Privat vård leder ofelbart till minskad jämlikhet

I diskussionen om vårdval och privatisering är det lätt att glömma bort helheten. Om nu det svenska offentligt finansierade och drivna sjukvårdssystemet är så dåligt som Svenskt Näringsliv påstår, varför placerar sig Sverige i topp vad gäller medicinska resultat i internationella jämförelser, detta för bl a de stora sjukdomsgrupperna hjärt-kärlsjukdom och cancer? De områden som utgör människors stora sjukdomsbörda. Sverige intar mycket bättre positioner än nästan alla andra länder som har privata försäkringssystem, mycket privat sjukvård som är eller inte är offentligt finansierad.

Svenskt Näringsliv och politiska privatiseringsförespråkare påstår att det offentligt drivna sjukvårdssystemet i Sverige behöver entreprenörer som utvecklar vården, och att den offentligt drivna sjukvården inte rymmer förändringsbenägenhet, vilja att pröva nya metoder och läkemedel. Det är inte sant. Sverige har en jämlik, billig sjukvård och leder t ex rationaliseringarna för att få mer vård för pengarna. Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa genom att dyr inneliggande sjukvård kunnat föras över till öppna vårdformer och genom ett sammanhållet system med gott samarbete mellan vårdcentraler och sjukhus. Ute i Europa tävlar man i både öppen- och sjukhusvård att pumpa försäkringsbolag och det offentliga på pengar genom övervård, onödiga behandlingar och sjukhusinläggningar.

Så har det alltså varit intill nu i Sverige - det är det som kan ses i jämförande internationell statistik - men på detta ska det bli ändring om Svenskt Näringsliv får bestämma. Och det gör den i hög grad genom sina kopplingar till det politiska systemet och med sina tankesmedjor och sitt inflytande över opinionsbildningen som t ex det här köpta seminariet på Newsmill. I Nima Sanandajis två artiklar mals det enfaldiga talet om antalet besök i Stockholms Vårdval trots att detta mått är en så dålig spegling av vad vården åstadkommer. En omfattande internationell litteratur finns över privata sjukvårdssystems manipulation av besök och sjukhusinläggningar och det är denna manipulativa kraft som via marknadstänkande och konkurrens börjat föras in i svensk offentlig vård.

Så framhålls i diskussionen om den ojämnt fördelade primärvården i Stockholm, den som numera utvecklas mot att tillfredställa efterfrågan, inte de medicinska behoven, att besöken ökar mest i socioekonomiskt tunga områden. Men det beror ju på att vårdcentralerna där, med det korkade ersättningssystem som införts -betalning per besök - inte överlever om de inte har många besök. Därför tvingas man frångå en helhetssyn, att ge människor tid för de sammansatta besvären, dela upp dessa besök på många eller inrikta sig på snuvor och småsaker; krämpor som kanske inte behöver läkarbesök och som tidigare klarades med telefonrådgivning eller bedömning av distriktssköterskan.

Vårdens djupaste syfte är mer än maximal tillgänglighet för snuvor och blodtryckskontroll. Inget vårdvalssystem i Sverige har redovisat effekterna på sjukhusintagningar, på möjligheten för svårt sjuka patient att återvända till hemmet, på effekterna på den kommunala äldre- och hemsjukvården. Har t ex kommunernas distriktssköterskor fått lättare eller svårare att samarbeta med distriktsläkarna när områdesansvaret försvunnit för läkarna och en sköterska ska samarbeta, inte med en eller två distriktsläkare, utan kanske med 10-15? Vilka är effekterna av vårdval Stockholm och vårdval i andra landsting på remissflödet? Är det nu så när ekonomin i hög grad styr läkares tänkande och handlande - inte det medicinskt optimala - att ett ökat antal utredningsfal skickas till sjukhusen? Utredningsfall som kunde och borde handlagts i primärvården, men som nu sänds för att övervältra kostnaderna på sjukhusvården? Denna typ av effekter är i vårdvalssystemen helt oredovisade och skulle naturligtvis ha prövats i försöksverksamhet innan systemet kavlades ut över hela Sverige. Men någon sådan utvärdering hade inte regeringen tid med när vårdval upphöjdes till lag för landstingen för några år sedan, detta för att påskynda marknadsomvandlingen av sjukvården.

