska alla låtsas att minskad personal ger lika bra eller högre "kvalitet".
Källa debattartikel:
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/uppdatera-kvalitetstaenkandet-7089