Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2010-09-11 13:09, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Det som är problem idag behöver inte nödvändigtvis vara problem imorgon. Detta gäller inte minst arbetslöshet och integration. Idag är arbetslösheten hög, inte minst bland ungdomar och invandrare. Detta föder frustration som ibland tar sig politiska uttryck som bildande av partier och avståndstagande från flyktingmottagande. Ser vi framåt kommer dessa problem inte att vara bestående, skriver Michael Anefur (KD), riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson.
Vi står inför stora pensionsavgångar när 40- och 50-talister går i pension. Detta möts på två sätt, dels med den stora ungdomskullen från 1990-talet och invandrare som inte har arbete. Så för både ungdomar och invandrare ser framtiden ljus ut.
Det stora framtida problemet är att skillnaderna mellan stad och land kommer att förstärkas. Städerna får en ökande och yngre befolkning men för mindre kommuner och landsbygd gäller det motsatta förhållandet, befolkningen minskar och blir äldre. Detta leder till svåra situationer för industri, lantbruk och välfärd.
Hur ska man kunna få någon som kan ta över jordbruket, hur ska de mindre industrierna få arbetskraft och vem ska arbeta i hemtjänst, vårdcentral och skola? De unga flyttar till studieorter och storstäder, kvar blir de som gått eller snart kommer att gå i pension.
En positiv faktor är att Sveriges befolkning ökar genom invandring. Ett sätt att möta situationen är att på olika sätt få invandrare att bosätta sig där arbete och bostäder finns. Låt mig ge min bild om hur framtiden kan se ut.
En del av de arbeten som finns inom jordbruk och mindre industrier kräver inte så mycket utbildning. Viktigare är erfarenhet och viljan att lära sig. Det finns invandrare som varit jordbrukare i sitt hemland och som med smärre utbildningsinsatser skulle kunna arbeta inom jordbrukssektorn.
Likaså finns det arbeten inom välfärdssektorn som inte kräver orimligt långa utbildningar innan man kan börja arbeta och sedan förkovra sig genom internutbildningar och vunnen erfarenhet.
Förutom möjligheten att få arbete och egen försörjning finns det oftast tillgång till bostäder med rimliga prislappar i mindre kommuner.
Den som får erbjudande om arbete och egen försörjning är, inom rimliga gränser, tvungen att ta den möjligheten, detta gäller både invandrare och svenskfödda. Vi kan se att integrationen fungerar allra bäst i mindre kommuner där den invandrade både får arbete, naturligt språkträning och blir en del av det sociala livet i form av föreningsliv.
Språket är utöver arbete en nyckelfaktor för att integrationen ska lyckas och bäst lär man sig språket genom att få tala det med svenskar på arbetsplatser och på fritiden.
De kommuner som ser att demografin pekar åt fel håll, att invånarna blir färre och äldre, borde redan idag ta kontakt med arbetsförmedlingen och påvisa vilka behov av arbetskraft de har närmaste åren samt redovisa hur bostadssituationen ser ut. Kommunen och arbetsförmedlingen borde skriva ett kontrakt om hur många ungdomar och invandrare som kan få tillgång till arbete och bostad. Likaledes borde man definiera vilka yrke man är i behov av och tillsammans med arbetsförmedlingen lägga upp specialdesignade utbildningar för både språk och yrkeskunskap.
Ett sådant aktivt samarbete mellan kommun och arbetsförmedling skulle leda till att den prognostiserade nedgången vänds till en positiv utveckling för landsbygden och de mindre kommunerna. Men det går inte att vänta, åtgärder måste vidtas idag för att få tillräcklig effekt när de stora pensionsavgångarna kommer. Utsatta kommuner som inte vidtar aktiva åtgärder kommer att stå utan möjlighet att driva jord- och skogsbruk i nuvarande omfattning. Hemtjänsten kommer inte att hitta personal att anställa och vårdcentralen riskerar att få stänga. Likaså kommer förskolor och skolor att drabbas av personalbrist.
Men detta är inget scenario som måste inträffa utan det går att både hindra och vända till en positiv utveckling, en utveckling som verkligen är en vinna - vinna situation.
Kanske kan vi då få se en utveckling där byskolor öppnas igen, affären återuppstår och fotbollslaget avancerar i seriesystemet, detta är möjligt när gammel- och nysvenskar hjälps åt och drar åt samma håll.
Landbygden behöver människor och nyanlända invandrare behöver arbete. Kan invandring vända den negativa befolkningstrenden i avfolkningsbygder, utveckla näringar på landsbygden samtidigt som det skapar arbetstillfällen och samhället bättre tillvaratar invandrares kompetens och erfarenheter?