Det är signifikativt för Svenskt Näringslivs att selektera statistik som gynnar en sönderslagning av den offentliga sjukvården i Sverige, detta med syftet att på sikt omvandla systemet till ett privat försäkringssystem. När Göran Dahlgren (8/9), som motvikt till produktivitetsexercisen, för Sanandaji påpekar att privata St Görans sjukhus i kvalitetsjämförelser (SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har en mycket dålig position väljer Sanandaji helt sonika att gå förbi saken, inte kommentera den, i sin replik 9/9.

Än värre är Anders Morins bondfångeri (9/9), att försöka inbilla läsaren att incitament, vinstdrivna system, är en väg till mer jämlik vård. Han berättar om en opublicerad enkät som Svenskt Näringsliv gjort och som påstås visa att privata entreprenörer i vårdval inte får en selektion av patienter. I det län jag jobbar i, Kronoberg, visar emellertid SKL:s nationella, jättelika patientenkät att just så är fallet.

Vårdval Kronoberg har lockat ett antal privata entreprenörer. I SKL:s bakgrundsmaterial framgår att dessa enheter har de friskaste listade. På många offentliga vårdcentraler i länet är det dubbelt så många av de svarande som uppger hälsan vara nedsatt ("dålig+någorlunda"). Det är klart att möjligheten att ta om hand människor optimalt, ge dem tid för frågor, diskutera sjukdom och läkemedelsproblem, blir helt annorlunda om listpopulationen är förhållandevis frisk eller sjuk.

Det finns ingen sjukvårdsforskning som stöder Morins falska lockbete att vinstdriven vård leder till jämlik vård. Utspelet är bara ett sätt att förvilla läsaren/väljaren inför valet. Bakom retoriken morrar Morins hungriga intresseorganisation, som vill slita det svenska jämförelsevis jämlika offentliga sjukvårdssystemet i bitar.

Bengt Järhult (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/27926

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bengt Järhult har i denna välformulerade och välfokuserade artikel tydligt pekat på fördelarna med en sammanhållen offentlig vård och nackdelarna med en privatiserad vård.

De frälsta nyliberalerna som brukar kommentera på dessa sidor kommer förstås att oförtrutet dra sina ideologiska argument. Faktum kvarstår: ser man pragmatiskt på vård och vårdorganisation har Sverige varit ett föredome.

Stöd för detta påstående finns också i International Healthcare Institutes värdering av Jönköpings Läns Landsting under samarbetet Pursuing Perfection, där sammanhållen vård med offentlig finansiering sågs som ett föredöme för hela den internationella hälsosektorn.

Länk: http://www.ihi.org/IHI/Topics/Improvement/ImprovementMethods/Improvement...

Jag hade som verksamhetschef för Barn- och Ungdomspsykiatrin i Jönköping inblick i samarbetet, där den svenska verksamheten sågs som ett internationellt föredöme.

Permalänk | Anmäl #1 Anders Brynge, 2010-09-12, 15:57

klockrent!
Mycket bra artikel Bengt!

Permalänk | Anmäl #2 Alf Norberg, 2010-09-12, 17:30

*applåder*

Och jag ber att få påpeka att till och med i USA, det marknadsliberala privatparadiset, drivs 70% av sjukvården non-profit. Även i USA har man begripit att riskkapitalbolag och krav på avkastning i form av "vinst", generat från skattemedel eller från försäkringsbolag, är kontraproduktivt.