Bort med Jante - in med Holländarna!

Vi måste visa upp landsbygden för utrikesfödda!

Grön integration på landsbygden – en utmaning vi måste ta!

Så kan invandring rädda svensk landsbygd



Hinder och revir måste överkommas

Sveriges landsbygd kan och vill växa

Möjlighet att bli självförsörjande

Integrera bättre - lätt att säga, svårt i praktiken

Glesbygden behöver invandrare -och nyanlända behöver bättre mottagande

Integration och landsbygdsutveckling tar fart om staden involveras

Det mångkulturella samhället öppnar nya affärsmöjligheter


Nyanlända ska in i arbetslivet inom två år

Landsbygden och invandrarna behöver varandra

De utrikesfödda är en resurs för landsbygden

Invandring på landsbygden - mer än pizzerior och kebabkiosker!
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Först påstås att jordbruk, viss industri och diverse välfärdsarbeten inte kräver så mycket utbildning. Sedan måste något göras om inte personalbrist ska uppstå. Analysen är inte långt från Karl Marx. Marknadstänkandet försvinner när de stackars flyktingarna kommer in.
För att gynna sig själva och öka kamratskapen inom EU har makthavarna infört strukturella fel med en inkomstskatt på landsbygden ibland 15 procent högre än där de själva bor och en betalning för grödor, slaktade djur och andra jordbruksprodukter ungefär 50 procent under det verkliga värdet. Underpriset tas från skatter. Att detta får befolkningsgeografiska effekter behöver man inte vara Einstein för att förstå. Arbetsförmedlingen ska i en ny fas 3 med slavliknande arbeten utnyttja den enorma resurs och möjlighet för landsbygden som invandrarna utgör. Alla i 7-klövern har i stort sett samma politik och det finns bara ett parti som kan ändra något i grunden och detta parti är de livrädda för.
Urban, detta är ett typiskt marknadstänkande! Det uppstår behov av arbetskraft och det måste tillgodoses. De som då finns att tillgå är unga och invandrare. Allt ska självklart ske med marknadslöner och sedvanliga villkor. Ditt resonemang om att landsbygden inte skulle få tillräcklig ersättning för sina produkter har ingen bäring på att arbetskraften åldras och går i pension och att invandrare är en resurs som kan vara till gagn för landsbygden. Men det är klart att om man inte tycker att invandrare har i Sverige att göra så får man istället acceptera att landsbygden utarmas och att människor in te kan bo kvar. Att du och jag inte har samma syn på människors lika, unika och okränkbara värde verkar uppenbart. Min utgångspunkt är att visa lösningar på flera problem, dels landsbygdens avfolkning och invandrares relativt höga arbetslöshet.
Du skriver "En del av de arbeten som finns inom jordbruk och mindre industrier kräver inte så mycket utbildning. Viktigare är erfarenhet och viljan att lära sig. Det finns invandrare som varit jordbrukare i sitt hemland och som med smärre utbildningsinsatser skulle kunna arbeta inom jordbrukssektorn.".. Man undrar om du tänkt färdigt. Jag bor på landet. Vi har två "jordbruk" här, en mjölkbonde med högautomatiserad produktion och 120 kor, och en boskapsägare med 240 biffdjur i lösdrift. Den senare är agronom. Tror du att man fortfarande jobbar med hacka och spade härute i spenaten?
Michael, min syn på problemet är kanske inte så statisk som din. Du påstår att det uppstår ett behov av arbetskraft och att det måste tillgodoses. Min syn är att folk föds, börjar arbeta, slutar arbeta och dör hela tiden och att det finns en balans. Om det tillförs invandrare så tror jag inte att balansen störs så att det blir brist på lediga jobb för den sakens skull, i varje fall inte över någon länge tid. Men det klart att om det kommer folk som saknar kompetens och har alla möjliga problem så påverkas hela samhället negativt.
Jag kan också se fördelar om arbetslösa flyttar från storstad till glesbygd och får jobb. Men att arbetsförmedlingen och kommunen kan göra något åt saken och att det sedan sköter sig med marknadslöner och sedvanliga villkor måste ses som uteslutet. Hur skulle det i så fall gå till? Det liknar juridikens nullitet, någor som inte finns och varken har hänt eller kan hända.