Ordet "privat" kan också betyda koopertiva eller stiftelse-drivna verksamheter utan vinstmotiv. Men då är Svenskt Näringsliv inte längre intresserade. Trots att det ger såväl arbetstillfällen som möjlighet att pröva nya vårdformer, i synnerhet på rehabiliteringsområdet. Eller åldringsvården.

Permalänk | Anmäl #3 Gunnel Gomér, 2010-09-12, 21:17

Huvudet på spiken. Särskilt bra att Järhult betonar Svenskt Näringslivs demagogiska opinionsbildning. Men även intressanta fakta om vården.

Lägg på minnet: Svenskt Näringsliv stödjer sig väldigt ofta på enkäter. Dessa är i princip alltid dåligt gjorda. Bortfall i svar redovisas inte. Inga bortfallsundersökningar är utförda.

Även SKLs undersökningar brister tyvärr, jag såg att de gjort en patientundersökning i en av sina öppna jämförelser. Bortfallet var stort. Ingen bortfallsundersökning där heller.

Kvalitet i vården, vilka kriterier som ska användas och så vidare. Det är komplicerat. Ändå rapporterar massmedia så kallade kvalitetsutredningar utom några som helst kommentarer eller kritisk diskussion.

Permalänk | Anmäl #4 Doktor Eleph@nt, 2010-09-13, 00:15

Det är klart - om man vill ha *jämlikhet* i sjukvården, då skall man satsa på välfärdspolitik, skattefinansiering och socialism. Som en klok man observerade - "När vi äro döda och begravna är vi allihopa jämlika". Socialismens jämlikhet består av att alla får en like usel sjukvård!

Permalänk | Anmäl #5 Henrik Unné, 2010-09-13, 04:22

Högern har bara en enda fråga: Sänk skatten.

För att nå detta mål hittar de på olika historier. Den som nu gäller är att betona hur viktigt det är att mäta resultat. Man ska mäta resultat säger de och tar avstånd från att beakta mängden resurser tex hur många läkare det finns på ett visst sjukhus eller hur många behöriga lärare det finns i skolan.

Friskolor har lägre antal lärare och lägre andel behöriga lärare, enligt Skolinspektionen. Det är genom att skära ned på skolpsykologer och lärare som man hämtar ut vinsten. Vinst = minskade lönekostnader.

Därför är det för friskolorna viktigt att ALDRIG tala om resurser i skolan utan bara om "resultat" och "kvalitet".

Resultatmåtten som anges är tex vilka betyg eleverna får, eller hur fort elever och studenter slutför sina studier. Allt detta kan åstadkommas genom att sänka kraven på elever och studenter. Därav alla MVG-betyg och betygsinflation.

Resultatmåtten är tveksamma därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur mycket resurser något får. Att mäta resultat på ett vettigt sätt är komplicerat.

På precis samma sätt är det inom vården. Det är ingen tillfällighet att Kvalitetsredovisningar är på modet tex. Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser.

Detsamma gäller inom äldreomsorgen. Tror du att din gamla mamma får bättre vård med tre personer på avdelningen ett visst arbetspass eller tror du att två personer kan ge lika god vård? Om du svarar ja på det senare ska du rösta på Alliansen.

Håkan Sörman VD för Sveriges Kommuner och Landsting skäller i en debattartikel på Socialstyrelsen just för att de betonar resurser i sina mätningar av äldreomsorgens kvalitet. Detta är förbjudet när välfärden ska monteras ned. Vi ska alla låtsas att minskad personal ger lika bra eller högre "kvalitet".

Källa debattartikel:
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/uppdatera-kvalitetstaenkandet-7089

Permalänk | Anmäl #6 Doktor Eleph@nt, 2010-09-13, 11:31

Tack för en bra artikel!
Fortsätt skriv, du behövs.
VD för ett privat vårdföretag och rullstolsburen, så jag vet av egen erfarenhet att du har rätt.

Permalänk | Anmäl #7 Andreas Obenius, 2010-10-09, 14:31