EU-systemet med höga subventioner och en liten betalning för grödan försämrar böndernas förutsättningar att bedriva aktivt jordbruk och gör visst jordbruk oekonomiskt. Kostnaderna beror på arealen medan intäkterna för en given areal är lägre genom sämre odlingsförutsättningar i landet på olika sätt. Genom subventionerna minskar livsmedelsproduktionen ungefär 1 procent om året, trots den ökande befolkningen. Minskningen drabbar inte Skåne och inte heller fjällområden där det inte finns jordbruk, utan mest glesbygdsområden mittimellan. En minskad jordbruksproduktion med några procent i vissa områden, så länge något finns och kan minska, får naturligtvis stor betydelse för sysselsättningen. Med denna effekt i grunden är det ganska meningslöst att försöka få arbetsförmedlingen och kommunen att vända trenden och få anställningar i jordbruksverksamhet lönsamma. Annars tror jag inte på subventioner till arbete i glesbygd. Grundfelet i jordbruket är redan för mycket subventioner. Att lämna EU är den enda lösningen och skäl till detta finns även inom försörjningssäkerhet, vilket jag tog upp här bredvid.
Befolkningen ökar mest där inkomstskatten är lägst och minskar mest där inkomstskatten är högst. Ibland för någon med en månadsinkomst på 25000 kr är skillnaden 1000 kr/månad. Skatteskillnaden får uppenbart en befolkningsgeografisk effekt och minskar sysselsättningen i glesbygden. De med mer kompentens och högre inkomst påverkas nog mest. Något som dämpar effekten är fastighetspriserna och de höga lån som måste tas och att vissa storstäder saknar lediga markytor. Det är främst priset på mark som drivs upp. Flyttningen till städerna dämpas även av diverse miljöproblem, trängsel och kriminalitet. Även här måste det ses som dumt att försöka använda arbetsförmedlingens och kommunens resurser för att motverka trenden. Snarare borde skatten vara högre i storstäderna och åtminstone i Stockholm.
De flesta länder inklusive de med låga skatter har en fastighetsskatt proportionell mot värdet på fastigheten. Alliansens har med den så kallade fastighetsavgiften frångått denna internationella norm. På sikt kommer detta att påverka befolkningsgeografiskt och drabba glesbygden ytterligare. Inte heller här kan arbetsförmedlingen och kommunen göra mycket.
Om dessa tre saker ändrades till vad som är normalt i andra länder skulle många problem lösas automatiskt. Men omställningen skulle bli tuff och många fastighetsägare i storstäderna skulle gå i konkurs med lägre fastighetspriser. Bankerna skulle nog inte bli glada om luften släpps i denna bubbla. Invandrarna skulle nog klara sig ganska bra.
Sverige kommer aldrig bygga ut jordbruket eller bondefunktionen så länge _alla_ politiker vill minska svenska kväve utsläppen. I stort sett hela minskningen av sveriges kväve utsläpp kommer sig av minskat jordbruk och djurhushållning. Bönder kan få EU bidrag för att inte odla, inte ha djur, allt för att sverige och EU ska uppnå uppsatta utsläppsmål.
Sen spelar det ingen roll att det finns bönder som inte släpper ut ett sk-t mer än naturligt.
Sverige skulle kunna bli självhushållande på så väldigt mycket och ändå minska nuvarande utsläpp inte minst pga alla nya bönder som orkat sig hit, men för att jordbruket, även om politikerna hellre lever i 50-tals jordbruket, lever i nutiden och i framtiden, bortsett från klimatfanatiska jubelidioter till miljötomtar till bönder som vägrar använda uträkningar för hur mycket näring dom kan tillföra varje kvadratmeter och istället sprider all sin skit hej vilt istället för konstgödsel för konstgödsel det ställer bara till problem sörru typ (sen undrar samma nötter varför deras sjöar vattendrag etc är övergöda.)
Det intelligenta bondesamhället existerar redan, men Sverige vill inte investera för Sverige tror då att kväve utsläppen ökar om man tillåter fler bönder att bruka jorden och nära djuren (trots att man i flera år kunnat omvandla djursk-t till el, och i framtiden behöver ju miljömupparna den sk-ten själva för drivmedel.)
Det viktigaste nu är att begränsa invandringen precis som den konservativa regeringen i Storbritannien gör, från 100.000 till 10.000/år, dvs med 90%. Motsvarande siffra för Sverige skulle bli 1.500/år.
Annars är hela Europa ett muslimsk kalifat om bara några generationer och det vill väldigt få européer. Mark Steyn säger det väldigt bra här:
http://www.youtube.com/watch?v=T463qFGsans&feature=player_embedded